Så blir du expert på självledarskap – expertens bästa råd

2020-03-05
23 minuters läsning

Så blir du expert på självledarskap – expertens bästa råd

Många egenföretagare klagar över att de aldrig är lediga. Men att leda sig själv handlar inte nödvändigtvis om att hinna göra mer, utan snarare att se till att göra rätt saker. Psykologen Cecilia Duberg guidar dig mot målet.

Cecilia Duberg är psykologen som hjälper såväl börs-vd:ar som idrottsstjärnor och artister. Här är självledarskapet centralt, en förmåga att navigera rätt för att kunna nå sina mål och förverkliga sina visioner. Något som hon bland annat skrivit om i sin bok Lejonagendan, som kom ut för några år sedan.

– För mig handlar självledarskap om förmågan att leda sig själv genom ett myller av information, inre och yttre drivkrafter och impulser, med hälsa och autenticitet i behåll. Alltså att inte ge upp sig själv på den här resan som vi kallar livet, säger hon.

LÄS OCKSÅ: GÅ FRÅN SÄLJSKYGG TILL SÄLJTRYGG

Man kan tycka att det bara är att jobba på. Hur svårt kan det vara? Men så enkelt är det inte, menar Cecilia. Speciellt inte om man är lite mer högpresterande och vill förändra världen en smula, som när man startar ett företag som inte redan finns. Då blir utmaningarna än fler.

Nå dina förmågor

– Det som intresserat mig mest genom alla år är alla människors största utmaning – att få tillgång till allt det man redan är, har och kan när det blir lite pressat. Alltså alla dina förmågor, din erfarenhet, din kunskap – allt det som vi behöver när det blåser lite snålare.

Att få tillgång till sina förmågor är något man måste träna på, menar hon. Och det är det hon hjälper sina klienter med. När allt är lugnt och rullar på bra, då är den där tillgången inga problem. Det är just när vi blir stressade och pressade som vi inte fungerar så optimalt som vi faktiskt kan.

Det är när vi börjar kunna styra vår uppmärksamhet som vi kan börja styra oss själva.

När hon tränar andra i att få tillgång till hela sig, är första punkten alltid densamma: att träna förmågan att styra vårt fokus.

– Ja, eftersom det vi fokuserar på är det som blir vår verklighet, säger hon.

Här handlar mycket om att välja bort. Varje sekund får vi i runda slängar elva miljoner bitar information.

– Många verkar tro att vi har hur mycket uppmärksamhet som helst, men vår uppmärksamhet är precis som vår energi – starkt begränsad. Vi kan bara fokusera medvetet på fyra till tjugo bitar information per sekund, så hjärnan måste hela tiden välja vad som är relevant och viktigt. Det här kan vi påverka i större utsträckning än många tror. Det är när vi börjar kunna styra vår uppmärksamhet som vi kan börja styra oss själva.

Hjärnan tar genvägar

Mycket av sorteringen gör hjärnan automatiskt. Skönt kan man tycka, men det finns anledning att se upp också. För när vi inte medvetet hjälper till att styra vårt fokus väljer hjärnan genvägar. Alltså vägar som den redan trampat upp. Vi gör med andra ord som vi brukar göra, beroende på hur stressade vi är och så vidare.

För den som vill förändra världen, eller hänga med i en värld som står i väldigt snabb förändring oavsett vad vi själva gör, är det här kanske inte alltid det bästa valet.

– Det jag tränar mina klienter i är att bli lite mindre beroende av omständigheter. Ett sätt är att lära sig förmågan att sätta en intention. Det är att välja vad som ska få min uppmärksamhet och att komma tillbaka till det. Jag brukar kalla det att man lever lite mer där fötterna står. Alltså, jag kommer tillbaka till här och nu. Att sätta en intention sker alltid i stunden innan. Stunden innan ett samtal, ett möte, stunden innan du svarar i telefon. Eller rentav stunden innan du startar en dag.

