Nollräntan ger gyllene tillfälle för två positiva effekter
17 december,
2014
•
3 minuters läsning
Oljepriset och ryska valutan faller handlöst. Riksbankschefen varnar för avstannad inflation. Svenska nollräntan ska ligga kvar i två år och kanske snart hamna på minus.
De ekonomiska nyheterna kan verka skräckinjagande. Men lugn, det är ingen katastrof för din och ditt företags ekonomi. Det skapar i stället ett gyllene tillfälle att genomföra regeländringar som jag här ska resonera mig fram till och som ger dubbla positiva effekter.
För svenska sparares del gäller katastrofen egentligen enbart ryska fonder. Har du sådana har du på en vecka kunnat se att de rasat med omkring 30 procent, samtidigt som den ryska valutan fallit ännu mer. Putins försök att få stopp genom chockhöjda räntor till 17 procent ser inte ut att hjälpa.
Vår riksbankschef Stefan Ingves är så stressad över av att vi nu saknar inflation att han slagit fast att nollräntan ska ligga kvar åtminstone till i slutet av 2016. Om inte det sätter igång en inflation mot målet två procent talar han om att införa negativ reporänta, att riksbanken ska köpa räntepapper och låna ut pengar till bankerna.
Inflationen anses ju vara ett smörjmedel för ekonomin, men samtidigt gäller det att se efter vad som pressar ned inflation. Riksbanken verkar inte göra det utan tittar blint på Konsumentprisindex (KPI). Detta dras nu främst ned av sjunkande oljepriser och att importerade elektronikprodukter blir allt billigare – och det borde väl ändå inte försämra vårt välstånd.
Om vi kan köpa billigare bensin och TV-apparater får vi ju mer pengar över till att köpa annat. Och det är just ökad konsumtion som Stefan Ingves vill ha.
Både riksbankens mål och sättet att mäta inflation borde ses över – när vi nu får en regering stark nog att ta tag i sådana saker.
I väntan på detta får vi leva även med nollräntans negativa effekter – risken för att hushållen lånar för mycket, vilket båda kan ge svindlande bostadspriser och stora ekonomiska problem för hushållen den dag som räntan höjs igen.
Det finns nu förslag om att tvinga låntagarna att amortera mer. Men det gäller enbart nya bolån. Därmed stimuleras villaägare och bostadsrättsinnehavare att inte sälja och det blir ännu svårare för unga familjer att ta sig in på bostadsmarknaden.
Så frågan är om det inte borde finnas bättre sätt att undvika risken för en bostadsbubbla. Där har jag ett konkret förslag:
Sänk ränteavdraget stegvis under några år. Varför ska vi ha skatteregler som uppmuntrar oss att låna mer och leva på lånade pengar? Varför ska den som har stora lån skattegynnas på andras bekostnad?
I konsekvensens namn måste då den 30-procentiga skatten på kapitalinkomster sänkas till samma nivå som avdraget, och därmed närma sig vad den ligger i andra länder.
Många gånger förr har man talat om att detta vore bra för svensk ekonomi, eftersom dagens höga svenska kapitalskatt avskräcker utländska investerare att ta sina pengar till Sverige.
I denna debattartikel i DN föreslår professor Magnus Henrekson på Institutet för Näringslivsforskning att ränteavdraget på fem år borde halveras. Ett utmärkt förslag.
Nu när räntan är rekordlåg är det ett gyllene tillfälle att genomföra en sänkning och få två positiva effekter – en dämpad lånemarknad och en gynnad investeringsmarknad.
Men för sådana åtgärder krävs starka eniga politiker som vågar ta stora viktiga beslut utan att snegla på särintressen. Att vi saknar sådana politiker är det riktigt stora problemet för landet just nu.
De ekonomiska nyheterna kan verka skräckinjagande. Men lugn, det är ingen katastrof för din och ditt företags ekonomi. Det skapar i stället ett gyllene tillfälle att genomföra regeländringar som jag här ska resonera mig fram till och som ger dubbla positiva effekter.
För svenska sparares del gäller katastrofen egentligen enbart ryska fonder. Har du sådana har du på en vecka kunnat se att de rasat med omkring 30 procent, samtidigt som den ryska valutan fallit ännu mer. Putins försök att få stopp genom chockhöjda räntor till 17 procent ser inte ut att hjälpa.
Vår riksbankschef Stefan Ingves är så stressad över av att vi nu saknar inflation att han slagit fast att nollräntan ska ligga kvar åtminstone till i slutet av 2016. Om inte det sätter igång en inflation mot målet två procent talar han om att införa negativ reporänta, att riksbanken ska köpa räntepapper och låna ut pengar till bankerna.
Inflationen anses ju vara ett smörjmedel för ekonomin, men samtidigt gäller det att se efter vad som pressar ned inflation. Riksbanken verkar inte göra det utan tittar blint på Konsumentprisindex (KPI). Detta dras nu främst ned av sjunkande oljepriser och att importerade elektronikprodukter blir allt billigare – och det borde väl ändå inte försämra vårt välstånd.
Om vi kan köpa billigare bensin och TV-apparater får vi ju mer pengar över till att köpa annat. Och det är just ökad konsumtion som Stefan Ingves vill ha.
Både riksbankens mål och sättet att mäta inflation borde ses över – när vi nu får en regering stark nog att ta tag i sådana saker.
I väntan på detta får vi leva även med nollräntans negativa effekter – risken för att hushållen lånar för mycket, vilket båda kan ge svindlande bostadspriser och stora ekonomiska problem för hushållen den dag som räntan höjs igen.
Det finns nu förslag om att tvinga låntagarna att amortera mer. Men det gäller enbart nya bolån. Därmed stimuleras villaägare och bostadsrättsinnehavare att inte sälja och det blir ännu svårare för unga familjer att ta sig in på bostadsmarknaden.
Så frågan är om det inte borde finnas bättre sätt att undvika risken för en bostadsbubbla. Där har jag ett konkret förslag:
Sänk ränteavdraget stegvis under några år. Varför ska vi ha skatteregler som uppmuntrar oss att låna mer och leva på lånade pengar? Varför ska den som har stora lån skattegynnas på andras bekostnad?
I konsekvensens namn måste då den 30-procentiga skatten på kapitalinkomster sänkas till samma nivå som avdraget, och därmed närma sig vad den ligger i andra länder.
Många gånger förr har man talat om att detta vore bra för svensk ekonomi, eftersom dagens höga svenska kapitalskatt avskräcker utländska investerare att ta sina pengar till Sverige.
I denna debattartikel i DN föreslår professor Magnus Henrekson på Institutet för Näringslivsforskning att ränteavdraget på fem år borde halveras. Ett utmärkt förslag.
Nu när räntan är rekordlåg är det ett gyllene tillfälle att genomföra en sänkning och få två positiva effekter – en dämpad lånemarknad och en gynnad investeringsmarknad.
Men för sådana åtgärder krävs starka eniga politiker som vågar ta stora viktiga beslut utan att snegla på särintressen. Att vi saknar sådana politiker är det riktigt stora problemet för landet just nu.
