De odlar fisk som inte sabbar miljön. Foto: Birger Lallo.

De odlar framtidens sushi

Redaktionen

Publicerades: 30 januari, 2018

Deras odlade fisk klarar sig utan antibiotika och bidrar inte till havens övergödning. Johan Ljungquist och Mikael Glenmark har lösningen för framtidens sushi.

Riktigt vad som drivit Johan Ljungquist och Mikael Olenmark att starta Gårdsfisk är kanske lite svårt att förstå för en utomstående, men ett visst mått av envishet har det definitivt varit.

Idén är nämligen lite speciell så till vida att de både ville odla fisk och samtidigt hålla så höga miljökrav som möjligt. Tanken var redan från början att återanvända vattnet från bassängerna som höggradig gödselprodukt för jordarna och på så sätt skapa ett kretslopp utan övergödning.

Johan Ljungquist är marinbiolog i botten och Mikael Olenmark är civilingenjör med vattenresurshantering som sin specialisering, så visst fanns kompetensen när de drog igång. Ändå tog det fem år att projektera och planera Gårdsfisk. För att hålla nere kostnaderna fick man köpa utrustningen, som kar och reningssystem, begagnade.

Med tanke på deras bakgrund så är det ingen överraskning att de träffades på Lunds Tekniska Universitet, där de deltog i ett gemensamt projekt med sex andra studenter. När det sedan gick i graven så tyckte både Johan Ljungquist och Mikael Olenmark att de trivdes så bra ihop att de ville fortsätta samarbeta. Ur det föddes alltså Gårdsfisk.

Och den vetenskapliga bakgrunden märks också när de pratar om sin systemdesign som kallas ”integrerat lant- och vattenbruk”. Meningen var helt enkelt redan från Gårdfiskbörjan att skapa ett kretslopp.

Men det näringsrika vattnet från fiskodlingen är bara halva kretsloppet. Den andra delen består av fiskarna är speciellt utvalda eftersom de är omnivorer, eller allätare. Det gör att de ”slipper odla fisk som ska ätas upp av odlad fisk”. Man ska också på sikt kunna använda svenskt foder, kanske egenodlat.

De fisksorter man valt att jobba med är Clarias, en afrikansk fisk som ser ut lite som en ål, men mest liknar Makrill i smak och egenskaper med bland annat mycket Omega 3. Anledningen till att de väljer afrikanska fiskar är att de lever i varmare vatten och därför också är naturligt mer resistenta mot sjukdomar. Och precis som Makrill passar den utmärkt som rökt.

Gårdsfisk använder nämligen inte antibiotika och andra mediciner, eftersom det inte behövs. Skulle fiskarna ändå bli sjuka räcker det med att blanda i salt i vattnet för att döda av bakterier, svampar och annat.

Vidare har man Svart Rödstrimma, som liknar vår Abborre, och som också kommer från varmare vatten i Afrika och därför är tåligare. Den tas upp när den väger cirka 800 gram och kan med fördel helstektas eller användas till sushi. En mindre släkting heter Rödstrimma och tas upp när den väger cirka 400-500 gram, vilket gör den idealisk för en portion och den har därmed blivit populär på restauranger.

Återigen jobbar alltså Johan Ljungquist och Mikael Olenmark med ett helhetstänk kring fiskodlingen, där fiskarnas tålighet och resistens mot sjukdomar vägs in tillsammans med smak och storlek.

När de köpte Gretagården, döpt efter sin förra ägare, så hade ladugård och stallar inte brukats på 30 år. Det gamla grisstallet hade idealiska mått för att rymma fiskodlingen och arbetet började med att bila ur gamla boxväggar, gjuta om golv samt göra om inner- och yttertak.

Greta själv var naturligtvis väldigt glad över att gården skulle brukas igen, vilket också hjälpte till vid köpet av gården. Deras tanke är att kunna utnyttja nedlagda ladugårdar runt om i landet för fiskodling, för fördelarna mot att odla i en fiskkasse i sjö är flera.

Dels kan du återanvända gödslet från vattnet och minimera utsläpp av kväve och fosfor, dels slipper du risken för att en kasse går sönder och de smiter. En annan viktig faktor är att du hela tiden kan övervaka vattenkvaliteten.

Själva vattnet som använts i en bassäng sprids direkt på åkrarna, men den avföring och andra rester som fastnar i det mekaniska filtret samlas upp i en gödselbrunn. Därifrån pumpas det upp och sprids på åkrarna det också. Än så länge har produktionen inte varit tillräckligt stor för att det ska vara lönt att sprida gödslet från brunnen men till våren är det dags.Gårdfisk

Man har också velat introducera andra bönder till sin systemdesign med integrerat vattenbruk, men intresset blev så stort att de inte hade möjligheter att ta hand om alla sökanden på ett vettigt sätt. Så just nu har de lagt det på hyllan i väntan på tid och möjligheter. Över 1000 bönder har varit på studiebesök på Gretagården, och det finns gott om tomma ladugårdar runt om i landet.

2016 vann Gårdsfisk Coops Änglamarkspris för sitt arbete med sin ekologiska fiskodling. Deras varmrökta Clarias finns att köpa via både ICA och Coop, som tar hem på beställning om butiken inte för den.

Att detta skulle kunna bli ett intressant sätt att producera livsmedel i stor skala i Sverige framöver är nog givet. Överfiskade hav och outnyttjade ladugårdar är en kombination som kan visa sig bli lönsam framöver.

Text: Henrik Fitinghoff

Foto: Birger Lallo