Så lyckas du som kulturföretagare
9 april,
2012
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
2 minuters läsning
Alltfler musiker startar eget efter Alliansens kultursatsning. Men många har svårt att få företaget att gå runt. I Kaliber i P1 ger Driva Egets Anders Andersson råd till kulturföretagare.
Fler kulturentreprenörer, mer sponsring och mindre arbetslöshet – det är ledorden för Alliansens kulturpolitik och för kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth.
Och hittills verkar satsningen gå enligt plan: arbetslösheten inom kulturen har minskat till en fjärdedel under de senaste tio åren. Samtidigt har antalet kulturarbetare med f-skattsedel nästan dubblats på bara fem år. För fem år sedan var siffran runt 6 300 personer – i år är de 10 900. Det visar siffror som radioprogrammet Kaliber i P1 grävt fram.
Men hur går det egentligen för de kulturföretagare som står för statistiken? Enligt de musiker som Kaliber har pratat med: inte så bra. Många har svårt att få företaget att gå runt och tvingas ta extrajobb.
Driva Egets chefredaktör Anders Andersson säger i programmet att en del av problematiken handlar om säljet:
– Jag tror att en del kulturarbetare tycker att det är fult att sälja sig själva, konstaterar han.
Men det gäller också att kunna ta ett grepp om ekonomin i företaget. Det går att driva företag som kulturarbetare, även om inte alla delar är lika lönsamma:
– Det handlar om vad marknaden är villig att betala för den tjänst du gör. Och då kan det ju ibland vara så att det man förlorar på gungorna tar man igen på karusellerna, säger Anders Andersson.
I ett samtal med kulturpedagogen och sångerskan Linda Bonaventura Åberg säger han att hon kanske kan fortsätta med de delar som är roligast men som ger dåligt betalt, förutsatt att pengarna kan tas igen på annat håll:
– Då kan du ju se den här lågavlönade delen som ett sätt att vidareutveckla dig själv. Om du ser det så så kanske det blir roligare.
Sen gäller det också att anpassa sig efter sin marknad och tänka på var det finns pengar att tjäna, menar han:
– Jag tror att det finns en hel del kulturarbetare som inte tänker på att man måste tjäna pengar, att man måste anpassa sig till sin marknad. Man lever på en marknad där man har kunder som betalar och måste tillfredsställa deras behov.
HÄR och HÄR kan du läsa Driva Egets råd till kulturföretagare.
HÄR kan du höra och läsa hela programmet Kaliber i P1.
Fler kulturentreprenörer, mer sponsring och mindre arbetslöshet – det är ledorden för Alliansens kulturpolitik och för kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth.
Och hittills verkar satsningen gå enligt plan: arbetslösheten inom kulturen har minskat till en fjärdedel under de senaste tio åren. Samtidigt har antalet kulturarbetare med f-skattsedel nästan dubblats på bara fem år. För fem år sedan var siffran runt 6 300 personer – i år är de 10 900. Det visar siffror som radioprogrammet Kaliber i P1 grävt fram.
Men hur går det egentligen för de kulturföretagare som står för statistiken? Enligt de musiker som Kaliber har pratat med: inte så bra. Många har svårt att få företaget att gå runt och tvingas ta extrajobb.
Driva Egets chefredaktör Anders Andersson säger i programmet att en del av problematiken handlar om säljet:
– Jag tror att en del kulturarbetare tycker att det är fult att sälja sig själva, konstaterar han.
Men det gäller också att kunna ta ett grepp om ekonomin i företaget. Det går att driva företag som kulturarbetare, även om inte alla delar är lika lönsamma:
– Det handlar om vad marknaden är villig att betala för den tjänst du gör. Och då kan det ju ibland vara så att det man förlorar på gungorna tar man igen på karusellerna, säger Anders Andersson.
I ett samtal med kulturpedagogen och sångerskan Linda Bonaventura Åberg säger han att hon kanske kan fortsätta med de delar som är roligast men som ger dåligt betalt, förutsatt att pengarna kan tas igen på annat håll:
– Då kan du ju se den här lågavlönade delen som ett sätt att vidareutveckla dig själv. Om du ser det så så kanske det blir roligare.
Sen gäller det också att anpassa sig efter sin marknad och tänka på var det finns pengar att tjäna, menar han:
– Jag tror att det finns en hel del kulturarbetare som inte tänker på att man måste tjäna pengar, att man måste anpassa sig till sin marknad. Man lever på en marknad där man har kunder som betalar och måste tillfredsställa deras behov.
HÄR och HÄR kan du läsa Driva Egets råd till kulturföretagare.
HÄR kan du höra och läsa hela programmet Kaliber i P1.
