Nitvan Richter är Norrgavels grundare. Foto: Nils Petter Nilsson

Norrgavels unika filosofi gav framgång

Redaktionen

Publicerades: 3 oktober, 2018

Han har byggt sitt företag på frågor som vad det innebär att vara människa och strävar efter upplevelsen av tomhet. Möt Norrgavels Nirvan Richter: möbelskapare, sökare och ständigt närvarande.

Ängelholmsgatan 1B, ett stenkast från Möllevångstorget i Malmö. Längst in på gården i den gamla fabriksfastigheten ligger Norrgavels prototypverkstad sedan 18 år. Men bara i några månader till, sedan kastas de ut tillsammans med de andra hyresgästerna.

– Det är ett spelbolag som köpt alltihopa, säger Nirvan Richter och skakar lite på huvudet.

Nu väntar 2,5 år i ett provisorium innan de får flytta in i nyrestaurerade lokaler i Varvsstaden, på Kockums gamla område. Nirvan oroar sig. Hur kommer det gå att arbeta i ett provisorium så länge? Och hur ska han kunna skapa något vackert i en omedvetet brutal miljö? Här i Möllan stämmer allt. Färgerna, fönstren, ljuset – och möblerna, förstås.

Norrgavel ur hans huvud

Att det är Nirvan som ska inreda nya kontoret är givet. I alla år har han stått för all formgivning av de egna produkterna, såväl som skyltning i butiker, butiksinredningar och marknadsföring. Det tydliga Norrgavel-uttrycket kommer ur hans hand och huvud.

Men sedan några år har han lämnat över vd-skapet till Christer Olsson, med bland annat ett förflutet inom Åhléns.

– Det är underbart! Christer är duktigare än jag på det där och ekonom dessutom. Då kan jag fokusera helt på det jag tycker är roligast, konstaterar Nirvan.

Med Christer har han inte bara fått en vd utan även en blåslampa. Christer vill öka lanseringstakten av nya produkter. Öka sortimentet. Skala upp.

– Såg du nya hängaren? undrar Nirvan.

Han ritade den igår. Nu är det strax efter lunch och prototypen är klar.

– Bra, den kan vi ha ute i butik efter sommaren, konstaterar Christer.

Detaljer som tål att granskas

Vi går ner i verkstaden. Här jobbar Nirvans kreativa sidekick sedan 23 år, möbelsnickaren Tomas Fröding. Nirvan ritar, Tomas bygger. Sedan blir det ett gemensamt gnuggande på detaljer.

– Mycket händer när man får träbiten i handen och träet möter svarven, säger Tomas.

De visar ett projekt som de påbörjade för tio år sedan. De fick aldrig till det då. För två år sedan gjorde de ett omtag. Nu börjar de närma sig något som de kan bli nöjda med. Nirvan visar några infästningsdetaljer som ska förbättras. Antagligen inget som vanliga kunden skulle upptäcka.

– Men om man verkligen tittar ska man se att det är genomtänkt, säger Nirvan. Perfektionisten.

Allt ska tåla att granskas – och slitas på.

Ekologi är en av tre grundpelare i Norrgavels värdegrund. Både vad gäller möblernas hållbarhet
– och miljöns. Så har det varit sedan starten 1991.

Nirvan, som då hette Erik, hade läst till husarkitekt på KTH, men insett att det var lättare att driva igenom idéer i mindre skala, så möbler blev grejen. Han utbildade sig i snickeri på Carl Malmstenskolan och 1988 höll han i Carl Malmstenutställningen på Nordiska Museet i Stockholm.

Från butik till webb

Det är lite av en ödets ironi att Norrgavel från början hade för avsikt att bara sälja via postorder. Det gick inte då. Man öppnade första butiken 1993. När vi ses nu, 25 år senare, och när stora delen av handeln går över till nya tidens postorder, ska Norrgavel äntligen öppna sin webbshop.

De fysiska butikerna vill man ha kvar, behovet av att klämma och känna består. Men de får en annan roll än webbshopen, menar Nirvan. Nyss öppnade de även i Nacka. Han har engagerat sig i inredningen, men därefter släpper han det dagliga ansvaret.