Det handlar alltså inte om att skriva en att göra-lista innan du går hem för dagen, som du sedan slaviskt ska följa dagen därpå. Utan att sätta intentioner pågår hela tiden. Det kräver tid och medvetenhet för att göra det till en självklar vana.

– Du behöver få en vana där du innan du går in i något skapar ett utrymme i tid och stannar upp, tar ett djupt andetag, sträcker lite på dig och släpper det du kommer ifrån för att sedan aktivt rikta uppmärksamheten mot det du ska gå in i. Du ställer dig själv en fråga om vad målet är med det du ska göra, vem du vill vara och kanske vad de andra ska känna efteråt. Gör dig medveten om målet kom tillbaka till dina värderingar, vem vill jag vara? När du gör det ökar sannolikheten med typ hundra procent att det faktiskt blir så, jämfört med om man bara rusar runt och försöker hinna med och kastar sig in mellan möten på vinst och förlust, säger Cecilia och skrattar.

Hjälper andra göra val

Så lite mer minipauser? Då gäller det bara att komma ihåg det att just ta det djupa andetaget och fundera igenom syftet.

– Ja, det är faktiskt det som är träningen! Det är speciellt när det är bråttom och mycket som vi behöver det här som mest.

När man bara rusar på känns det lätt som att man bara gör det man måste göra, allt som dyker upp. Men här gäller det att ta tag i rodret själv, så man inte bara blir någon som åker med i det som blev ens eget liv. Vi har fler val än vi tror, menar Cecilia.

Att bara förstå och påminna sig om att jag har val – vem vill jag vara, hur vill jag bidra?

– Jag frågade faktiskt min egen tränare vad är det är jag hjälper människor med. Jag tänkte att det kanske inte fanns något riktigt svar, att det mer var en filosofisk fråga. Men hon hade ett jättebra svar: ”We work to develop choice in people!” Vi jobbar med att hjälpa människor att kunna göra val. Att bara förstå och påminna sig om att jag har val – vem vill jag vara, hur vill jag bidra? Det valet sker i det här spacet innan man gör något. En bra träning som jag kan skicka med direkt är att sätta intentionen för dagen, att skapa en morgonrutin.

Sätt en intention

Precis som flera andra ledarskapscoacher så vurmar Cecilia för morgonrutiner. Även om hon inte piskar alla att gå upp klockan fem på morgonen. Tricket är bara att ha en rutin, menar hon.

– Hur du spenderar dina första 60 till 90 minuter kommer att potentiellt hjälpa eller stjälpa dina kommande tolv timmar. Så de är viktiga. Genom att leva medvetet den första stunden på dagen så kan du sätta en intention. Du kan alltså komma tillbaka till dina värderingar, vad som är viktigt idag, vem du vill vara och vad målet med den här dagen är på ett sätt som guidar dig själv mot att faktiskt göra så.

För Cecilia tog det tio år att hitta sin perfekta morgonrutin. Nu ser den ut så här efter att hon vaknar 05.20:

– Innan jag öppnar ögonen tar jag tre djupa andetag. Hela vägen ner i kroppen för att känna att jag har en kropp, i stället för att bara vakna med ett huvud på en kudde som undrar var mobilen är och om jag kan snooza lite till. Då kommer tankarna, så då kommer nästa steg. Jag vill att mina första tre tankar ska vara någonting som jag är tacksam över. Något som jag redan är, har och kan.

Stanna i nuet

Nu sätter Cecilia sig själv i rätt stämning för dagen.

– Det här är ett sätt att alltid vakna på rätt sida! Sedan ställer jag mig upp. Och precis som i yogan och karaten så börjar jag med att förankra fötterna rejält i golvet eftersom kraften kommer underifrån.

Ok, hon ställer sig upp. Big deal, kan man tänka. Skillnaden är medvetenheten, menar hon. Med fötter väl förankrade i golvet går hon till duschen.

