Vad ska en faktura innehålla?

Oavsett om du fakturerar som enskild firma eller aktiebolag måste dina fakturor följa Skatteverkets regler. En korrekt faktura ska innehålla:

• Ditt företags namn, adress och organisationsnummer
• Kundens namn och adress
• Fakturanummer (i löpande serie)
• Fakturadatum
• Förfallet datum (betalningsvillkor)
• Beskrivning av varan/tjänsten
• Pris och moms (specificerat)

Varning: Skickar du en bristfällig faktura kan kunden neka att betala tills den är korrekt.

Behöver jag ett faktureringssystem?

Nej, du måste inte ha ett system – men det underlättar! Och är du nyfiken på en smartare lösning för ditt företags fakturering? Då kan du här läsa mer om Inexchange, som hjälper dig att skicka superproffsiga fakturor (och används av fler än 60 000 företag och organisationer).

Med Inexchange Kundfaktura Basic skickar du alla dina fakturor från ett och samma ställe, du får överblick och slipper leta i mailkorgar efter dina skickade fakturor.

• Du behöver inget affärssystem.
• Du kommer i gång på ett par minuter.
• Du skickar alltid e-faktura och PDF-faktura för 0 kr

Du kan välja att skicka pappersfaktura för självkostnadspris, men slipper skriva ut, kuvertera och gå till posten. Du behöver bara trycka på en knapp, och slipper många av nackdelarna med att skicka fakturor manuellt. Här är de vanligaste problemen:

• Fakturor fastnar i spamfilter eller tappas bort
• Du får inget kvitto på att fakturan levererats
• Bedragare kan manipulera PDF-fakturor
• Manuell hantering ökar risken för fel:

Många företagare utan bra system (som kanske använder word eller excel) lägger alldeles för mycket tid på faktureringen. Tid som istället skulle kunna läggas på kunderna.

Förbered för framtiden – nya krav på e-faktura kan komma

Redan idag måste du skicka e-faktura om du säljer till offentlig sektor. I framtiden kan det bli krav även för affärer mellan företag.

Flera EU-länder har redan infört e-faktura som krav. ​​I Sverige driver myndigheterna linjen att det ska lagstiftas om obligatorisk e-faktura för företag och offentlig sektor även i vårt land. Skatteverket, Bolagsverket och Digg (Myndigheten för digital förvaltning) har uppvaktat regeringen och föreslagit att det tillsätts en utredare som undersöker möjligheterna att införa ett sådant lagkrav.

Om du börjar med e-faktura från start är du förberedd – och slipper byta system när reglerna väl ändras.

Du behöver inte spara pappersverifikationer

Med ett digitalt faktureringsflöde behöver du inte längre:

• Spara papperskopior
• Sortera och arkivera i fysiska permar
• Hitta kvitton i plastfickor

Enligt Skatteverket går det bra att spara bokföringsmaterial digitalt – så länge det sker på ett säkert och verifierbart sätt. Läs mer om den nya kvittolagen här.

Ska jag välja e-faktura eller PDF-faktura?

Fördelen med e-fakturor är att de levereras direkt in i mottagarens system. Du får en bekräftelse på att fakturan tagits emot, vilket ökar chanserna för att den betalas i tid. Statistik visar faktiskt att e-fakturor minskar betalningstiden med i snitt 5 dagar.

Informationen är digital, strukturerad och skickas på ett säkert sätt direkt från avsändarens system till mottagarens fakturahantering. Fakturan passerar ingen inkorg eller skrivbord, där bluffversioner ser sin chans att smyga sig in i ett försök att lura dig. Det är också lättare att verifiera avsändaren via till exempel Peppol-id (Läs mer om vad Peppol är här). 

Fördelarna med att byta till e-faktura

• Säkerhet: Minskar risken för fel och bedrägerier
• Effektivitet: Mindre manuell handpåläggning, bättre kassaflöde
• Miljövinst: Färre papper, Färre utskrifter
• Automatisering: Allt från attestflöde till bokföring går att koppla på
• Besparingar: Lägre pris, inget slöseri med tid.

