”Prata mer om entreprenörskapets baksida”
Redaktionen
14 januari,
2015
•
2 minuters läsning
Fler än 500 företag går i konkurs varje månad. ”Märkligt att entreprenörslandet Sverige helt saknar en strategi för hantering av företagare som misslyckas”, skriver Björn Flintberg som själv gått i konkurs och nu är aktuell med bokenKraschen.
Antalet permanent skuldsatta har ökat med mer än 20 procent sedan 2010 och består nu av över 100 000 personer, kunde vi höra i Rapport häromdagen. Bland dem är företagare överrepresenterade både i antal och i storlek på skulderna.
I genomsnitt går fler än 500 företag i konkurs varje månad. Bakom en del ligger rena papperskonkurser, i bolag som varken har verksamhet eller personal, men bakom mer än hälften av konkurserna döljer sig en småföretagare, en entreprenör i ett företag med mellan 1-20 anställda.
Entreprenörslandet Sverige har en baksida. Vi utbildar allt fler allt tidigare i entreprenörskapets framsida men säger väldigt lite om dess baksida.
Det borde vi. För i takt med att vi blir bättre på innovation och bättre på entreprenörskap kommer vi få fler unga, passionerade och drivna företagare. De kommer också skaffa bolag och checkkrediter och lyckas, misslyckas och gå i konkurs, i blandad kompott. Några kommer vara tjugo år och ha sexsiffriga skuldbelopp.
Att bli småföretagare i Sverige innebär att ta ett kliv utanför det sociala skyddsnätet och riskera allt för att själv bygga en dröm. Det utmålas ofta som en kavalkad av möjligheter med frihet, pengar och lycka. Och den bilden är inte osann eller omöjlig på något sätt. Men vi saknar till stor del en motbild.
Verkligheten för svenska småföretagare handlar ofta om sena nätter för att få tid med bokföringen, ångest över att säga upp personal man behöver men inte har råd med, rädslan över att inte veta om pengarna räcker till lön åt en själv den här månaden heller. Och för några slutar kampen i konkurs.
Det är märkligt att entreprenörslandet Sverige helt saknar en strategi för hantering av företagare som misslyckas. Är det Jante som ska definiera vår doktrin för entreprenörskap? Vi måste vara bättre än så.
Vi förtjänar att ha ett smart, smidigt och anpassat system för hur vi återentreprenöriserar företagare som misslyckas – och tar tillvara den kunskap och de erfarenheter som de tar med sig – så att vi ständigt kan förbättras.
Kanske det måste ske genom envis kamp och ständig påminnelse om att småföretagen är Sveriges framtid. Då får det vara så. Vi är entreprenörer. Vi är inte rädda för utmaningar.
Björn FlintbergFöretagare och författare till boken ”Kraschen”
Läs också vår bloggare Janne Näsströms inlägg: Sluta osynliggöra misslyckade företagare
Antalet permanent skuldsatta har ökat med mer än 20 procent sedan 2010 och består nu av över 100 000 personer, kunde vi höra i Rapport häromdagen. Bland dem är företagare överrepresenterade både i antal och i storlek på skulderna.
I genomsnitt går fler än 500 företag i konkurs varje månad. Bakom en del ligger rena papperskonkurser, i bolag som varken har verksamhet eller personal, men bakom mer än hälften av konkurserna döljer sig en småföretagare, en entreprenör i ett företag med mellan 1-20 anställda.
Entreprenörslandet Sverige har en baksida. Vi utbildar allt fler allt tidigare i entreprenörskapets framsida men säger väldigt lite om dess baksida.
Det borde vi. För i takt med att vi blir bättre på innovation och bättre på entreprenörskap kommer vi få fler unga, passionerade och drivna företagare. De kommer också skaffa bolag och checkkrediter och lyckas, misslyckas och gå i konkurs, i blandad kompott. Några kommer vara tjugo år och ha sexsiffriga skuldbelopp.
Att bli småföretagare i Sverige innebär att ta ett kliv utanför det sociala skyddsnätet och riskera allt för att själv bygga en dröm. Det utmålas ofta som en kavalkad av möjligheter med frihet, pengar och lycka. Och den bilden är inte osann eller omöjlig på något sätt. Men vi saknar till stor del en motbild.
Verkligheten för svenska småföretagare handlar ofta om sena nätter för att få tid med bokföringen, ångest över att säga upp personal man behöver men inte har råd med, rädslan över att inte veta om pengarna räcker till lön åt en själv den här månaden heller. Och för några slutar kampen i konkurs.
Det är märkligt att entreprenörslandet Sverige helt saknar en strategi för hantering av företagare som misslyckas. Är det Jante som ska definiera vår doktrin för entreprenörskap? Vi måste vara bättre än så.
Vi förtjänar att ha ett smart, smidigt och anpassat system för hur vi återentreprenöriserar företagare som misslyckas – och tar tillvara den kunskap och de erfarenheter som de tar med sig – så att vi ständigt kan förbättras.
Kanske det måste ske genom envis kamp och ständig påminnelse om att småföretagen är Sveriges framtid. Då får det vara så. Vi är entreprenörer. Vi är inte rädda för utmaningar.
Björn FlintbergFöretagare och författare till boken ”Kraschen”
Läs också vår bloggare Janne Näsströms inlägg: Sluta osynliggöra misslyckade företagare
