Till huvudinnehållet

Få tillgång till kunskapen andra bara drömmer om. » Driva Eget MasterMinds

Ord spelar roll – mer än vad de flesta som arbetar med försäljning anar

5 februari, 2015 Uppdaterades 18 december, 2024 4 minuters läsning
Social Selling handlar till 50 % om traditionell säljteknik.

För att få säljmöten, måste affärsvärdet av ditt erbjudande vara kristallklart.

Hitta den röda tråden för just er verksamhet och börja med affärsvärdet. Du kanske har de bästa idéerna, produkterna eller tjänsterna, men om du inte har förmågan att skapa möjligheter till att möta potentiella kunder så spelar det inte någon roll!

Försäljning handlar mycket om att arbeta systematiskt och att vara uthållig. För att underlätta det arbetet så utvecklar de allra flesta en säljprocess för just sin verksamhet.

Säljprocessen består av tre huvudblock:
  1. Prospektering
  2. Positionering
  3. Affärsuppgörelsen

Om ni önskar att införa Social Selling som säljmetodik så är ett av de första steget att integrera arbetssättet i er nuvarande säljprocess. Det vanligaste misstaget är att företag idag inte ser detta som en förändringsprocess och att det krävs en förändring i beteenden, säljbeteenden.

För ett tag sedan åt jag lunch med en Vd på ett medelstort bolag. Hon berättade för mig att hon så gärna skulle vilja minska företagets resekostnader med sådär 1 %, för det skulle påverka resultatet markant. Utmaningen här är som ni förstår inte bara att föreslå mer telefonmöten eller en ny leverantör av affärsresor, utan det är en större utmaning än så men det är en annan historia.

Säg att jag nu inte träffat denna Vd tidigare men jag visste genom min research att önskemålet om att minska kostnader fanns, det var helt enkelt mer än ett intresse det var ett behov. Hur skall jag få just denna Vd att göra affärer med mig? Hur hittar jag de rätta argumenten, orden etc. som gör att Vd´n och hennes team exempelvis kommer till min hemsida, LinkedIn profil etc. för att se vad jag har för erfarenhet och kunskap? Att bara ringa upp denna Vd skulle vara lönlöst, tro mig jag vet, i just detta fall så kommer inte några kalla samtal fram till henne och skulle det så ske så säger hon själv att hon tackar nej, vänligen men bestämt.

Jag vill att när företagen väl ser min nätprofil så vill jag att de direkt ser att jag förstår deras utmaningar eller i alla fall har potential att förstå deras utmaningar. Den där Fredrik måste vi bjuda in till ett möte, han verkar kunna sin sak. Nu är det ju inte riktigt så enkelt att någon kommer in på min LinkedIn-profil eller min hemsida och sedan så är affären klar. Det krävs lite mer än så men en förutsättning är att de gillar det de ser och vill gå vidare.

Det är inte gjort i en handvändning att bygga trovärdigheten i sociala medier. Att hitta starka budskap är svårt och det tar tid att ta fram. Att hitta de rätta orden är en ständigt pågående process och oavsett om det är ett mail, ett telefonsamtal, en blogg, text på en webbsida, LinkedIn-profil etc. så måste vi ständigt finjustera budskapet så att det passar just våra potentiella kunder.

I går diskuterade jag med en av mina samarbetspartner hur vi skall formulera oss i mail som skickas till kunder i olika faser i säljprocessen. När jag i efterhand funderade på vad vi diskuterade så var det verkligen detaljer. Känslan av ord och dess betydelser och hur de kan tolkas diskuterade vi så gott som hela förmiddagen.

Vi måste uppmärksamma de reaktioner som framkallas av de ord som vi använder, hur de väcker våra potentiella kunders nyfikenhet osv.?

Ord spelar roll – mer än vad de flesta som arbetar med försäljning anar.

Tips!

Sätt dig i kundens sits, besök olika hemsidor, olika profiler på LinkedIn, Twitter, Facebook etc. Se hur de beskriver sig och sin kunskap och expertis. Vad var det som fångade ditt öga och som fick dig att vilja veta mer. Genom att göra detta så kommer ni lära er mycket.