Hur kommer mitt företag igång med e-faktura?

Kanske har ditt ekonomisystem redan stöd för e-faktura? Annars är ett riktigt bra alternativ att testa Inexchange. Här kan du läsa mer om Inexchange, som hjälper dig att skicka superproffsiga fakturor (och används av fler än 60 000 företag och organisationer).

Om Inexchange
Mer än 60 000 företag och organisationer effektiviserar sin ekonomihantering med Inexchange. Här hanteras miljontals fakturor varje vecka, snabbt och säkert. Välj en miljövänlig väg till ett papperslöst kontor.

Sverige vaknade på måndagen upp till ett extremt jämnt och fortfarande preliminärt valresultat. Klockan 05.00 hade 6 273 av landets 6 626 valdistrikt räknats. S, V, MP och C samlade tillsammans 176 mandat, medan M, SD, KD och L hade 173 mandat. Röstandelarna såg då ut så här:

S 28,1 %
M 19,9 %
SD 17,6 %
V 8,2 %
C 7,1 %
KD 6,2 %
MP 6,1 %
L 5,4 %

Resultatet är fortfarande preliminärt och mandat kan flytta sig när de återstående rösterna räknas. Men om vi utgår från läget just nu finns flera möjliga regeringar.

S + V + MP + C: 176 mandat

De rödgröna har just nu egen majoritet – och då med minsta möjliga marginal. Matematiskt är lösningen därför enkel. Politiskt är den betydligt svårare. Centerpartiet har varit tydligt med att man inte vill sitta i en regering tillsammans med Vänsterpartiet, samtidigt som V har krävt inflytande och ministerposter om deras mandat behövs för att Magdalena Andersson ska kunna regera.

Matematiken fungerar, politiken blir svår.

M + SD + KD + L: 173 mandat

Det här är på många sätt den politiskt enklaste lösningen. De fyra partierna har gått till val tillsammans och skulle kunna fortsätta på den inslagna vägen. Problemet är resultatet. Med den nuvarande mandatfördelningen får de tillsammans 173 mandat – två färre än vad som krävs för egen majoritet.

Det betyder inte automatiskt att Tidöpartierna är uträknade. Sverige har negativ parlamentarism: en statsminister behöver inte ha 175 röster för sig, men får inte ha 175 eller fler röster emot sig.

Summerat: Saknar två mandat för egen majoritet. Politiskt: Relativt enkel i jämförelse med andra alternativ.

S + MP + C: cirka 147 mandat

En regering med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet skulle slippa den stora konfliktfrågan om Vänsterpartiets plats i regeringen. Men de tre partierna är långt från egen majoritet och skulle behöva stöd – eller åtminstone tolerans – från andra partier för att Magdalena Andersson ska kunna väljas och för att regeringen ska kunna få igenom sin budget.

Vänsterpartiet blir då centralt. Om V accepterar att stå utanför regeringen skulle detta kunna vara en väg framåt. Om V håller fast vid kravet på regeringsmedverkan blir det betydligt svårare.

Matematiken: Minoritetsregering. Politiken: Möjlig, men beroende av V.

S + MP + C + L: cirka 166 mandat

Om Liberalerna skulle byta sida efter valet uppstår ett bredare mittenalternativ med S, MP, C och L. De fyra partierna skulle dock inte nå egen majoritet. Med dagens resultat handlar det om ungefär 166 mandat, alltså omkring nio mandat för lite.

Regeringen skulle därför fortfarande behöva tolereras av exempelvis V. Dessutom skulle ett sådant alternativ kräva att Liberalerna lämnar det regeringsalternativ som partiet gått till val tillsammans med.

Summerat: Stark minoritetsregering. Politiken: Kräver ett stort steg från L. Och från V.

S + MP + C + KD: cirka 169 mandat

Det här alternativet är extra intressant eftersom Centerpartiet inför valet pekat på just S, MP, C och KD som en möjlig blocköverskridande lösning. Mandatmässigt räcker det däremot inte riktigt. De fyra skulle med dagens siffror samla omkring 169 mandat och fortfarande behöva stöd från ytterligare ett håll.

