Hur fungerar K10-blanketten – skaffa överblicken du behöver

Josefin Wallin

Uppdaterades: 12 maj, 2022
Publicerades: 13 maj, 2022
Foto av: Adobe Stock

När det är dags att lämna in din privata inkomstdeklaration ska du samtidigt fylla i K10-blanketten. Kanske gör du det själv eller tar hjälp? Här får du en överblick över hur K10-blanketten fungerar.

Vad är K10?

K10 är en bilaga som lämnas till Skatteverket i samband med din inkomstdeklaration. Denna ska lämnas in av dig som är ägare till ett fåmansbolag – eller äger ett visst antal andelar i ett. Ett fåmansbolag brukar definieras som exempelvis ett aktiebolag där färre än fem äger mer än hälften av andelarna. Det är inte alltid helt enkelt att fylla i sin K10-blankett utan att ha en expert till hjälp. Om du själv ska ge dig på att fylla i den (vilket många gör) ger vi dig i den här artikeln lite hjälp på traven. När du har fyllt i din K10-blankett har du räknat fram din eventuella utdelning eller kapitalvinst. Denna summa ska du sedan fylla i på huvudblanketten under ”inkomst av tjänst och kapital”.

Vem ska fylla i K10-blanketten?

Det ska du som har kvalificerade andelar i det man kallar fåmansbolag. Det betyder att du eller någon av dina närstående under det senaste, eller de fem senaste åren, varit verksam i företaget. Detta på ett sätt som har stor betydelse för att företaget går med vinst.

Du som fyller i K10 kan också ta ut utdelning enligt 3:12-reglerna. Ett tämligen förmånligt regelverk för dig som räknas som fåmansbolag. När du lämnar in din K10-blankett blir det också en metod för att ha koll på ditt eget gränsbelopp – hur stor del av dina andelar i bolaget som ska skattas med 20 % vid utdelning.

Läs också: Lön, utdelning eller pensionsavsättning – hur får jag ut mest pengar från firman?

Kolla in
Så hanterar du stressen, behåller glädjen – och älskar ditt jobb!
Personlig utveckling

Så hanterar du stressen, behåller glädjen – och älskar ditt jobb!

Räknas jag som fåmansbolag och omfattas av 3:12 reglerna?

Skatteverket definierar fåmansbolag som: ”Enligt huvudregeln är ett fåmansföretag ett aktiebolag eller en ekonomisk förening där fyra eller färre delägare äger aktier som motsvarar mer än hälften av rösterna i företaget. Till största del handlar reglerna om hur en utdelning från fåmansföretaget, eller en kapitalvinst man gör om man säljer sitt fåmansföretag, ska beskattas. Inkomsten ska nämligen fördelas mellan inkomstslagen tjänst och kapital.”

Gränsbelopp i korthet

  • Ligger till grund för hur mycket av utdelningen på dina andelar i bolaget som ska skattas med 20 %.
  • Viktigt även om du säljer ditt bolag med vinst.
  • För att ha rätt till ett gränsbelopp så är det bestämt att du vid årets ingång ska äga dina andelar. Ska du starta företag är det därför klokt att se till att ha gjort detta innan årsskiftet. Detta för att du då kan tillgodose dig ett extra års gränsbelopp (jämfört med om du startat det några veckor eller dagar in på det nya året).
  • Gränsbeloppet består av tre komponenter: Ränta på omkostnadsbeloppet på dina andelar i bolaget, det uppräknade utdelningsutrymmet som du har sparat och det lönebaserade utrymmet.

Hur räknar man ut sitt gränsbelopp?

Du kan välja mellan två olika regler när du räknar ut ditt gränsbelopp. Här vill du givetvis välja den regel som ger dig som företagare högst gränsbelopp.

Förenklingsregeln:

  • Förenklingsregel/ schablonregel betyder att du använder ett schablonbelopp för att räkna ut ditt gränsbelopp. Detta väljs då du inte tagit en nog hög lön från ditt företag, under 37 000 i månaden. Räknas ut efter andelarna i bolaget – har du 60 % av andelarna är det också 60 % av detta gränsbelopp du kan räkna med. Denna förenklingsregel är någonting som du kan använda i endast ett bolag.
  • Använder du ovanstående regel? Då ska du fylla i sida 1 på din K10-blankett.

Huvudregeln:

  • Huvudregeln innebär att du räknar gränsbeloppet på den totala lösesumman i bolaget under året (i motsats till ett schablonbelopp). Har du tagit ut 37 000 kronor i månadslön eller mer? Då kan denna många gånger vara mest fördelaktig för dig.
  • Här fyller du i sida 2 på din K10-blankett.
  • Det är inte alltid enkelt att veta om du uppfyller det lönekrav som ligger för att huvudregeln kan användas. För att ta reda på detta tittar du på sidan 4 i din K10-blankett.
  • Huvudregeln (även kallad löneregeln) kan under vissa förutsättningar vara förmånligare om det finns lönekostnader i bolaget – eftersom du då beräknar gränsbeloppet på den totala lönesumman i bolaget under året.

K10 och K12?

Som att det inte kan kännas nog krångligt med att lämna in sin K10-blankett, så finns även K12. Den blanketten är till för dig som inte är verksam i betydande omfattning. Det vill säga att du inte varit verksam i bolaget till såpass stor del att din insats är av stor betydelse för företagets vinst. Då räknar man att dina andelar är okvalificerade. Du behöver däremot inte lämna in denna blankett om det är så att det inte skett försäljning eller utdelning under året.