familjeföretagare
Klarar ditt företag en skilsmässa?
4 juli,
2018
•
8 minuters läsning
Foto: Fundera på skilsmässa innan det är för sent. Foto: Getty Images
Att skiljas är svårt. Att skiljas när man har företag är än värre. För nästan oavsett hur man löser det ekonomiska tar företaget också en smäll som kan ta flera år att reparera efter en skilsmässa, visar ny forskning.
Det har forskats mycket på hur vi människor – vuxna som barn – påverkas av en skilsmässa. Och det har forskats mycket på familjeföretag, hur de ska bli konkurrenskraftiga och hur man genomför ett generationsskifte.
Men vad händer med familjeföretagen vid en skilsmässa? Här gapar ett stort hål rent forskningsmässigt. Ett hål som företagsekonomen Kajsa Haag och juristen Hanna Almlöf, båda aktiva vid CeFEO (Centre for Family Enterprise and Ownership) vid Jönköping International Business School håller på att täppa igen.
70 procent av alla företag i Sverige drivs som familjeföretag, många som enmansföretag. Samtidigt slutar hälften av alla äktenskap i skilsmässa. Vad händer då? Det var grundfrågan som Kajsa och Hanna ville få svar på. De har intervjuat såväl företagare som genomgått skilsmässor som bodelningsförrättare och rådgivare.
Bilden de får fram är mångfacetterad, men entydig på en punkt: det blir väldigt ofta väldigt svårt. Och det finns stora kunskapsluckor.
– Det vi framför allt vill nå ut med är kunskapen om att aktierna i ett företag ingår i en skilsmässa om man inte redan tidigare skrivit ett äktenskapsförord, säger Kajsa och tillägger att aktierna ingår även om ena parten startade företaget själv, innan man blev ett par.
Det låter kanske inte så konstigt, men för många blir det något av en aha-upplevelse – och ofta en åhnej också.
Även i de fall företagaren kände till att företaget skulle ingå i eventuell skilsmässa har man inte tagit tag i frågan av olika anledningar. Framförallt gifter man ju inte sig för att skiljas. Även när man känner till grunderna för bodelning uppstår frågor gällande förtaget:
– En svårighet handlar om vilket värde som ska sättas på aktierna, säger Hanna.
Det är där som problemen börjar hopa sig. För det är inte aktiekapitalet på 50 000 eller 100 000 kronor som det handlar om, utan det faktiska marknadsvärdet på bolaget. Men hur kommer man fram till marknadsvärdet utan att sälja?
I många fall har den ena av makarna drivit företaget själv i alla år. Men så kommer skilsmässan och den andra kan alltså kräva halva värdet.
– När det exempelvis gäller rena konsultföretag är det förhållandevis enkelt, då har man inte dyra inventarier och värdet är relativt lågt. Men ett typföretag kan vara en mindre industri med 25–30 anställda, där maskinerna och en fastighet kan vara värda miljontals kronor och plötsligt ska man ge halva värdet till sitt ex. Men man kan ju inte sälja inventarierna för då stannar verksamheten, säger Hanna.
Då finns tre alternativ:
– Det är bara om man kan köpa ut sin partner direkt som man verkligen kan få en clean break, men det är många som inte har det kapitalet, säger Kajsa.
Kanske försöker man lösa det med att ta ut högre lön eller utdelning själv, vilket sätter större press på företaget än vad som är optimalt. Företaget kan också bli lidande av att företagaren mår dåligt under skilsmässan och kanske fattar sämre beslut än vanligt.
– Då är man inte lika innovativ som annars och man kanske har en psykisk nedstämdhet som också kan ge fysiska symtom. Detta påverkar inte bara den drabbade ägaren utan även dennes relation till anställda och i nästa steg till leverantörer och kunder, säger Hanna.
Man hamnar i en ond cirkel.
– Ekonomin blir ett direkt eller indirekt hot mot verksamheten. Plötsligt kan man tappa investeringskraften i företaget. Och man ska komma ihåg att företaget i sig inte kan köpa ut en delägare, det måste man göra som privatperson, säger Hanna och fortsätter:
– Om man måste ta personliga lån för att köpa ut sitt ex blir man i regel mindre riskbenägen, vilket kan vara dåligt ur företagssynpunkt.
Ett sätt att slippa ta lån är att släppa in andra investerare. Men det betyder samtidigt att man släpper på sitt eget inflytande och det blir förändringar i företaget som man kanske inte hade tänkt sig.
Sedan finns det företag som startats, drivits och ägts av makarna tillsammans.
