Tänk som en åttaåring om du vill hänga med i utvecklingen
Yasemin Bayramoglu
23 juni,
2017
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
6 minuters läsning
Glöm tekniken. När man ska forma framtidens företag är det människorna man ska fokusera på. Och allra mest på AI-generationen – åttaåringar och yngre! Det menar futuristen Mike Walsh.
Framtidsspanaren Mike Walsh har London som bas men hela världen som arbetsfält. När han var i Sverige för att prata om hur man skapar framtidens företag trodde nog de flesta att det skulle handla om teknik.
Och visst blev det mycket teknik. Men lite ur en annan synvinkel än vad tekniken kan göra för oss.
– Att förstå framtiden handlar egentligen väldigt lite om teknologi. Är du företagsledare ska du inte fokusera på teknik utan på människor. Det handlar om antropologi, säger han.
Tekniken håller på att förändra oss människor fundamentalt, därför måste vi också se på det vi gör, våra företag och vårt ledarskap med nya ögon, menar han. Men strunta i den annars så omhuldade milleniegenerationen för att se hur vi påverkas. Den är för gammal.
– Se på åttaåringarna!, säger Mike.
Han berättar om hur Microsofts vd Satya Nadella fick sig en riktig tankeställare efter att ha pratat med en åttaåring. Eller snarare försökt prata med en åttaåring, för barnet vände snart bort sin blick och tittade på sin Ipad istället.
”Vad gör du?”, undrade Nadella. ”Jag blev uttråkad, så jag gjorde en app”, fick han till svar. Här kan alltså vuxenvärlden stå och snacka om disruption och transformation hur mycket som helst. För de här barnen är det den värld de känner och växer upp i, de behöver inte ställa om.
– De som fötts 2007 och framåt delar samma erfarenheter. Vad gör vi vuxna när små barn gråter? Jo, ger dem mobiltelefonen. Jag tror att det här har en massiv påverkan. Barns hjärnor är som den optimala superdatorn. Det sätt som de använder säg en mobil för att roa sig själva och kommunicera förändras helt – och det är det vi börjar se nu, säger Mike.
Men återigen gäller det att släppa själva prylarna.
– Det som kommer att driva hela transformationen är att den här generationen växer upp i en värld uppkopplad mot molnet, som är datadriven och modereras av artificiell intelligens.
Mike pekar på det faktum att när vi är ute på nätet så får var och en av oss se ett alldeles unikt urval av bilder/nyheter som baseras på den data som ständigt samlas om oss när vi surfar.
Vi som är vuxna nu vänjer oss – om än kanske något motvilligt – vid att få se speciellt utvalda annonser bara för att vi råkat googla på något. Men för åttaåringarna är det här en självklarhet. De har aldrig varit med om något annat.
Så när Disney utvecklade ett ”åkband” som inte bara funkar som entrébiljett till karusellerna, utan som även gör att personalen på restaurangerna vet vad du heter innan du ens klivit över tröskeln så säger det något om de förväntningar som barnen kommer att ställa på sin omvärld även utanför nöjesparken, menar Mike.
Ett annat exempel hämtat från barnens värld är dockan Hello Barbie, som spelar in vad barnet säger medan hen leker med sin docka. Pratet laddas upp på molnet och matchas sedan med en massa annat dock-prat för att Barbie sedan ska kunna svara … (Samtidigt spelas pratet in och föräldrarna kan smyglyssna efteråt.)
– Den här generationen kommer alltså bli den första generationen som delvis uppfostras av artificiell intelligens. Nu släpper vi in Google Homes och Amazon Echoes i våra vardagsrum – mikrofoner och högtalare som kopplas upp mot världens största datorer. Det här kommer att påverka hur vi uppfattar verkligheten, säger Mike.
Lite längre fram kommer AI-generationens erfarenheter avspeglas sig på vad de förväntar sig som såväl kunder som medarbetare.
Så hur gör vi då för att skapa företag som matchar och kan skapa affärer i den här nya upplevelsen av verkligheten?
– Samla dina yngsta medarbetare och barn i din närhet till en workshop. Be dem gissa hur de skulle vilja interagera med ditt företag i framtiden, säger Mike.
Och när du nyanställer ung personal så ha inte så bråttom med att få dem att anpassa sig till företagets sätt att jobba, utan var lyhörd för hur de upplever ert sätt att kommunicera och fatta beslut. Är det invanda sättet självklart bäst framåt också?
Mike tror att synen på arbetsplatsen kommer att förändras. Beslut kommer att i högre grad tas av datorer som kan väga samman fakta på ett annat sätt än vi kan. Chefens roll blir då snarare att få arbetet att fungera.