Till sist! Hur hade jag då gjort med VD´n ovan? Eftersom hon finns både på LinkedIn och Twitter så hade jag följt henne där. Jag hade satsat på att skapa kontakt och bygga relation. Sociala medier ger dig många möjligheter att inleda samtal, utveckla nya relationer och skapa kontakt med likasinnade.

Eftersom steg 1 (prospektering) i säljprocessen redan är gjord så hade jag lagt kraften på steg 2 (positionering). Målet i detta läge hade varit att skapa rätt förutsättningar för att få ett säljmöte med Vd´n.

Selling is both an art and science!

Lycka till!

Dela artikeln

ANNONS

Innehåll från Inexchange

Ekonomi & Skatt

Nya EU-regler gör att PDF-fakturans dagar är räknade

Den 1 juli 2030 blir e-faktura obligatorisk i all handel mellan företag över EU:s inre gränser. Men omställningen börjar tidigare än så och kommer att beröra minsta lilla enskilda firma.

inexchange
Inexchange 8 september, 2026 Uppdaterades 14 september, 2026 3 minuters läsning
Krav på e-faktura med nya eu-regler
Inexchange

Bakom förkortningen ViDA – VAT in the Digital Age – ligger EU:s största momsreform på decennier. Från den 1 juli 2030 gäller två saker för dig som säljer till företag i andra EU-länder: fakturan ska skickas i ett strukturerat elektroniskt format enligt den europeiska standarden EN 16931 och uppgifterna ska rapporteras digitalt till Skatteverket transaktion för transaktion. 

Fakturan ska utfärdas senast tio dagar efter affären. Rapporteringen sker samtidigt som den går iväg. Dagens periodiska sammanställning försvinner.

Flertalet länder har redan bestämt sig

Reformen tvingar inte medlemsländerna att införa samma krav nationellt, men flera gör det ändå.

– I Frankrike träder kravet i kraft den 1 september i år. Alla franska företag, oavsett storlek, måste då kunna ta emot e-fakturor. Stora och medelstora bolag ska samtidigt börja skicka elektroniskt och samma bestämmelse kommer att gälla små- och mikroföretag från september 2027.

– I Tyskland måste alla företag kunna ta emot e-faktura sedan januari 2025. Kravet

på att skicka fasas in 2027–2028.

– I Norge blir det obligatoriskt för bokföringsskyldiga verksamheter att skicka e-

faktura till varandra från 1 januari 2027. Från 2030 ska de även kunna ta emot dem.

– Storbritannien har aviserat krav för alla momsregistrerade företag från april 2029.

Tips! Nyfiken på en smartare lösning för ditt företags fakturering? Här kan du läsa mer om Inexchange, som hjälper dig att skicka superproffsiga fakturor (och används av fler än 60 000 företag och organisationer)

Hur ställer sig Sverige?

Det vet vi ännu inte. Regeringen beslutade i februari i år om en utredning av hur ViDA ska införas i svensk rätt, och om kravet ska gälla även svenska fakturor mellan företag. Utredaren Gabriella Loman redovisar sitt uppdrag i november 2027. Ett inhemskt krav långt före 2030 är därför osannolikt – men riktningen är tämligen given.

PDF är inte en e-faktura

Det är en vanligt förekommande missuppfattning att PDF är ett elektroniskt format och liktydigt med e-faktura. En PDF i ett mejl räknas inte som e-faktura hur digital den än känns. Kravet gäller strukturerad, maskinläsbar data som mottagarens system läser in automatiskt utan att någon knappar in siffrorna på andra sidan.

Håller vi oss till en utskriven faktura i ett kuvert är det ännu längre från målet. För den som driver ett litet företag är slutsatsen enkel: fråga din bokförings- eller faktureringsleverantör om systemet kan skicka och ta emot riktiga e-fakturor. I praktiken via Peppol.

Inexchange erbjuder exempelvis en lösning direkt på webben som inte kräver någon specifik programvara. Den typen av molntjänst är enkel att använda. I princip krävs det bara att funktionen slås på och att företaget registreras som mottagare.

Att göra det nu kostar lite. Att göra det under tidspress kostar mer.

