Så skattar du rätt i delningsekonomin
24 november,
2016
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
4 minuters läsning
Foto: Passa på att hyra ut fjällstugan och tjäna en slant. FOTO: GETTY IMAGES
När Uber Pop stoppades i våras hade diskussionen om den lagliga gränsdragningen när det gäller delningsekonomin nått nya höjder. Här tittar vi på hur Skatteverket ser på frågan.
Delningsekonomin – när människors olika tillgångar säljs, hyrs ut, byts, samägs eller samnyttjas (oftast via en digital marknadsplats) – fortsätter att växa. Oftast handlar det om privatpersoner som inte har funderat så mycket på om det är näringsverksamhet, momspliktig verksamhet eller en hobbyinkomst. Eller om verksamheten innebär att man är bokföringsskyldig.
De flesta människor har vid något tillfälle deltagit i delningsekonomin. Vem har inte lånat på bibliotek, hyrt en bil, fyndat på loppis eller hyrt en sommarstuga?
Idén med att dela tillgångar på olika sätt är inte direkt ny. Redan inom bondesamhället var detta riktigt vanligt. Det som är nytt är tekniken. Den snabba utvecklingen de senaste åren beror på att digitaliseringen har skapat nya förutsättningar för att kunna hantera och lösa problem i viktiga delar av samhället. 2014 bedömde revisionskedjan PWC att delningsekonomin globalt omsatte 123 miljarder kronor. 2025 uppskattas den vara 2 740 miljarder kronor.
Här är några fler konkreta exempel på vad vi pratar om: förmedling (och lånbyten) av semesterboende, andrahandsuthyrning, vardagstjänster mellan privatpersoner, uthyrning av bilar, gräsrotsfinansiering, pengalån mellan privatpersoner med mera.
Det blir allt fler svenska aktörer: Taskrunner, Instawork (appar för småtjänster som bärhjälp, flytthjälp och enkla hantverkstjänster), Happytail, Dog Buddy (hundägare hittar hundvakter), Rentl, Uber, Grannsaker.se, Delbar.se (grannar som vill hyra ut och sälja saker till varandra), Airdine (hem förvandlas till restauranger), Qasa, Airbnb och Homii (andrahandsboende). Ja, listan kan göras väldigt lång.
Man kan börja med att konstatera att det inte finns några särskilda regler för delningsekonomin, när det kommer till frågor som inkomstbeskattning, momsskyldighet och skyldighet att ha ordnad bokföring.
Man måste alltså göra en bedömning om det man sysslar med ska klassas som näringsverksamhet (vinstsyfte, varaktighet, självständighet), tjänst (hobby) eller om det möjligen är en kapitalinkomst. En bedömning som inte alltid är så lätt att göra. Skatteverket har för vissa av dessa aktiviteter gett sin syn på hur dessa ska betraktas:
Förare som kör privatpersoner med privata bilar utan gällande tillstånd för taxiverksamhet, kan sägas ligga i gråzonen mellan näringsverksamhet och tjänst, enligt Skatteverket, som också påpekar att en verksamhet som bedrivs utan tillstånd inte innebär att den är skattebefriad.
Oftast får förarna sina uppdrag via en app och får löpande provisionsersättningar, det vill säga de får inte betalt direkt av kunden. Vid en samlad bedömning anser Skatteverket att detta ska beskattas som en tjänsteinkomst. Om föraren inte har F-skatt så ska utbetalaren betala arbetsgivaravgifter. När det gäller moms, så anser Skatteverket att endast ett fåtal körningar per år inte innebär ekonomisk verksamhet enligt momslagen. Men det blir det om föraren regelbundet kör folk, vilket innebär momsplikt (6 procent moms för personbefordran).
Den som tillhandahållar appen ska betala arbetsgivaravgifter för förarna (som i regel har A-skatt) och lämna kontrolluppgifter.
Om det gäller en privatbostadsfastighet gäller inkomst av kapital. Uthyraren får göra ett schablonavdrag med 40 000 kronor/år för varje bostad (plus 20 procent av hyresintäkten om det gäller egen fastighet eller andel av hyran/avgiften om det gäller en lägenhet).
Denna regel gäller dock inte om uthyrningen sker till egen eller närståendes arbetsgivare. Då görs inget schablonavdrag utan i stället avdrag med verklig merkostnad.
Hyr man ut via en app så betalar man i regel en förmedlingsavgift. Enligt Skatteverket ska uthyraren ta upp hela beloppet som hyresgästerna betalar i hyra om uthyrningen sker direkt till hyresgästen. Då blir förmedlingsavgiften som företaget behåller en utgift som anses ingå i schablonavdraget. Om företaget bakom appen kan ses som gästernas hyresvärd, är ägarens hyresinkomst i stället den summa som företaget betalar till den som äger bostaden.
”Byte” av bostäder med varandra under semestern ses som uthyrning och ska beskattas till marknadsvärdet.
Moms: Om det handlar om tillfällig logi som sker inom ramen för hotellrörelse så är det moms på uthyrningen (12 procent). Det räknas som hotellrörelse om uthyrningstiden är längre än 16 veckor och omsättningen överstiger 50 000 kronor.
Privatpersoner kan ansluta sig till appar för att hyra ut bilen när de inte själva behöver använda den. Vanligt är att kunden betalar till bolaget bakom appen och bilägaren får ersättning av app-företaget. Normalt beskattas denna uthyrning som kapitalinkomst, 30 procent skatt, (om inte omfattningen innebär att det är näringsverksamhet) och avdrag får bara göras för merkostnader som uppkommit på grund av uthyrningen (inte för fasta kostnader som försäkring och normal värdeminskning).
