Vi har stoppat "lånedopningen"
12 juni,
2014
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
2 minuters läsning
Foto: Företagsskattekommittén med Peter Melz, Anita Saldén Enérus, Ingemar Hansson, H G Wessberg, Åsa Hansson och Rune Andersson.
– Nu har vi stoppat ”lånedopning” i näringslivet. Det säger HG Wessberg, ordföranden i företagsskattekommittén som i dag kom med ett nytt skatteförslag.
I tre år har han och hans utredning försökt hitta en lösning som gynnar företag som inte lånar och som försöker sätta stopp för hög lån och kapitalflykt utomlands. I dag kom äntligen förslaget.
– Jag har sett hur företag ökat sin egen sårbarhet genom att överfinansiera sig. Jag har själv suttit med i sådana företag, säger HG Wessberg.
Han säger att svenskt näringsliv varit ”lånedopat.” Och man kan se det som självkritik, eftersom han varit vice ordförande i Svenskt Näringsliv.
– Utredningen tittade på hur andra länder löst de här problemen, men vi fann ingen riktigt bra lösning. För ett år sedan kom vi så själva på idén med finansieringsavdrag. Det ger effekter som är så bra att flera länder nog nu tar efter oss, säger han.
Avdraget är 25 procent av vinsten i ett aktiebolag oavsett om man har lån eller ej. Det betyder att de som har mer än 25 procent av vinsten i lån förlorar, alla andra blir vinnare.
– Eftersom småföretagen inte har så stora lån är det de som blir vinnare. Förlorarna är ett mindre antal stora företag som är högt belånade.
Det är främst fastighetsbolag och stora riskkapital. Många av dem har skaffat sig så höga räntekostnader att de inte betalat någon bolagsskatt alls. Dessa stimuleras nu att hitta eget kapital i stället för att låna, genom att exempelvis ge ut preferensaktier i stället för att stora lån.
Utredningen har velat komma åt tre saker:
– Vi är glada över att vi till slut kommit fram till ett system som faktiskt löser alla dessa problem, säger HG Wessberg.
I tre år har han och hans utredning försökt hitta en lösning som gynnar företag som inte lånar och som försöker sätta stopp för hög lån och kapitalflykt utomlands. I dag kom äntligen förslaget.
– Jag har sett hur företag ökat sin egen sårbarhet genom att överfinansiera sig. Jag har själv suttit med i sådana företag, säger HG Wessberg.
Han säger att svenskt näringsliv varit ”lånedopat.” Och man kan se det som självkritik, eftersom han varit vice ordförande i Svenskt Näringsliv.
– Utredningen tittade på hur andra länder löst de här problemen, men vi fann ingen riktigt bra lösning. För ett år sedan kom vi så själva på idén med finansieringsavdrag. Det ger effekter som är så bra att flera länder nog nu tar efter oss, säger han.
Avdraget är 25 procent av vinsten i ett aktiebolag oavsett om man har lån eller ej. Det betyder att de som har mer än 25 procent av vinsten i lån förlorar, alla andra blir vinnare.
– Eftersom småföretagen inte har så stora lån är det de som blir vinnare. Förlorarna är ett mindre antal stora företag som är högt belånade.
Det är främst fastighetsbolag och stora riskkapital. Många av dem har skaffat sig så höga räntekostnader att de inte betalat någon bolagsskatt alls. Dessa stimuleras nu att hitta eget kapital i stället för att låna, genom att exempelvis ge ut preferensaktier i stället för att stora lån.
Utredningen har velat komma åt tre saker:
- Att få stopp på överbelåningen och stimulera lönsamma företag som inte lånar.
- Att få slut på olika skatteupplägg som syftar till att överutnyttja skattereglerna.
- Att minska kapitalflykten till andra länder.
– Vi är glada över att vi till slut kommit fram till ett system som faktiskt löser alla dessa problem, säger HG Wessberg.