– Jag tror inte att vi i första hand kommer att se på företag som några som tillhandahåller heltidsanställningar, utan snarare plattformar som erbjuder entreprenöriella möjligheter för människor. Det handlar om att skapa värde, att samspela med andra.
Det är här kulturen kommer in, som ett operativsystem som får oss att knyta an till varandra.
– När jag frågar ledare för verkligt framgångsrika företag om vad som håller dem vakna om natten och var de som ledare har mest inflytande så svarar alla kulturen. Men inte kultur så som vi är vana vid att tänka på den.
Vi behöver utveckla det kulturella operativsystemet som driver fram det bästa ur medarbetarna helt enkelt.
– När man funderar på hur man kan utnyttja ny teknik bättre i sitt företag ska man också fundera på vilka mänskliga faktorer kommer att bli ännu viktigare. Som ledare behöver vi bli ännu bättre på att förstå våra kunders och samarbetspartners intentioner och vad som motiverar dem. Det klarar inte datorerna, säger Mike.
Detta är en av styrkorna som framtidens ledare kommer att behöva. Den andra handlar om att vi behöver förstå hur datorer och algoritmer fungerar för att kunna använda dem för problemlösning.
I framtiden kommer vi inte att sälja produkter på samma sätt som tidigare, utan snarare lösningar.
En drönare är inte bara ett tänkbart transportsätt. Att sälja en drönare är också att sälja idén om ”inga utsläpp”. Precis som Folktandvården säljer idén om friska tänder genom en tandvårdsförsäkring i stället för att kommunicera att man lagar hål.
– Det kan vara bättre att anställa människor som kan anpassa sig till förändringar än sådana som är bra på att följa processer. Visst kan man nå framgång genom att följa processer. Men vad händer vid förändring?, säger Mike Walsh.
2. Hur ser arbetet ut nu på 2000-talet?
– Jag tror att det handlar mindre om processer och mer om att hitta smarta sätt att få människor att samarbeta och lösa problem tillsammans. Så låt inte personalen sitta hemma och jobba, utan skapa miljöer där man kan mötas.
3. Hur ändrar man en traditionellt hierarkisk kulturell struktur?
– Här handlar det om att inte tycka utan att använda sig av data. På ett företag som heter Humanyze upptäckte man att hälften av programmerarna var otroligt engagerade, produktiva och motiverade. Varför? Jo, de satt ihop vid ett stort bord och åt under lunchen. De andra satt vid småbord. Så man byggde om matsalen och tog bort småborden. I vanliga fall skulle det vara svårt att få gehör för att bygga om matsalen är prio ett för att effektivisera. Men här kunde man mäta med data.
Framtidsspanaren Mike Walsh har London som bas men hela världen som arbetsfält. När han var i Sverige för att prata om hur man skapar framtidens företag trodde nog de flesta att det skulle handla om teknik.
Och visst blev det mycket teknik. Men lite ur en annan synvinkel än vad tekniken kan göra för oss.
– Att förstå framtiden handlar egentligen väldigt lite om teknologi. Är du företagsledare ska du inte fokusera på teknik utan på människor. Det handlar om antropologi, säger han.
Tekniken håller på att förändra oss människor fundamentalt, därför måste vi också se på det vi gör, våra företag och vårt ledarskap med nya ögon, menar han. Men strunta i den annars så omhuldade milleniegenerationen för att se hur vi påverkas. Den är för gammal.
– Se på åttaåringarna!, säger Mike.
Han berättar om hur Microsofts vd Satya Nadella fick sig en riktig tankeställare efter att ha pratat med en åttaåring. Eller snarare försökt prata med en åttaåring, för barnet vände snart bort sin blick och tittade på sin Ipad istället.
”Vad gör du?”, undrade Nadella. ”Jag blev uttråkad, så jag gjorde en app”, fick han till svar. Här kan alltså vuxenvärlden stå och snacka om disruption och transformation hur mycket som helst. För de här barnen är det den värld de känner och växer upp i, de behöver inte ställa om.
– De som fötts 2007 och framåt delar samma erfarenheter. Vad gör vi vuxna när små barn gråter? Jo, ger dem mobiltelefonen. Jag tror att det här har en massiv påverkan. Barns hjärnor är som den optimala superdatorn. Det sätt som de använder säg en mobil för att roa sig själva och kommunicera förändras helt – och det är det vi börjar se nu, säger Mike.
Men återigen gäller det att släppa själva prylarna.
– Det som kommer att driva hela transformationen är att den här generationen växer upp i en värld uppkopplad mot molnet, som är datadriven och modereras av artificiell intelligens.
Mike pekar på det faktum att när vi är ute på nätet så får var och en av oss se ett alldeles unikt urval av bilder/nyheter som baseras på den data som ständigt samlas om oss när vi surfar.
