Se upp! Här är fakturaskojarna mest aktiva
18 januari,
2016
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
2 minuters läsning
Antalet polisanmälningar av bluffakturor ökade med 20 procent under 2015 jämfört med året innan, enligt statistik från BRÅ. Men statistiken är i stort sett meningslös och ökningen beror på ett enda fall, menar experterna.
Totalt anmäldes 14 315 brott med brottskod 0912, ”bedrägeri avseende bluffaktura”, under förra året enligt Brottsförebyggande rådets, BRÅ:s, preliminära statistik. Det att jämföra med 11 877 under 2014. Antalet har dock minskat sedan toppåret 2011, då 16 973 bluffakturor anmäldes.– Statistiken visar tydligt att allt fler företagare utsätts för bedrägerier. Sveriges företagare blir brottsoffer och drabbas samtidigt av kostnader och juridiska problem som en direkt följd. Det säger Boo Gunnarson, företagarexpert på Visma Spcs, i ett pressmeddelande om statistiken.
Ger inte utrymme för förklaringar
Men, i stort sett hela ökningen under 2015 beror på samma fall, där buntar med ”erbjudandefakturor” adresserade till utländska företag stoppats i Uppsala och Piteå när de varit på väg att postas. Det avslöjar kommissarie Anders Olofsson på Polisens nationella bedrägericenter.
Peter Forsman, Sveriges ledande expert på bedragarnas nätverk, påpekar dessutom att de 2000 anmälningarna - som polisen själva upprättat - rör fakturor som stoppades 2014 och alltså ligger på fel år.
– BRÅ:s anmälningsstatistik ger inte utrymme för förklaringar eller bakomliggande faktorer och är näst intill meningslös, säger Peter Forsman.
Inte brott mot svenska företag
De stora ökningar av anmälningar i Norrbottens och Uppsala län som media rapporterar om beror alltså i stort sett endast på de extra anmälningarna, som inte ens rör brott mot svenska företag. Dessutom ljuger BRÅ:s siffror på andra sätt, menar Forsman:
– Statistiken kan antingen visa var brottet anmälts, eller var gärningsmannen eller dennes bolag finns. Det beror helt på hur erfaren förundersökningsledaren är. Dessutom hamnar sannolikt en del anmälningar om bluffakturor som ”vanliga” bedrägerier i statistiken istället för brottskoden ”bedrägeri med hjälp av bluffaktura”.
– Det är inte värt någonting att titta på länsstatistik eller fördelning i landet, säger Petr Forsman, som är kritisk till att Visma försöker dra växlar på statistiken genom att skicka ut pressmeddelanden och att lokal media okritiskt nappar.
Områden där fakturaskojarna är mest aktiva
Kommissarie Anders Olofsson på Polisens nationella bedrägericenter håller med om att det kan bli missvisande att ta antalet polisanmälningar som grund för att uppskatta hur aktiva fakturaskojarna är. Som komplement har man inom Samverkansgruppen mot bluffakturor, där bland annat Polisen och Svensk Handel ingår, tagit fram uppskattningar på hur aktiva fakturaskojarna är inom vissa områden.
Där är nätkataloger som Nummerupplysningen och Bolagsupplysningen, annonsportaler om bland annat miljöcertifiering och skolinfo, samt vilseledande domänförsäljning, de tre mest aktiva områdena enligt den senaste rapporten.