Tips! Nyfiken på en smartare lösning för ditt företags fakturering? Här kan du läsa mer om Inexchange, som hjälper dig att skicka superproffsiga fakturor (och används av fler än 60 000 företag och organisationer)



Nyheter

Så kan Sverige styras efter valrysaren – här är alternativen

Oppositionen leder med 176–173 mandat när 94 procent av valdistrikten är räknade. Men vem ska egentligen regera Sverige? Driva Eget har räknat på möjliga regeringsalternativ – och mandatmatematiken är betydligt enklare än politiken.

Gustaf Oscarson
Gustaf Oscarson 14 september, 2026 6 minuters läsning
Vilka regeringsalternativ är möjliga valet 2026
AI-Montage

Sverige vaknade på måndagen upp till ett extremt jämnt och fortfarande preliminärt valresultat. Klockan 05.00 hade 6 273 av landets 6 626 valdistrikt räknats. S, V, MP och C samlade tillsammans 176 mandat, medan M, SD, KD och L hade 173 mandat. Röstandelarna såg då ut så här:

S 28,1 %
M 19,9 %
SD 17,6 %
V 8,2 %
C 7,1 %
KD 6,2 %
MP 6,1 %
L 5,4 %

Resultatet är fortfarande preliminärt och mandat kan flytta sig när de återstående rösterna räknas. Men om vi utgår från läget just nu finns flera möjliga regeringar.

S + V + MP + C: 176 mandat

De rödgröna har just nu egen majoritet – och då med minsta möjliga marginal. Matematiskt är lösningen därför enkel. Politiskt är den betydligt svårare. Centerpartiet har varit tydligt med att man inte vill sitta i en regering tillsammans med Vänsterpartiet, samtidigt som V har krävt inflytande och ministerposter om deras mandat behövs för att Magdalena Andersson ska kunna regera.

Matematiken fungerar, politiken blir svår.

M + SD + KD + L: 173 mandat

Det här är på många sätt den politiskt enklaste lösningen. De fyra partierna har gått till val tillsammans och skulle kunna fortsätta på den inslagna vägen. Problemet är resultatet. Med den nuvarande mandatfördelningen får de tillsammans 173 mandat – två färre än vad som krävs för egen majoritet.

Det betyder inte automatiskt att Tidöpartierna är uträknade. Sverige har negativ parlamentarism: en statsminister behöver inte ha 175 röster för sig, men får inte ha 175 eller fler röster emot sig.

Summerat: Saknar två mandat för egen majoritet. Politiskt: Relativt enkel i jämförelse med andra alternativ.

S + MP + C: cirka 147 mandat

En regering med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet skulle slippa den stora konfliktfrågan om Vänsterpartiets plats i regeringen. Men de tre partierna är långt från egen majoritet och skulle behöva stöd – eller åtminstone tolerans – från andra partier för att Magdalena Andersson ska kunna väljas och för att regeringen ska kunna få igenom sin budget.

Vänsterpartiet blir då centralt. Om V accepterar att stå utanför regeringen skulle detta kunna vara en väg framåt. Om V håller fast vid kravet på regeringsmedverkan blir det betydligt svårare.

Matematiken: Minoritetsregering. Politiken: Möjlig, men beroende av V.

S + MP + C + L: cirka 166 mandat

Om Liberalerna skulle byta sida efter valet uppstår ett bredare mittenalternativ med S, MP, C och L. De fyra partierna skulle dock inte nå egen majoritet. Med dagens resultat handlar det om ungefär 166 mandat, alltså omkring nio mandat för lite.

Regeringen skulle därför fortfarande behöva tolereras av exempelvis V. Dessutom skulle ett sådant alternativ kräva att Liberalerna lämnar det regeringsalternativ som partiet gått till val tillsammans med.

Summerat: Stark minoritetsregering. Politiken: Kräver ett stort steg från L. Och från V.

S + MP + C + KD: cirka 169 mandat

Det här alternativet är extra intressant eftersom Centerpartiet inför valet pekat på just S, MP, C och KD som en möjlig blocköverskridande lösning. Mandatmässigt räcker det däremot inte riktigt. De fyra skulle med dagens siffror samla omkring 169 mandat och fortfarande behöva stöd från ytterligare ett håll.

