Har du fått en bluffaktura på posten, som vid närmare granskning är ett erbjudande för en blufftjänst? Betala den inte! Så här genomskådar du det falska erbjudandet.

"Nya företag som säljer varor eller tjänster med tvivelaktiga metoder dyker upp hela tiden." varnar polisen på sin hemsida.

Ett ”fakturalikt erbjudande” ser ut som en faktura med inbetalningskort. Någonstans står det dock finstilt att det bara är ett erbjudande.

Därmed är det sannolikhet inte ett bedrägeri enligt Brottsbalken. Men utformningen bryter troligen mot Marknadsföringslagen.

Detta gäller också ”uppdateringserbjudanden” för kataloger och register. De saknar inbetalningskort, men har en finstilt text som upplyser att du ingår ett avtal om du svarar.

De flesta bluffakturorna av den här typen skickas som vanliga brev. De förekommer även i form av mejl som bifogad PDF, ofta om internationella kataloger eller register.

Många luras även att betala fakturor för produkter som inte finns.

Många småföretagare drabbas också av telefonförsäljning där en överenskommelse spelas in utan att företagaren uppfattar att ett avtal har ingåtts.

Det kan även komma ett fax med begäran om bekräftelse av företagsuppgifter. I själva verket är det ett dolt avtal som skrivs på, om handlingen faxas tillbaka. Ofta sker ett telefonsamtal samtidigt för att stressa fram en underskrift. I flera aktuella domar har det påstådda avtalet dock bedömts ogiltigt.

Enligt uppskattningar från Svensk Handel betalar 3–4 procent av de företag som får ett fakturalikt erbjudande.

Så vilseleds du – på fem sätt:

1. Ofta rör ”fakturan” något som är allmängiltigt eller är aktuellt just nu, en Windowsuppgradering när Microsoft släpper en ny version, ”Pandemrix” när svininfluensan härjade. Utskicket kan också ge sken av att du är tidigare kund genom att det står ”förnyelse”, ”uppdatering”, ”nu inför vi en avgift” eller något liknande.

2. Ju mer likt ett etablerat namn desto bättre. Det kan handla om extra instoppade bokstäver som ”Lokaladelen” i stället för ”Lokaldelen”. Eller ord med samma betydelse. ”Nummerupplysningen” är för många det samma som Eniro 118 118. ”Bolagsregistret” för tanken till Bolagsverkets register.

3. Utformas ofta så att den liknar ett etablerat företags logga. I ett fall har en extra bokstav klumpigt klippts in. I andra fall är det färg, typsnitt och andra designelement som gör att loggan kan misstas för en annan.

4. Det är vanligt att ”fakturan” utformats på ett sätt som får mottagaren att associera till ett etablerat företag. Färgen gul förknippar många med telefonkatalogen Gula Sidorna från Eniro. Fakturan från ”Bolagsregistret” har precis samma färgskala som statliga Bolagsverket.

5. Adress, telefonnummer och andra uppgifter kan likna det etablerade företaget eller myndigheten. Skojarföretaget kan ha skaffat ett telefonnummer med ett visst lokalt riktnummer, även om företaget finns på annan ort.

Har du fått en bluffaktura? Agera så här:

Skriv aldrig under. Står det erbjudande någonstans på fakturan är det bara att riva den. Du behöver inte kontakta företaget som skickat den för att bestrida. Däremot är det bra att protestera genom att polisanmäla och rapportera utskicket till varningslistorna.

Läs också: Så gör du om du får en bluffaktura!Se upp för ny adressändringstjänst "Nytt" skojarbolag bluffar dig på lysrörLäs mer i vår avdelning om bluffakturor!Artikeln uppdaterad 2014-11-07.