Varning: Öppna inte mejlet från Skatteverket
29 maj,
2015
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
3 minuters läsning
Har du fått ett mejl från Skatteverket där de ber dig komplettera din deklaration? Se upp! Det sänds ut av bluffare och kan installera skadlig kod på din dator.
Driva Eget har tidigare varnat för falska mejl som sänds ut i Handelsbankens namn. Nu kommer en ny våg av bluffmejl, den här gången med Skatteverket som avsändare.
Skatteverket går nu själva ut och varnar för bluffmejlen på sin hemsida:
”I ett bluffmejl som är i omlopp uppmanas mottagaren att öppna en zipfil och fylla i kontouppgifter. Skatteverket är inte avsändare. Skatteverkets råd är att inte öppna filen och att radera mejlet.” skriver de.
I mejlet påstås att det har kommit in felaktigheter till Skatteverket och du blir ombedd att lämna kompletteringar. Det är skrivet på korrekt svenska och underskrivet med påhittade handläggarnamn som Bernt Flodihn, Margareta Svensson, Lillemor Larsson, Björn Albrektsson och Kia Roman.
– Jag befarar att denna attack kommer få stort genomslag eftersom många svenskar i nuläget väntar på besked från Skatteverket, säger Rikard Zetterberg, VD på WeCloud, som jobbar med säkerhetslösningar.
Phishing, nätfiske, innebär att bedragare skickar ut e-post som ser ut att komma från någon du litar på. Syftet är ofta att få tag på ditt användarnamn, lösenord, kontonummer eller kreditkortsnummer.
Antingen ombeds du fylla i uppgifter direkt i mejlet eller på en sida du når via en länk i mejlet.
– Även om adressen ser ut att vara korrekt leder den till bedragarnas kopia av sajten, säger Anders Nyman, Driva Egets expert på bluffakturor.
Se alltid uppmed att lämna ut dina uppgifter via mejl!
”Skatteverket efterfrågar aldrig dina kontouppgifter i mejl eller sms. Det gör vi endast via våra e-tjänster som du loggar in på med din e-legitimation.” skriver de på sin hemsida.
Istället får bedragare dem, och kan använda dem för att använda ditt kort vid köp eller logga in på ditt konto och tömma det.
Syftet med mejlet kan också vara att få din dator att lämna ut dina personliga uppgifter och koder. Då infekteras din dator med en så kallad trojan, när du klickar på länken i mejlet.
– Det finns säkerhetshål i webbläsare som går att utnyttja. Trojaner kan till exempel börja avlyssna vad du skriver på tangentbordet. De kan också kryptera dina filer och kräva en lösensumma för att avkryptera dem, säger Anders Nyman.
För att skyddadig gäller det att ha ett bra virusskydd med brandvägg. Håll det uppdaterat och låt det söka igenom datorn efter virus och trojaner regelbundet.
Om du får ett falskt mejl
Får du ett mejl som ser ut att komma från Skatteverket, men som du misstänker är falskt så är rådet att:
Hjälp Skatteverket och polisen att sprida detta, så att så få som möjligt råkar ut för bedragarnas metoder. Använd gärna dela knapparna nedan för att varna dina följare i sociala medier.
Driva Eget har tidigare varnat för falska mejl som sänds ut i Handelsbankens namn. Nu kommer en ny våg av bluffmejl, den här gången med Skatteverket som avsändare.
Skatteverket går nu själva ut och varnar för bluffmejlen på sin hemsida:
”I ett bluffmejl som är i omlopp uppmanas mottagaren att öppna en zipfil och fylla i kontouppgifter. Skatteverket är inte avsändare. Skatteverkets råd är att inte öppna filen och att radera mejlet.” skriver de.
I mejlet påstås att det har kommit in felaktigheter till Skatteverket och du blir ombedd att lämna kompletteringar. Det är skrivet på korrekt svenska och underskrivet med påhittade handläggarnamn som Bernt Flodihn, Margareta Svensson, Lillemor Larsson, Björn Albrektsson och Kia Roman.
– Jag befarar att denna attack kommer få stort genomslag eftersom många svenskar i nuläget väntar på besked från Skatteverket, säger Rikard Zetterberg, VD på WeCloud, som jobbar med säkerhetslösningar.
Phishing, nätfiske, innebär att bedragare skickar ut e-post som ser ut att komma från någon du litar på. Syftet är ofta att få tag på ditt användarnamn, lösenord, kontonummer eller kreditkortsnummer.
Antingen ombeds du fylla i uppgifter direkt i mejlet eller på en sida du når via en länk i mejlet.
– Även om adressen ser ut att vara korrekt leder den till bedragarnas kopia av sajten, säger Anders Nyman, Driva Egets expert på bluffakturor.
Se alltid uppmed att lämna ut dina uppgifter via mejl!
”Skatteverket efterfrågar aldrig dina kontouppgifter i mejl eller sms. Det gör vi endast via våra e-tjänster som du loggar in på med din e-legitimation.” skriver de på sin hemsida.
Istället får bedragare dem, och kan använda dem för att använda ditt kort vid köp eller logga in på ditt konto och tömma det.
Syftet med mejlet kan också vara att få din dator att lämna ut dina personliga uppgifter och koder. Då infekteras din dator med en så kallad trojan, när du klickar på länken i mejlet.
– Det finns säkerhetshål i webbläsare som går att utnyttja. Trojaner kan till exempel börja avlyssna vad du skriver på tangentbordet. De kan också kryptera dina filer och kräva en lösensumma för att avkryptera dem, säger Anders Nyman.
För att skyddadig gäller det att ha ett bra virusskydd med brandvägg. Håll det uppdaterat och låt det söka igenom datorn efter virus och trojaner regelbundet.
Om du får ett falskt mejl
Får du ett mejl som ser ut att komma från Skatteverket, men som du misstänker är falskt så är rådet att:
- Inte klicka på länkar i det.
- Inte öppna bilagor .
- Inte svara på det.
- Radera det.
- Inte lämna ifrån dig uppgifter om bankkontonummer eller kreditkortsnummer..
- Om du har fyllt i uppgifter och därigenom blivit utsatt för bedrägeri ska du kontakta polisen för att anmäla brottet.
- Innehåller en bifogad fil som påstås innehålla tips på deklarationsavdrag eller liknande.
- Länkar till en webbsida där du ska uppge dina kontouppgifter för att få skatteåterbäring.
- Rubriker på bifogade filer kan vara "fel i deklarationen", "moms", "faktura", "skattekonto", "kassaregister".
- Ämnesraden kan vara "Inkomstdeklaration ej fullständig" eller "Felanmälan deklaration".
- Så här kan ett bluffmejl se ut. Observera att det här bara är ett av flera exempel på bluffmejl som kan vara i omlopp!
Hjälp Skatteverket och polisen att sprida detta, så att så få som möjligt råkar ut för bedragarnas metoder. Använd gärna dela knapparna nedan för att varna dina följare i sociala medier.