Dessutom har KD varit tydligt förankrat i det enligt egen utsago 'blågula' regeringsalternativet (Tidö), vilket gör en sådan lösning politiskt svår.

Matematiskt: Nära, men ingen egen majoritet. Politiken: Svår.

S + MP + C + L + KD: cirka 188 mandat

Här förändras matematiken. Om både Liberalerna och Kristdemokraterna skulle ansluta sig till S, MP och C skulle en bred mittenregering få omkring 188 mandat. Det skulle innebära en tydlig riksdagsmajoritet och dessutom göra regeringen oberoende av både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna.

Problemet är förstås politiken. Både KD och L har gått till val tillsammans med M och SD. Att båda direkt efter valet skulle lämna det samarbetet för en regering ledd av Socialdemokraterna framstår därför i nuläget som osannolikt. Men om regeringsbildningen låser sig under en längre tid är detta en av de matematiskt starkaste blocköverskridande kombinationerna. 

Summerat: Tydlig majoritet. Politiskt: Mycket svårt, men möjligt.

S + V + MP: cirka 151 mandat

En rödgrön regering med S, V och MP skulle samla omkring 151 mandat. Det räcker inte på egen hand. För att en sådan regering ska kunna tillträda krävs därför att Centerpartiet eller något parti på den nuvarande högersidan åtminstone tolererar den.

Just C:s motstånd mot V i regeringen gör det alternativet näst intill omöjligt.

Matematiken: Minoritetsregering. Politiken: Svår på grund av C.

S ensamt: cirka 100 mandat

Ett alternativ som inte ska räknas bort är att Magdalena Andersson försöker bilda en ren socialdemokratisk minoritetsregering. Det kan låta märkligt när S bara har omkring 100 av riksdagens 349 mandat, men en svensk regering behöver alltså inte ha en egen majoritet bakom sig.

Fördelen är att partierna slipper komma överens om vilka som ska sitta i regeringen. S skulle i stället kunna försöka skapa olika majoriteter tillsammans med V, MP och C – och i vissa frågor söka stöd över blockgränsen. Den stora frågan blir vilka partier som är beredda att släppa fram Magdalena Andersson utan att själva få regeringsposter.

Matematiskt: Möjlig minoritetsregering. Politiken: Kan bli aktuell om övriga förhandlingar kör fast. Men långsökt.

S + M: cirka 170 mandat

Till sist finns den stora koalitionen som faktiskt efterfrågas av vissa: Socialdemokraterna och Moderaterna tillsammans. Det anmärkningsvärda är att inte ens Sveriges två största partier skulle få egen majoritet med det nuvarande resultatet. Tillsammans landar de på omkring 170 mandat.

Med exempelvis ytterligare ett mindre parti skulle däremot en mycket bred majoritet kunna skapas. En S-M-regering skulle samtidigt innebära ett fundamentalt brott med svensk blockpolitik och partiernas respektive valkampanjer. Den framstår därför snarare som en tänkbar nödlösning vid ett långvarigt politiskt dödläge än som ett sannolikt förstahandsalternativ.

Matematiken: Nästan majoritet. Politiskt: Mycket osannolik.

176–173 – men regeringsfrågan är långt ifrån avgjord

Det preliminära valresultatet ger alltså oppositionen den knappast möjliga majoriteten: 176 mandat mot 173. Men mandatfördelningen berättar bara halva historien. Om C inte accepterar V i regering samtidigt som V kräver regeringsinflytande finns ingen självklar väg för de fyra oppositionspartierna att omsätta sina 176 mandat i en regering.

På andra sidan är partierna mer samlade kring ett gemensamt regeringsalternativ – men där saknas just nu två mandat för egen majoritet. Och mitt emellan blocken finns flera matematiskt möjliga kombinationer som skulle kunna skapa betydligt större majoriteter – men som kräver att ett eller flera partier bryter med de besked de gav väljarna före valet.

Valrysaren är med andra ord inte över när den sista rösten är räknad. Då kan nästa rysare börja: vem ska egentligen regera Sverige?


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.