– Jag stannar kvar där mentalt. Så i stället för att tänka på vad jag ska ha på mig eller vad jag ska äta till frukost, så bara njuter jag av känslan av vattnet mot huden. Den är väldigt grundläggande; vatten mot hud gör något häftigt med oss människor. Sedan går jag ut och sätter mig med en kopp kaffe innan jag gör något annat. Utan mobil, utan nyheter. Jag bara lyssnar lite på vilka tankar som ploppar upp. Sätter min intention för dagen, mer utifrån vem jag vill vara.

Om man bara sover ordentligt, ger sig själv näring och rör på sig – det minsta kroppen behöver – så kommer man funka rätt bra.

Nu är klockan 05.36. Efter det kan det bli yoga, jobb eller vad som helst. Men det är 16 minuter som förändrar dagen.

Lättare hitta lugnet igen

– Min morgon innehåller ju exakt det som nästan alla andra människors morgon innehåller – andas, ställa sig upp, duscha, kaffe… Men jag har redan fått min mentala morgonmotion. När jag senare under dagen, behöver kraft och behöver känna mina resurser, så tar jag bara ett eller tre djupa andetag igen. Då är jag tillbaka. Jag har det verktyget med mig. Jag tycker det är jättemumsigt. Och så kan jag när som helst gå till en tanke om något som jag är tacksam för och bli lite lycklig när jag behöver det. Jag kan förankra mina fötter i golvet när jag står i en utmanande position och känna lite power i underlaget. Och jag kan vara kvar i stunden tack vare duschträningen. Det kan vara att vara kvar i kontakt eller frustration. Det är väldigt likt mindfulnessträning.

Som sagt, det tog tid att sätta rutinen. Men där gäller det att inte ge upp, menar Cecilia. För rutinerna är viktiga för oss. Speciellt när det handlar om tre saker: mat, sömn och rörelse.

– Om man bara sover ordentligt, ger sig själv näring och rör på sig – det minsta kroppen behöver – så kommer man funka rätt bra. Men så fort vi börjar ta bort dem är vi ute på djupt vatten. Då kan åren på universitet, erfarenheterna vi har eller de fina titlarna betyda ganska lite.

Läs också: Lär dig oroa dig mindre – på bara några minuter

Högre krav – mer återhämtning

Då får vi helt enkelt väldigt svårt att få tillgång till alla våra resurser. Nu kan man inte ha rutiner för allt, men vi behöver ha det för det viktigaste – fokus och hur vi tänker om oss själva och andra, menar Cecilia.

– Det kräver träning. Alla föds ju med en hjärna och ett tänkande, men jag upplever att många missar att den delen av oss också behöver också träning, inte bara vår fysiska del.

Och det också en träning som man inte blir klar med, utan som man behöver hålla igång hela tiden.

Nästa steg handlar om att reglera sitt inre tempo. Att se till att det finns utrymme för återhämtning och att man kan slappna av. För när det gäller högpresterande människor handlar det inte om att hitta motivationen för att hinna lite till, menar Cecilia. Den har de redan. Nej, vad de behöver hjälp med är snarare balans.

– Din förmåga att prestera, att generera kraft står alltid i exakt relation till din förmåga att återhämta dig. När kraven ökar på oss, när vi börjar förlora tävlingar eller börsen går ner eller vad det nu kan vara, så är vi människor ganska lojala mot dem. Så vi jobbar bara hårdare, och gör mer. Det är en mänsklig impuls. Risken är att vi drar ner på återhämtning under en period, just när vi behöver den som mest.

Lyssna på hela samtalet med Cecilia i Starta Eget-podden här

Har valt bort stress

När kraven ökar behöver vi tvärtom ännu mer återhämtning, menar Cecilia.

– Men jag ser ofta motsatsen – och alltid med dåliga resultat. Det är ofta en illusion att man behöver jobba mer. Många gånger behöver man prioritera och göra val – och det är obekvämt. Vad ska folk tycka? Så man väljer att jobba mer i stället för att välja bort.

Cecilia kommer in på stress. Stress kan vara en superpower. Kroppen sätt att hjälpa oss att överleva.