– Periodvis är det mycket. Man förlorar sig själv, finns det ett uttryck som heter. Det har en dubbel betydelse. Jag är observant på när det blir för mycket, fast jag blir inte orolig. Jag vet att jag kommer tillbaka – bara jag får sova, gå in i mig själv och meditera.

För Nirvan finns det en betydligt mer positiv sida av att förlora sig själv.

– Det är det viktigaste i livet. De flesta identifierar sig själva med sin egen fysiska person – sin personlighet, sin sexuella läggning, sitt yrke. Det kräver arbete och disciplin för att släppa det. Men det är där jag hittar friden, bortom egot. Det är meningen med allt! säger han och skrattar.

Är det inte svårt?

– Tja, tysk grammatik är också svårt. Man måste ägna energi åt det. När jag startade Norrgavel gick det bra från början. Men jag kände snart att det var för mycket kamp. Jag längtade tillbaka till ett tillstånd utan tyngden av ansvar och prestation. Ett enklare liv där jag var fri och kunde njuta och vara totalt närvarande. Som när jag var barn. Potentialen till frihet måste finnas även i vuxenlivet. Men då handlar det om att återerövra, göra val, prioritera.

Möta sorgen

Trots att han bodde fint och hade fyra fantastiska barn levde han i en känsla av sorg. Nirvan sökte upp kursgården Mullingstorp. Veckan där blev en vändpunkt. Men i stället för att bli av med sorgen, lärde han sig att möta den.

– Sorgen är inget du kan bli av med. Men om man kan gå in i den löses den upp. Rädslorna försvinner. Det blev en oerhörd befrielse. Plötsligt fanns bara lugnet och nyckeln till det för mig var just sorgen.

Han funderar på varifrån den kom, rädslan för att känna sorg. Kanske var det i barndomen när han fick höra att ”inte ska du vara ledsen”.

– Men sorgen är varken bra eller dålig. Det är en annan kvalitet bara.

Efter Mullingstorp fortsatte sökandet. Han började utöva yoga och meditation. Gick en 1,5 år lång terapi-
och meditationsutbildning i Danmark. Namnbytet från Erik till Nirvan blev ett sätt att manifestera lärdomarna och vilken kraft han ville använda.

Inte alltid lättsmält i näringslivet …

– Särskilt inte när det fanns en indisk guru inblandad också, skrattar Nirvan. Det finns så mycket starka åsikter. Men att inte förneka det för mig själv har gjort det lättare att stå fast.

Se smärtan

Förhållningssättet till sorg skulle han komma att få större nytta av än någon kunnat önska. För sju år sedan omkom sonen Victor i en tågolycka i Indien, 21 år gammal.

Nirvan beskriver hur mattan rycktes bort under fötterna. Men sorgen blev aldrig förlamande.

– Man kan inte försöka ändra på saker hela tiden. Det är inte fruktbart. Man får förhålla sig till sakernas tillstånd – oavsett om man upplever dem som bra eller dåliga. De flesta av oss som skilt oss har nog känt att man tvingats släppa idén om den lyckliga familjen; men det var väldigt svårt att släppa min identitet som pappa till de här fyra barnen. När jag förlorade Victor hade jag stor hjälp av att kunna se smärtan som den är, varken som bra eller dålig. Och det finns samtidigt något väldigt vackert i att
banden mellan föräldrar och barn är så starka.

Nirvan torkar undan några tårar. De kom så fort. Att förhålla sig till smärta är inte liktydigt med att slippa.

Strax efter Victors död startade Nirvan en blogg på Norrgavels hemsida. Där delade han med sig av tankar om livet i allmänhet – och om förlusten.

Om Wallenbergarna levt med mantrat verka men inte synas, så angriper Nirvan sina kunder på ett helt annat sätt. Han ställer sig intill och öppnar för ett samtal om det allra mest existentiella. Meningen. Hur vi lever de liv vi har.

Han ger begreppet livsstil ytterligare en betydelse.

– Design handlar ofta bara om yta. Men när jag var inbjuden till New York för att prata om Norrgavel insåg jag att det finns en humanistisk dimension i Sverige som vi tar för given. Ta Ikea, som vill göra tillvaron så bra för så många som möjligt. Både folkhemmet, och arbetarrörelsen handlar om en gemenskap och ett ömsesidigt förtroende. Samhället inrättade institutioner som fick uppdrag att forska i hur man kan göra livet mer drägligt för fler människor. Det är viktigt att utgå från den grunden.