– Då blir det ännu svårare, för då har båda lika stor rätt att fortsätta driva företaget. Den person som förlorar företaget förlorar samtidigt sin anställning och inkomst, säger Kajsa.
Visst kan man önska att man, i de fall båda parter vill fortsätta driva företaget, skulle kunna enas om att fortsätta jobba ihop ändå. Men det fungerar sällan, menar Hanna och Kajsa.
– Jag känner till två fall – så detta är på mer anekdotisk nivå, säger Kajsa, men i inget av fallen lyckades ex-makarna fortsätta sitt samarbete annat än en kort period.
Om man ännu inte går i skilsmässotankarna, vad kan man göra då?
Viktigast, enligt Hanna och Kajsa är att tillsammans fundera över en reservplan ifall man i framtiden vill gå skilda vägar. Det finns tre saker man kan göra proaktivt, menar de.
– Detta gäller även om det är ett familjeföretag där ena parten kanske fått ta över ett företag som startades för fyra generationer sedan, förtydligar Kajsa.
2. Utgå inte från att din partner vid en eventuell framtida separation kommer att tänka på företagets bästa. Man funkar sällan så som människa.
– Den som känner sig sviken tänker ofta ”varför ska jag vara snäll?”. Och det är inget konstigt att känna så, säger Hanna.
3. För att göra aktierna i företaget till enskild egendom behöver man skriva ett äktenskapsförord.
– Vi uppmanar företagare att fundera över vilken annan egendom som kan göras till makens enskilda egendom så att äktenskapsförordet kan upplevas rättvist. Kan man hitta något som är lika värdefullt som kan skrivas på den andra parten? Kanske finns det en sommarstuga som partnern kan stå som ensam ägare till i stället, säger Hanna.
Ett annat alternativ är att sätta av ett specifikt sparande, en kapitalplacering eller en privat pensionsförsäkring, till den andra personens fördel. Kanske kan detta fungera som en kompensation för att den andra partnern får dra ett tyngre lass på hemmafronten medan företagaren lägger tid och ork på att bygga upp verksamheten.
Förhoppningsvis behöver äktenskapsförordet aldrig komma till användning, men finns där ifall-om-att.
– Man försäkrar inte huset mot brand för att man tror att det kommer brinna ner men det är bra att ha. Man kan inte heller vänta med att teckna försäkringen till efter huset har brunnit ner …
– Det vi vill uppmärksamma företagare på är vilka valmöjligheter som finns och vad olika val får för konsekvenser. Man behöver skräddarsy en lösning för var och en, säger Kajsa.
Det finns rådgivare att gå till för att få hjälp om man hamnar i en skilsmässa, som att ta hjälp av en bodelningsförrättare och företagsvärderare. Värderingsfrågan pekas av många ut som den mest problematiska när ett företag är inblandat. Det finns flera olika metoder att mäta ett värde på ett företag och kanske har man helt olika uppfattningar om värdet.
– Vårt budskap är att makarna inte behöver enas om ett värde i kronor, utan det går också bra att enas om vilken metod som ska användas eller vem som ska värdera, säger Hanna.
Men det är också bra att veta att det här brukar dra ut på tiden. Det är inte ovanligt att det tar flera år innan man löst allt. Tre år då företaget blir gisslan.
Det är också bra att känna till att om man inte löser allt korrekt från början kan det komma en backlash. Kajsa och Hanna berättar om fall där ena parten gått med på att släppa anspråk på företaget i samband med skilsmässan, kanske av okunskap om de egna rättigheterna, för att flera år senare väcka frågan igen.
– Svenska föräldrar är vanligen bra på att hitta produktiva lösningar när det gäller barnen. Men när det gäller ekonomin är det annorlunda. Vi har stött på fall där man driver varandra till konkurs. Fast då blir barnen förlorare i vilket fall som helst, säger Kajsa.
Sett ur ett nationellt perspektiv menar Kajsa och Hanna att frågan borde lyftas högre på den politiska agendan, med tanke på hur viktiga de här företagen är för bland annat landets BNP. Kanske borde man diskutera förhållandet mellan familjerätten och bolagsrätten. I dagsläget vinner familjerätten över bolagsrätten – på bekostnad av företaget.
– Det finns länder, som till exempel Österrike, som gör tvärtom: att aktierna från början är enskild egendom. Där måste man som par aktivt välja att företagets aktier ska ingå i den gemensamma egendomen, säger Hanna.