– Det är häftigt. På bara några sekunder kan stressen göra oss optimerade för att slåss för våra liv. Smalnar av vårt synfält, stänger ner aktiviteter som näringsupptag tillfälligt och pumpar ut blod i musklerna bara sådär, säger hon och knäpper med fingrarna.

Vi kan stressa upp oss tre, fyra gånger om dagen, inga problem. Det kan rentav kännas uppfriskande.

Problemet är ju bara att många av oss befinner oss i ett stresstillstånd för ofta och för länge.

– Vi kan stressa upp oss tre, fyra gånger om dagen, inga problem. Det kan rentav kännas uppfriskande. Men vi är inte gjorda för att ha den här coctailen av starka stresshormoner i våra blodådror särskilt länge.

Återhämta dig aktivt

Själv hävdar hon att hon har valt bort stress. Visst får hon också stressreaktioner, men då tar hon också ställning till det val som hon menar att vi trots allt har varje gång vi känner oss pressade. ”Så jag skiter i att stressa, jag har slutat med det.”

Tricket är att planera in återhämtning i kalendern. Inte lägga in möte på möte på möte. Hon väljer att ta ansvar för att komma ner i varv, helt enkelt. Det går inte att vänta till söndag eftermiddag med att återhämta sig – om det nu skulle bli lite tid över då.

Cecilia skiljer på vila och återhämtning. Sofflocket är vila. Återhämtning är snarare en aktiv vila. Hon jämför med en mobiltelefon som håller på att ladda ur. Låter man telefonen ligga så sparar man visserligen på energin. Men den blir ju inte fulladdad för det. Då måste man koppla den till eluttaget. Eluttaget är den aktiva återhämtningen.

– Så både vila och återhämtning är bra. Men de har olika funktioner. Under återhämtningen kliver jag ur det sympatiska nervsystemet, som är en del av stressreaktionen, och kliver in i det parasympatiska. Det kan man göra på många olika sätt. Ju fler man har desto bättre. Här blir vi lyckliga, glada, vi läker det som stressen ställt till med, vi blir mer kreativa och relationsbenägna.

Inga beslut med hög puls

För någon kanske det handlar om att ta en promenad i naturen, för någon annan att träna på gymet eller rida.

– Nyckelordet är att göra något annat. Om du har använt en mental muskel som till exempel planeringsmuskeln, så blir du trött i den delen av hjärnan. Det bästa sättet att vila den delen är att konkurrera ut den med en annan del av hjärnan. Då kan delar av hjärnan vila i vaket tillstånd. När du tränar aktiverar du det motoriska centret och andra sinnen, du reglerar värme i kroppen och så vidare. Du tittar på ett helt annat sätt än du gör när tittar in i datorn. Då kan prefrontala cortex vila, om man ska förenkla det lite, säger Cecilia.

De får inte fatta viktiga beslut när de har över 80 i puls. För då är man inte lika kompetent att göra det.

Okej, så nu har man satt sin intention och hittat ett sätt att reglera sitt inre tempo. Eller? Nja, Cecilia har ett knep till när det kommer till chefer.

– Jag tränar dem med pulsklocka! Jag vill att de ska träna sig i att lägga märke till hur högt de är i puls de är när de ska fatta beslut. Sedan får de inte fatta viktiga beslut när de är över 80. För då är man inte lika kompetent att göra det. Och inte heller när man är under 60.

Skapar medvetenhet

Är man över 80 får man helt enkelt lugna ner sig en smula innan man gå vidare. Det kan man göra genom andningsövningar.

Vad har du fått för reaktioner?

– Det blir så bra! Det skapar återigen medvetenhet. Och alla enkla sätt att leda sig på är bra. Jag tycker att man ska sänka ribban och göra det lätt för sig själv. Vinna sin morgon, hitta sina resurser på ett bra sätt, styra sig själv och andra med kloka beslut och inte förhastat. Ofta fattar vi beslut i slutet av dagen, när vi som hungrigast och tröttast. Det är inte heller det smartaste. Så ”sova på saken” har fått en djupare betydelse.