Av Thomas Norrman/ I samarbete med Björn Lundén Information AB
Delningsekonomin – när människors olika tillgångar säljs, hyrs ut, byts, samägs eller samnyttjas (oftast via en digital marknadsplats) – fortsätter att växa. Oftast handlar det om privatpersoner som inte har funderat så mycket på om det är näringsverksamhet, momspliktig verksamhet eller en hobbyinkomst. Eller om verksamheten innebär att man är bokföringsskyldig.
De flesta människor har vid något tillfälle deltagit i delningsekonomin. Vem har inte lånat på bibliotek, hyrt en bil, fyndat på loppis eller hyrt en sommarstuga?
Idén med att dela tillgångar på olika sätt är inte direkt ny. Redan inom bondesamhället var detta riktigt vanligt. Det som är nytt är tekniken. Den snabba utvecklingen de senaste åren beror på att digitaliseringen har skapat nya förutsättningar för att kunna hantera och lösa problem i viktiga delar av samhället. 2014 bedömde revisionskedjan PWC att delningsekonomin globalt omsatte 123 miljarder kronor. 2025 uppskattas den vara 2 740 miljarder kronor.
Här är några fler konkreta exempel på vad vi pratar om: förmedling (och lånbyten) av semesterboende, andrahandsuthyrning, vardagstjänster mellan privatpersoner, uthyrning av bilar, gräsrotsfinansiering, pengalån mellan privatpersoner med mera.
Det blir allt fler svenska aktörer: Taskrunner, Instawork (appar för småtjänster som bärhjälp, flytthjälp och enkla hantverkstjänster), Happytail, Dog Buddy (hundägare hittar hundvakter), Rentl, Uber, Grannsaker.se, Delbar.se (grannar som vill hyra ut och sälja saker till varandra), Airdine (hem förvandlas till restauranger), Qasa, Airbnb och Homii (andrahandsboende). Ja, listan kan göras väldigt lång.
Man kan börja med att konstatera att det inte finns några särskilda regler för delningsekonomin, när det kommer till frågor som inkomstbeskattning, momsskyldighet och skyldighet att ha ordnad bokföring.
Man måste alltså göra en bedömning om det man sysslar med ska klassas som näringsverksamhet (vinstsyfte, varaktighet, självständighet), tjänst (hobby) eller om det möjligen är en kapitalinkomst. En bedömning som inte alltid är så lätt att göra. Skatteverket har för vissa av dessa aktiviteter gett sin syn på hur dessa ska betraktas:
Körning av andra i privat bil
Förare som kör privatpersoner med privata bilar utan gällande tillstånd för taxiverksamhet, kan sägas ligga i gråzonen mellan näringsverksamhet och tjänst, enligt Skatteverket, som också påpekar att en verksamhet som bedrivs utan tillstånd inte innebär att den är skattebefriad.
Oftast får förarna sina uppdrag via en app och får löpande provisionsersättningar, det vill säga de får inte betalt direkt av kunden. Vid en samlad bedömning anser Skatteverket att detta ska beskattas som en tjänsteinkomst. Om föraren inte har F-skatt så ska utbetalaren betala arbetsgivaravgifter. När det gäller moms, så anser Skatteverket att endast ett fåtal körningar per år inte innebär ekonomisk verksamhet enligt momslagen. Men det blir det om föraren regelbundet kör folk, vilket innebär momsplikt (6 procent moms för personbefordran).
Den som tillhandahållar appen ska betala arbetsgivaravgifter för förarna (som i regel har A-skatt) och lämna kontrolluppgifter.
Uthyrning av möblerade rum
Om det gäller en privatbostadsfastighet gäller inkomst av kapital. Uthyraren får göra ett schablonavdrag med 40 000 kronor/år för varje bostad (plus 20 procent av hyresintäkten om det gäller egen fastighet eller andel av hyran/avgiften om det gäller en lägenhet).
Denna regel gäller dock inte om uthyrningen sker till egen eller närståendes arbetsgivare. Då görs inget schablonavdrag utan i stället avdrag med verklig merkostnad.
Hyr man ut via en app så betalar man i regel en förmedlingsavgift. Enligt Skatteverket ska uthyraren ta upp hela beloppet som hyresgästerna betalar i hyra om uthyrningen sker direkt till hyresgästen. Då blir förmedlingsavgiften som företaget behåller en utgift som anses ingå i schablonavdraget. Om företaget bakom appen kan ses som gästernas hyresvärd, är ägarens hyresinkomst i stället den summa som företaget betalar till den som äger bostaden.
”Byte” av bostäder med varandra under semestern ses som uthyrning och ska beskattas till marknadsvärdet.
Moms: Om det handlar om tillfällig logi som sker inom ramen för hotellrörelse så är det moms på uthyrningen (12 procent). Det räknas som hotellrörelse om uthyrningstiden är längre än 16 veckor och omsättningen överstiger 50 000 kronor.
Uthyrning av bil genom bilpool
Privatpersoner kan ansluta sig till appar för att hyra ut bilen när de inte själva behöver använda den. Vanligt är att kunden betalar till bolaget bakom appen och bilägaren får ersättning av app-företaget. Normalt beskattas denna uthyrning som kapitalinkomst, 30 procent skatt, (om inte omfattningen innebär att det är näringsverksamhet) och avdrag får bara göras för merkostnader som uppkommit på grund av uthyrningen (inte för fasta kostnader som försäkring och normal värdeminskning).
Av Thomas Norrman/ I samarbete med Björn Lundén Information AB