Dessutom har KD varit tydligt förankrat i det enligt egen utsago 'blågula' regeringsalternativet (Tidö), vilket gör en sådan lösning politiskt svår.

Matematiskt: Nära, men ingen egen majoritet. Politiken: Svår.

S + MP + C + L + KD: cirka 188 mandat

Här förändras matematiken. Om både Liberalerna och Kristdemokraterna skulle ansluta sig till S, MP och C skulle en bred mittenregering få omkring 188 mandat. Det skulle innebära en tydlig riksdagsmajoritet och dessutom göra regeringen oberoende av både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna.

Problemet är förstås politiken. Både KD och L har gått till val tillsammans med M och SD. Att båda direkt efter valet skulle lämna det samarbetet för en regering ledd av Socialdemokraterna framstår därför i nuläget som osannolikt. Men om regeringsbildningen låser sig under en längre tid är detta en av de matematiskt starkaste blocköverskridande kombinationerna. 

Summerat: Tydlig majoritet. Politiskt: Mycket svårt, men möjligt.

S + V + MP: cirka 151 mandat

En rödgrön regering med S, V och MP skulle samla omkring 151 mandat. Det räcker inte på egen hand. För att en sådan regering ska kunna tillträda krävs därför att Centerpartiet eller något parti på den nuvarande högersidan åtminstone tolererar den.

Just C:s motstånd mot V i regeringen gör det alternativet näst intill omöjligt.

Matematiken: Minoritetsregering. Politiken: Svår på grund av C.

S ensamt: cirka 100 mandat

Ett alternativ som inte ska räknas bort är att Magdalena Andersson försöker bilda en ren socialdemokratisk minoritetsregering. Det kan låta märkligt när S bara har omkring 100 av riksdagens 349 mandat, men en svensk regering behöver alltså inte ha en egen majoritet bakom sig.

Fördelen är att partierna slipper komma överens om vilka som ska sitta i regeringen. S skulle i stället kunna försöka skapa olika majoriteter tillsammans med V, MP och C – och i vissa frågor söka stöd över blockgränsen. Den stora frågan blir vilka partier som är beredda att släppa fram Magdalena Andersson utan att själva få regeringsposter.

Matematiskt: Möjlig minoritetsregering. Politiken: Kan bli aktuell om övriga förhandlingar kör fast. Men långsökt.

S + M: cirka 170 mandat

Till sist finns den stora koalitionen som faktiskt efterfrågas av vissa: Socialdemokraterna och Moderaterna tillsammans. Det anmärkningsvärda är att inte ens Sveriges två största partier skulle få egen majoritet med det nuvarande resultatet. Tillsammans landar de på omkring 170 mandat.

Med exempelvis ytterligare ett mindre parti skulle däremot en mycket bred majoritet kunna skapas. En S-M-regering skulle samtidigt innebära ett fundamentalt brott med svensk blockpolitik och partiernas respektive valkampanjer. Den framstår därför snarare som en tänkbar nödlösning vid ett långvarigt politiskt dödläge än som ett sannolikt förstahandsalternativ.

Matematiken: Nästan majoritet. Politiskt: Mycket osannolik.

176–173 – men regeringsfrågan är långt ifrån avgjord

Det preliminära valresultatet ger alltså oppositionen den knappast möjliga majoriteten: 176 mandat mot 173. Men mandatfördelningen berättar bara halva historien. Om C inte accepterar V i regering samtidigt som V kräver regeringsinflytande finns ingen självklar väg för de fyra oppositionspartierna att omsätta sina 176 mandat i en regering.

På andra sidan är partierna mer samlade kring ett gemensamt regeringsalternativ – men där saknas just nu två mandat för egen majoritet. Och mitt emellan blocken finns flera matematiskt möjliga kombinationer som skulle kunna skapa betydligt större majoriteter – men som kräver att ett eller flera partier bryter med de besked de gav väljarna före valet.

Valrysaren är med andra ord inte över när den sista rösten är räknad. Då kan nästa rysare börja: vem ska egentligen regera Sverige?