I Cecilias åtta stegs-raket har vi nu kommit fram till punkten där man ska sätta mål. Målen ska rimma med ens egna värderingar – och de ska inte blandas ihop med resultat. Ett mål ska alltså inte handla om en viss omsättning eller att vinna.

Det betyder inte att resultat är oviktiga på något sätt, bara att mål är något annat.

– Mål handlar mer om hur ser det ut när vi är framme. Kan vi skapa en målbild av hur det ser ut när vi har den där omsättningen eller den där vinsten eller vad det kan vara, då har vi genast plockat in saker som vi kan påverka och som vi kan dela. En bild är mycket lättare att dela. Då handlar den bilden om hur vår dag ser ut, hur vår miljö ser ut, hur vi pratar med varandra när vi är där framme. Det kallar jag mål. Att sätta ett mål är att rama in något som ännu inte finns. Ju mer konkreta vi kan bli och ju mer värderingar vi kan lägga in i målet, desto lättare blir det för folk att veta vad de ska göra – och varför.

Sätt lagom nära mål

Sätt målet lagom långt fram i tiden. Om det blir för långt bort blir det lätt diffust eftersom så mycket kommer att hinna förändras under tiden.

– För en idrottare kan ett OS ligga fyra år fram i tiden. Då har man en vision som är jätteviktig, man målar bilden av OS. Den blir som en emotionell motor som inspirerar mig. Men den säger inte så mycket om vad jag behöver göra nu. Ett riktigt bra mål sätter jag kanske ett år från nu. Då är det tillräckligt långt borta för att vi ska få något gjort, men tillräckligt nära för att vi behöver börja i morgon. Ju mer klarhet vi kan få kring målet, vad det innebär att jag behöver göra idag, desto enklare blir det att skapa de rutiner som behövs, att ha en tydlig plan så att jag kan vila i den och – framför allt – dela den med andra! Det är ofta där det uppstår stress – om man inte delar samma mål.

Är den tanken till hjälp just nu? Att inte vara ett med sina tankar är väldigt viktigt idag.

För en egenföretagare känns det kanske inte helt självklart vem man ska dela sin målbild med, men hitta någon, manar Cecilia. Man ska inte stå ensam.

Hur vet man då att man gör rätt saker? Här kommer nästa förmåga in – tanketräning. Cecilia menar att vi inte ska lyssna så mycket på våra tankar. De kan störa oss.

– Tankar är roliga, men de är bara reflektioner från vårt förgångna och säger ganska lite om var vi är just nu, verkligheten. Du kan lyssna på dem, men om de inte är till hjälp så tror jag att man ska vrida ner volymen på dem och se vad är funktionellt just nu.

Stressade ser fler faror

Här menar Cecilia att man ska stanna upp en smula och titta på sina tankar.

– Det är faktiskt en fråga man kan ha med sig: Är den tanken till hjälp just nu? Att inte vara ett med sina tankar är väldigt viktigt idag, på samma sätt som man inte ska vara ett med sina känslor. Man kan konstatera att jag har en massa tankar. Men då är frågan: vilken tanke tar mig mot målet? Vad är sant? Om vi ska relatera lite mer till verkligheten, för det är bara där vi kan få något gjort, vad är till hjälp där och vad är sant? Kom tillbaka det!

Ofta blir man hjälpt av att reda i sina tankar bara genom att se till att få den där återhämtningen som vi behöver. Stress hjälper oss inte att tänka klart.

– Ju mer stressade vi är, desto mer mörkblått ser vi på verkligheten och desto mer oroliga blir vi. Vi ser faror i framtiden och ältar det som varit. Vi tappar här och nu och verklighetsförankringen. Egentligen handlar allt det här om hur vi relaterar till verkligheten och om vi vågar stå kvar i det som faktiskt är.

Älskar frustration

Att stå kvar i stället för att fly undan handlar inte minst om att våga stå kvar i frustration. De flesta av oss ser nog frustration som något väldigt negativt. Men Cecilia lyser upp bara man säger ordet högt.