AV YASEMIN BAYRAMOGLU
Det har forskats mycket på hur vi människor – vuxna som barn – påverkas av en skilsmässa. Och det har forskats mycket på familjeföretag, hur de ska bli konkurrenskraftiga och hur man genomför ett generationsskifte.
Men vad händer med familjeföretagen vid en skilsmässa? Här gapar ett stort hål rent forskningsmässigt. Ett hål som företagsekonomen Kajsa Haag och juristen Hanna Almlöf, båda aktiva vid CeFEO (Centre for Family Enterprise and Ownership) vid Jönköping International Business School håller på att täppa igen.
70 procent av alla företag i Sverige drivs som familjeföretag, många som enmansföretag. Samtidigt slutar hälften av alla äktenskap i skilsmässa. Vad händer då? Det var grundfrågan som Kajsa och Hanna ville få svar på. De har intervjuat såväl företagare som genomgått skilsmässor som bodelningsförrättare och rådgivare.
Bilden de får fram är mångfacetterad, men entydig på en punkt: det blir väldigt ofta väldigt svårt. Och det finns stora kunskapsluckor.
– Det vi framför allt vill nå ut med är kunskapen om att aktierna i ett företag ingår i en skilsmässa om man inte redan tidigare skrivit ett äktenskapsförord, säger Kajsa och tillägger att aktierna ingår även om ena parten startade företaget själv, innan man blev ett par.
Det låter kanske inte så konstigt, men för många blir det något av en aha-upplevelse – och ofta en åhnej också.
Även i de fall företagaren kände till att företaget skulle ingå i eventuell skilsmässa har man inte tagit tag i frågan av olika anledningar. Framförallt gifter man ju inte sig för att skiljas. Även när man känner till grunderna för bodelning uppstår frågor gällande förtaget:
– En svårighet handlar om vilket värde som ska sättas på aktierna, säger Hanna.
Värdet på aktiekapitalet
Det är där som problemen börjar hopa sig. För det är inte aktiekapitalet på 50 000 eller 100 000 kronor som det handlar om, utan det faktiska marknadsvärdet på bolaget. Men hur kommer man fram till marknadsvärdet utan att sälja?
I många fall har den ena av makarna drivit företaget själv i alla år. Men så kommer skilsmässan och den andra kan alltså kräva halva värdet.
– När det exempelvis gäller rena konsultföretag är det förhållandevis enkelt, då har man inte dyra inventarier och värdet är relativt lågt. Men ett typföretag kan vara en mindre industri med 25–30 anställda, där maskinerna och en fastighet kan vara värda miljontals kronor och plötsligt ska man ge halva värdet till sitt ex. Men man kan ju inte sälja inventarierna för då stannar verksamheten, säger Hanna.
Då finns tre alternativ:
- Köpa ut partnern direkt, kanske med hjälp av ett privat banklån.
- Om det inte går, göra en avbetalningsplan.
- Ge aktier i företaget till partnern.
– Det är bara om man kan köpa ut sin partner direkt som man verkligen kan få en clean break, men det är många som inte har det kapitalet, säger Kajsa.
Kanske försöker man lösa det med att ta ut högre lön eller utdelning själv, vilket sätter större press på företaget än vad som är optimalt. Företaget kan också bli lidande av att företagaren mår dåligt under skilsmässan och kanske fattar sämre beslut än vanligt.
– Då är man inte lika innovativ som annars och man kanske har en psykisk nedstämdhet som också kan ge fysiska symtom. Detta påverkar inte bara den drabbade ägaren utan även dennes relation till anställda och i nästa steg till leverantörer och kunder, säger Hanna.
Man hamnar i en ond cirkel.
– Ekonomin blir ett direkt eller indirekt hot mot verksamheten. Plötsligt kan man tappa investeringskraften i företaget. Och man ska komma ihåg att företaget i sig inte kan köpa ut en delägare, det måste man göra som privatperson, säger Hanna och fortsätter:
– Om man måste ta personliga lån för att köpa ut sitt ex blir man i regel mindre riskbenägen, vilket kan vara dåligt ur företagssynpunkt.
Andra investerare
Ett sätt att slippa ta lån är att släppa in andra investerare. Men det betyder samtidigt att man släpper på sitt eget inflytande och det blir förändringar i företaget som man kanske inte hade tänkt sig.
Sedan finns det företag som startats, drivits och ägts av makarna tillsammans.
– Då blir det ännu svårare, för då har båda lika stor rätt att fortsätta driva företaget. Den person som förlorar företaget förlorar samtidigt sin anställning och inkomst, säger Kajsa.