Vi som är vuxna nu vänjer oss – om än kanske något motvilligt – vid att få se speciellt utvalda annonser bara för att vi råkat googla på något. Men för åttaåringarna är det här en självklarhet. De har aldrig varit med om något annat.
Så när Disney utvecklade ett ”åkband” som inte bara funkar som entrébiljett till karusellerna, utan som även gör att personalen på restaurangerna vet vad du heter innan du ens klivit över tröskeln så säger det något om de förväntningar som barnen kommer att ställa på sin omvärld även utanför nöjesparken, menar Mike.
Ett annat exempel hämtat från barnens värld är dockan Hello Barbie, som spelar in vad barnet säger medan hen leker med sin docka. Pratet laddas upp på molnet och matchas sedan med en massa annat dock-prat för att Barbie sedan ska kunna svara … (Samtidigt spelas pratet in och föräldrarna kan smyglyssna efteråt.)
– Den här generationen kommer alltså bli den första generationen som delvis uppfostras av artificiell intelligens. Nu släpper vi in Google Homes och Amazon Echoes i våra vardagsrum – mikrofoner och högtalare som kopplas upp mot världens största datorer. Det här kommer att påverka hur vi uppfattar verkligheten, säger Mike.
Lite längre fram kommer AI-generationens erfarenheter avspeglas sig på vad de förväntar sig som såväl kunder som medarbetare.
Så hur gör vi då för att skapa företag som matchar och kan skapa affärer i den här nya upplevelsen av verkligheten?
– Samla dina yngsta medarbetare och barn i din närhet till en workshop. Be dem gissa hur de skulle vilja interagera med ditt företag i framtiden, säger Mike.
Och när du nyanställer ung personal så ha inte så bråttom med att få dem att anpassa sig till företagets sätt att jobba, utan var lyhörd för hur de upplever ert sätt att kommunicera och fatta beslut. Är det invanda sättet självklart bäst framåt också?
Mike tror att synen på arbetsplatsen kommer att förändras. Beslut kommer att i högre grad tas av datorer som kan väga samman fakta på ett annat sätt än vi kan. Chefens roll blir då snarare att få arbetet att fungera.
– Jag tror inte att vi i första hand kommer att se på företag som några som tillhandahåller heltidsanställningar, utan snarare plattformar som erbjuder entreprenöriella möjligheter för människor. Det handlar om att skapa värde, att samspela med andra.
Det är här kulturen kommer in, som ett operativsystem som får oss att knyta an till varandra.
– När jag frågar ledare för verkligt framgångsrika företag om vad som håller dem vakna om natten och var de som ledare har mest inflytande så svarar alla kulturen. Men inte kultur så som vi är vana vid att tänka på den.
Vi behöver utveckla det kulturella operativsystemet som driver fram det bästa ur medarbetarna helt enkelt.
– När man funderar på hur man kan utnyttja ny teknik bättre i sitt företag ska man också fundera på vilka mänskliga faktorer kommer att bli ännu viktigare. Som ledare behöver vi bli ännu bättre på att förstå våra kunders och samarbetspartners intentioner och vad som motiverar dem. Det klarar inte datorerna, säger Mike.
Detta är en av styrkorna som framtidens ledare kommer att behöva. Den andra handlar om att vi behöver förstå hur datorer och algoritmer fungerar för att kunna använda dem för problemlösning.
I framtiden kommer vi inte att sälja produkter på samma sätt som tidigare, utan snarare lösningar.
En drönare är inte bara ett tänkbart transportsätt. Att sälja en drönare är också att sälja idén om ”inga utsläpp”. Precis som Folktandvården säljer idén om friska tänder genom en tandvårdsförsäkring i stället för att kommunicera att man lagar hål.
Tre frågor
1. Vilken personal behöver vi?– Det kan vara bättre att anställa människor som kan anpassa sig till förändringar än sådana som är bra på att följa processer. Visst kan man nå framgång genom att följa processer. Men vad händer vid förändring?, säger Mike Walsh.
2. Hur ser arbetet ut nu på 2000-talet?
– Jag tror att det handlar mindre om processer och mer om att hitta smarta sätt att få människor att samarbeta och lösa problem tillsammans. Så låt inte personalen sitta hemma och jobba, utan skapa miljöer där man kan mötas.
3. Hur ändrar man en traditionellt hierarkisk kulturell struktur?
– Här handlar det om att inte tycka utan att använda sig av data. På ett företag som heter Humanyze upptäckte man att hälften av programmerarna var otroligt engagerade, produktiva och motiverade. Varför? Jo, de satt ihop vid ett stort bord och åt under lunchen. De andra satt vid småbord. Så man byggde om matsalen och tog bort småborden. I vanliga fall skulle det vara svårt att få gehör för att bygga om matsalen är prio ett för att effektivisera. Men här kunde man mäta med data.