– Jag älskar ju frustration! Jag tycker det är fantastiskt. Vi kommer bli frustrerade, frågan är bara om vi kan hantera det.

När folk ringer och ber om hennes hjälp är de i regel just frustrerade. Och det är ingen fara i det, menar hon.

Frustration är energi som ännu inte hittat en riktning.

– Frustration är energi som ännu inte hittat en riktning. Det är ingen fara, för jag har verktygen för att hitta en riktning. Men alternativet till frustration i alla de här stunderna är aldrig total harmoni, alternativet är uppgivenhet. Man kan jobba med uppgivenhet också, men det är en mycket längre väg. Då måste man börja med att plocka upp uppgivenheten på bordet och reda ut vad det är som hänt, bara för att få in energin i rummet. Om frustrationen finns där, då har vi energin, då är det bara att börja jobba!

Vill hitta syndabockar

Att vara frustrerad, menar hon, betyder att en process har startat. Det är bara det att vi inte ser riktningen så tydligt än. Här är alltså nyckeln att stanna kvar och tillåta sig själv att bli nyfiken. Alltså gå helt emot impulsen som annars är att värja oss för frustrationen, eftersom den är obehaglig.

Det vanligaste sättet att värja sig ifrån frustration, att hitta en flyktväg, är inte särskilt smickrande…

– Det är att hitta någon att skylla allt på. Kan vi bara hitta vems fel det är så känns allt mycket bättre. Då kanske man till exempel kan plocka bort den personen. En annan flyktväg är kanske att inte komma i tid eller ägna sig åt något annat. Det är egentligen alla de beteendena som ställer till det. Inte frustrationen i sig.

Blir man varse det – på riktigt – kanske man vågar stå kvar i frustrationen och se den som en del i processen, utan att värdera den som rätt eller fel.

– Kan man ha det här pirret i magen och blicka mot målet så kommer man dit lite snabbare, säger Cecilia.

Kom tillbaka till dig själv

Om man nu fastnar i det här med att se sig som ett offer för omständigheterna. Om offerkoftan blivit en del av ens självklara garderob. Hur tusan får man av den så att man kan agera mer konstruktivt? Cecilia är tillbaka vid det egna valet.

– Så länge du väljer att tänka så är det svårt att komma vidare, eftersom du inte kan påverka andra människor fullt ut. Det kan ju verkligen vara sant att andra människor gjort en illa eller lurat en, men det är fortfarande inget du kan påverka särskilt mycket. Så kom tillbaka till vem du är, vad du vill göra, vad du vill stå för. Vad skulle nästa steg kunna vara? Vad är viktigt? Är det att ge igen eller vill du lägga din begränsade energi och uppmärksamhet och göra ett val?

Har jag ett bra liv på den resa som jag har valt? Det är grunden.

Det låter enkelt när man säger det så här, konstaterar Cecilia. Ändå.

Ibland krävs det inte så mycket för att humöret och självförtroendet ska åka upp eller ner. Men hur gör man för att stärka sin uthållighet?

– Vad är alternativet? Återigen brukar det här handla om hur man relaterar till verkligheten. Vad vet jag om rimligheten i mina mål? Vem kan hjälpa mig? Hur ser det ut med mina rutiner? Har jag ett bra liv på den resa som jag har valt? Det är grunden, säger Cecilia och fortsätter:

Stäm av med värderingarna

– Jag tror att man ska göra så här: Skapa en rutin i att sätta en intention för allt man går in i, så att man kan börja leva lite mer medvetet. Hitta rutiner för att komma ner i varv, för då är det mycket lättare att vara konstruktiv, kreativ och närvarande och göra bra saker. Man får tillgång till alla kompetenserna som man vill ta in i sitt företag. Sätt bra mål som är meningsfulla och som inte sitter för långt bort.

Här kan man koppla på resultat som mätinstrument, men sätt mål som du kan påverka, som talar om för dig vad du behöver göra, så du får en bra plan.

