Kissie vinner och förlorar i domstol
Redaktionen
31 januari,
2018
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
2 minuters läsning
Idag kom domen mot influensen Kissie. Och det blev en halv seger för bloggerskan.
Hösten 2016 stämde Konsumentombudsmannen (KO) Kissie Media AB och bloggföretaget Tourn för bristande reklammarkering.
KO menade att Kissie, Alexandra Nilsson, i två blogginlägg och ett Instagraminlägg på hennes egna sidor utgjorde reklam och att reklammarkeringen i samtliga tre fall var otydlig.
Dessutom ansåg KO att den reklammarkering, ”sponsored post” i en rosa bård, som framgick omedelbart i blogginlägget, inte var en fullgod reklammarkering.
Men domstolen bedömer att genomsnittskonsumenten i målet är vana användare av sociala medier och något bättre än konsumenter i allmänhet på att uppfatta om ett inlägg är marknadsföring.
Enligt marknadsföringslagens krav på reklamidentifiering måste dock en konsument redan efter en flyktig kontakt förstå om ett inlägg är reklam.
Eftersom influencers i sociala medier både kan rekommendera varor och tjänster för att skapa redaktionellt innehåll och göra betalda reklaminlägg anser domstolen att det normalt krävs en tydlig reklammarkering på framträdande plats i ett inlägg för att uppfylla kravet på reklamidentifiering.
I två av de tre inläggen som har prövats är reklammarkeringarna placerade allra sist. Enligt domstolen strider de båda inläggen mot marknadsföringslagen eftersom det varken är tillräckligt tydligt att det är fråga om marknadsföring eller vem som svarar för marknadsföringen.
Det tredje inlägget har däremot en tydlig reklammarkering på en framträdande plats i början av inlägget. Det inlägget anser domstolen uppfyller marknadsföringslagens krav på både reklamidentifiering och sändarangivelse.
Enligt domstolen strider inte något av de tre inläggen mot förbudet att en näringsidkare felaktigt uppträder som konsument.
Det företag som har förmedlat reklamuppdraget till influencern har enligt domstolen inte bidragit i sådan omfattning att även det företaget ska meddelas ett förbud eller åläggande.
– Domstolen konstaterar att det inte finns något krav på att marknadsföring ska innehålla ett särskilt begrepp för reklammarkering. Det är tillräckligt att det framgår tydligt genom exempelvis layouten. Att låsa branschen vid specifika uttryck, såsom ”reklam” och ”annons”, är att göra konsumenterna en otjänst, säger Tobias Eltell, jurist på Sveriges Annonsörer.
Hösten 2016 stämde Konsumentombudsmannen (KO) Kissie Media AB och bloggföretaget Tourn för bristande reklammarkering.
KO menade att Kissie, Alexandra Nilsson, i två blogginlägg och ett Instagraminlägg på hennes egna sidor utgjorde reklam och att reklammarkeringen i samtliga tre fall var otydlig.
Dessutom ansåg KO att den reklammarkering, ”sponsored post” i en rosa bård, som framgick omedelbart i blogginlägget, inte var en fullgod reklammarkering.
Men domstolen bedömer att genomsnittskonsumenten i målet är vana användare av sociala medier och något bättre än konsumenter i allmänhet på att uppfatta om ett inlägg är marknadsföring.
Enligt marknadsföringslagens krav på reklamidentifiering måste dock en konsument redan efter en flyktig kontakt förstå om ett inlägg är reklam.
Eftersom influencers i sociala medier både kan rekommendera varor och tjänster för att skapa redaktionellt innehåll och göra betalda reklaminlägg anser domstolen att det normalt krävs en tydlig reklammarkering på framträdande plats i ett inlägg för att uppfylla kravet på reklamidentifiering.
I två av de tre inläggen som har prövats är reklammarkeringarna placerade allra sist. Enligt domstolen strider de båda inläggen mot marknadsföringslagen eftersom det varken är tillräckligt tydligt att det är fråga om marknadsföring eller vem som svarar för marknadsföringen.
Det tredje inlägget har däremot en tydlig reklammarkering på en framträdande plats i början av inlägget. Det inlägget anser domstolen uppfyller marknadsföringslagens krav på både reklamidentifiering och sändarangivelse.
Enligt domstolen strider inte något av de tre inläggen mot förbudet att en näringsidkare felaktigt uppträder som konsument.
Det företag som har förmedlat reklamuppdraget till influencern har enligt domstolen inte bidragit i sådan omfattning att även det företaget ska meddelas ett förbud eller åläggande.
– Domstolen konstaterar att det inte finns något krav på att marknadsföring ska innehålla ett särskilt begrepp för reklammarkering. Det är tillräckligt att det framgår tydligt genom exempelvis layouten. Att låsa branschen vid specifika uttryck, såsom ”reklam” och ”annons”, är att göra konsumenterna en otjänst, säger Tobias Eltell, jurist på Sveriges Annonsörer.