Humanismen som värdegrund

Humanismen står nu som pelare ett i värdegrunden, före det ekologiska. Norrgavel säljer inte möbler, utan snarare ett förhållningssätt till inredning och livet.

Ni var lite före er tid med värdegrunden?

– Ja, verkligen. Jag ville ju jobba med det som var viktigast i livet, säger Nirvan.

Han berättar om en längtan efter skönhet. Hur han läste Per Wästberg och glädjen i att hitta någon som lyckades sätta ord på det han själv kände.

– Jag kände att bara jag kunde få min värld att bli vacker så skulle jag också bli lycklig. I min värld lyckades jag genom att skapa ett alternativt sätt att skapa sitt hem. Mer sinnligt och avskalat, genom att man omger sig med de finaste materialen.

Men lycklig? Nja.

– I mitten av 90-talet insåg jag att herregud, livet blev i grunden inte annorlunda trots att jag fick till den ”perfekta” stolen. Insikten förenklade mitt liv. 

Det var då han började gå på terapi – och till slut hittade en kärna som inte var personlig.

– Kvaliteten består i att göra något med hela sin närvaro. Att man tar livet på allvar. Jag vill göra livet enkelt. När jag är i kontakt med mig själv är det enkelt. Även om man förlorar ett älskat barn.

Om nu kollegorna var något frågande efter namnbytet, så har Nirvans livssyn självklart påverkat företaget också.

– Ja, fast på ett annat sätt än jag trott. Det finns en förståelse inom företaget och vi har faktiskt gett flera i personalen en kurs på Mullingstorp i present. Men det är oerhört mycket lättare att prata om existentiella frågor i dag än det var för 5–6 år sedan. Ta bara yogan, som finns överallt nu. Alla håller på.

Perfektionisten kliver fram

Nirvan lever sin paradox. Å ena sidan är det den totala närvaron i nuet,  som inte är kopplad till den fysiska personen. Å andra sidan är det fysiska otroligt viktigt. Perfektionisten kliver fram igen.

– Konstnärer och arkitekter kan inte göra något halvdant. Christer har fört in ”tillräckligt bra” i det här företaget och det är väl bra. Jag har lärt mig att bara göra tillräckligt bra i vissa arbetsmoment. I
vissa lägen är det kontraproduktivt med perfektionism. Men det ska vara ett aktivt val.

Nu är bloggen avslutad. Det gick bara runt till slut, menar Nirvan. Och så finns det en oro för att människor väljer att se vardagen som grå och projicerar längtan på allt som ska bli perfekt. Själv säger han att han – innan han började meditera – bara upplevt tre ögonblick då livet känts perfekt.

– Ett lugn som infann sig från ingenstans, det bara kom till mig. Det måste innebära att det fanns inom mig. Mitt fokus blev att hitta vägarna in i mitt eget djup. Jag har ett stort behov av att gå in och hitta lugn och tomhet.

Klockan har blivit tre. Det är dags att ansluta till kollegorna i fikahörnan. Det blir som det brukar. Man pratar om barnen.

– Familjeliv i all ära, men att få se barnen jobba i företaget är det roligaste, säger Nirvan.

– Fast det gäller att släppa in dem … Du kanske kan låta Sofie inreda nya kontoret, skrattar Christer.

Nirvan blir tyst ett slag.

Blev du ställd nu?

– Jag undrade varför du ställde frågan, säger Nirvan till Christer och skrattar.

Det börjar dra ihop sig till att flyttpacka.

– Först tyckte jag bara att allt kändes jättejobbigt. Men nu bejakar jag flytten. Det är bra att ryckas upp ur sina rutiner och försätta sig i en ny verklighet.

Av: Yasemin Bayramoglu

Fakta om: Nirvana Richter

Gör: Arkitekt och möbeldesigner. Grundare av Norrgavel, som han startade 1991.
Född: 1954.
Bor: Malmö.
Familj: Barnen Sofie, David och Helene samt kärleken Arpita Switch.
Läs mer: norrgavel.se.