Visst kan man önska att man, i de fall båda parter vill fortsätta driva företaget, skulle kunna enas om att fortsätta jobba ihop ändå. Men det fungerar sällan, menar Hanna och Kajsa.
– Jag känner till två fall – så detta är på mer anekdotisk nivå, säger Kajsa, men i inget av fallen lyckades ex-makarna fortsätta sitt samarbete annat än en kort period.
Om man ännu inte går i skilsmässotankarna, vad kan man göra då?
Viktigast, enligt Hanna och Kajsa är att tillsammans fundera över en reservplan ifall man i framtiden vill gå skilda vägar. Det finns tre saker man kan göra proaktivt, menar de.
- Planera så att företaget inte är er gemensamma egendom, utan enskild egendom. Annars räknas företaget som giftorättsgods och ska ingå i en eventuell bodelning. Helst ska man ta upp det här i ett tidigt skede, redan när man startar företaget.
– Detta gäller även om det är ett familjeföretag där ena parten kanske fått ta över ett företag som startades för fyra generationer sedan, förtydligar Kajsa.
2. Utgå inte från att din partner vid en eventuell framtida separation kommer att tänka på företagets bästa. Man funkar sällan så som människa.
– Den som känner sig sviken tänker ofta ”varför ska jag vara snäll?”. Och det är inget konstigt att känna så, säger Hanna.
3. För att göra aktierna i företaget till enskild egendom behöver man skriva ett äktenskapsförord.
– Vi uppmanar företagare att fundera över vilken annan egendom som kan göras till makens enskilda egendom så att äktenskapsförordet kan upplevas rättvist. Kan man hitta något som är lika värdefullt som kan skrivas på den andra parten? Kanske finns det en sommarstuga som partnern kan stå som ensam ägare till i stället, säger Hanna.
Annan kompensation
Ett annat alternativ är att sätta av ett specifikt sparande, en kapitalplacering eller en privat pensionsförsäkring, till den andra personens fördel. Kanske kan detta fungera som en kompensation för att den andra partnern får dra ett tyngre lass på hemmafronten medan företagaren lägger tid och ork på att bygga upp verksamheten.
Förhoppningsvis behöver äktenskapsförordet aldrig komma till användning, men finns där ifall-om-att.
– Man försäkrar inte huset mot brand för att man tror att det kommer brinna ner men det är bra att ha. Man kan inte heller vänta med att teckna försäkringen till efter huset har brunnit ner …
– Det vi vill uppmärksamma företagare på är vilka valmöjligheter som finns och vad olika val får för konsekvenser. Man behöver skräddarsy en lösning för var och en, säger Kajsa.
Det finns rådgivare att gå till för att få hjälp om man hamnar i en skilsmässa, som att ta hjälp av en bodelningsförrättare och företagsvärderare. Värderingsfrågan pekas av många ut som den mest problematiska när ett företag är inblandat. Det finns flera olika metoder att mäta ett värde på ett företag och kanske har man helt olika uppfattningar om värdet.
– Vårt budskap är att makarna inte behöver enas om ett värde i kronor, utan det går också bra att enas om vilken metod som ska användas eller vem som ska värdera, säger Hanna.
Lång tid efter skilsmässa
Men det är också bra att veta att det här brukar dra ut på tiden. Det är inte ovanligt att det tar flera år innan man löst allt. Tre år då företaget blir gisslan.
Det är också bra att känna till att om man inte löser allt korrekt från början kan det komma en backlash. Kajsa och Hanna berättar om fall där ena parten gått med på att släppa anspråk på företaget i samband med skilsmässan, kanske av okunskap om de egna rättigheterna, för att flera år senare väcka frågan igen.
– Svenska föräldrar är vanligen bra på att hitta produktiva lösningar när det gäller barnen. Men när det gäller ekonomin är det annorlunda. Vi har stött på fall där man driver varandra till konkurs. Fast då blir barnen förlorare i vilket fall som helst, säger Kajsa.
Sett ur ett nationellt perspektiv menar Kajsa och Hanna att frågan borde lyftas högre på den politiska agendan, med tanke på hur viktiga de här företagen är för bland annat landets BNP. Kanske borde man diskutera förhållandet mellan familjerätten och bolagsrätten. I dagsläget vinner familjerätten över bolagsrätten – på bekostnad av företaget.
– Det finns länder, som till exempel Österrike, som gör tvärtom: att aktierna från början är enskild egendom. Där måste man som par aktivt välja att företagets aktier ska ingå i den gemensamma egendomen, säger Hanna.
AV YASEMIN BAYRAMOGLU