– Och som gärna rimmar med dina värderingar, för det är det som kommer att vara avgörande när det börjar blåsa! Det är det som kommer att göra att du tycker att det är värt att hålla en frustration för att det här är viktigt för dig. Sedan behöver du jobba med dina tankar runt det, så du inte blir ett med dem.

Visa självklärlek

Man kan påverka sitt självförtroende genom att bli mer medveten om vad man säger till sig själv om sig själv, menar hon.

– Även om tankarna inte säger så mycket om verkligheten, så är de ändå vår närmaste chef. De bestämmer hur det känns att vara du. Så vårt självförtroende blir en så viktig del för uthålligheten. Det kommer ner till en enda sak: vad du säger om dig själv till dig själv inom dig själv bakom ryggen på de andra. Så din inre story, ditt självprat är superviktigt!

Så som vi förhåller oss till oss själva förhåller vi oss mot oss andra.

Snackar man illa om sig själv inför sig själv kommer det att påverka andras syn på oss också. Men inte bara det. Det påverkar även hur vi ser på andra.

– Så som vi förhåller oss till oss själva förhåller vi oss mot oss andra. Det är samma funktion det kommer ifrån. Har vi stor empati för oss själva och lever efter ”det är inte är så lätt att vara människa alla gånger, men jag gör så gott jag kan” så kommer vi ha det förhållningssättet till andra också.

Så om du är lite snällare mot dig själv kan andra också se dina styrkor. Å andra sidan – är du väldigt hård mot dig själv så tenderar du att vara väldigt hård mot andra också.

Börja med dig själv

– Vi behöver göra vårt inre jobb med oss själva först, för att kunna kliva in i sammanhang med andra och ge av det, säger Cecilia.

Okej, du har fått lite koll på dina tankar. Och varför du ska granska dem lite mer kritiskt. Men än är du inte i mål när det kommer till självledarskapet. Det finns en viktig del kvar: Känslorna!

– Om tankarnas jobb är att skapa mening med det vi gör så är känslornas jobb att bidra med stämning och energi till den meningen. Där är det ett fantastiskt jobb som vi kan göra när det kommer till vår energi och hur vi kan korrigera den. Framför allt hur vi kan jobba med andra människors känslor och läge.

Cecilia jobbar mycket med den emotionella intelligensen både med idrottare och ledare. Framför allt när det gäller att kunna träna på att knäppa på rätt känsla vid rätt tillfälle.

– Försök identifiera vad det var för känsla som du hade innan det där jobbet när det gick så bra till exempel. Det är oftast känslan du har innan som avgör de där sista hundradelarna.

Hitta rätt känsla

Kanske handlar det här om situationer när du ska in på ett viktigt möte eller kanske rentav hålla en presskonferens där du inte på förhand kan kontrollera frågorna. Du kan bara göra ditt bästa.

– Så vilken känsla är den bästa att ha innan? Man kan faktiskt träna sig i att nyfiken. Vad hade jag för känsla när det gick bra? En känsla är som ett ganska precist och unikt recept på kroppshållning, vilken tanke man har, vilken låt man har i huvudet – hur man andas till och med. Varje känsla har ett unikt andningsmönster.

Det är fantastiskt så mycket man kan göra för att leda sig själv.

Här kommer yogaläraren i Cecilia in bilden igen.

– Det finns så mycket rikedom i de här kunskaperna; det är fantastiskt så mycket man kan göra för att leda sig själv. Och kan man det här – sätter man grunderna fokus, återhämtning, meningsfulla mål, starka tankar, mycket empati för sig själv, det mänskliga i att faktiskt inte lyckas jämt, och har lite nyfikenhet på sina känslor och om man inte bara försöker stänga av dem – då blir vi mentalt tuffare. Då kan vi sänka hinder, bli stabilare i stormens öga och vi ger oss utrymme att reflektera oss och lära oss hela tiden och ta in feedback från verkligheten. Jag önskar alla människor i hela världen att få mer av det här. Det är min agenda!