Muren har fallit

Katarina Widoff

Publicerades: 9 november, 2009

Allt har de senaste dagarna kretsat kring murens uppbyggnad och fall. 20 år är lång tid och jag förstod inte då hur de lyckades få gå igenom på ett så fredligt sätt. Dokumentärerna över helgen och måndagen har varit lärorika och hemska. Men kunskap är intressant och minnen som återspeglas i dokumentärer gör att jag förstår, får en bild och inser hur nära ett nytt krig det var då i början av 60-talet. Och hur modiga de var som vågade börja demonstrera, trots att det alltid fanns gevär och tankbilar runt omkring. Förutom spioner.

Sacha Anderson var tydligen Tysklands mest hatade man efter murens fall. Han hade angivit alla sina vänner i olika sammanhang. Dokumentären där han också blev intervjuad var mäktig. Han sa att han förstod att någon vill ha ut något av honom och att han försökte få dem att förstå att han var villig att ingå i nätverket för spioner. Det var så skönt, berättade Sacha, att ngåon vill ha honom och trodde på honom. Det kändes bra att få vara delaktig.

Det är otroligt viktigt att få finnas i ett sammanhang. Med vänner, kollegor och bekanta kan vi bli synliga och få gehör för våra intressen och åsikter. Det är grunden för självkänsla och trygghet, som är grunden för all kommunikation. Vi måste må bra och vi måste få tillhöra någon grupp. Förhoppningsvis väljer vi en bra grupp.

Den senaste tiden har jag hållit föredrag nästan varje dag, och nästan alltid om vikten av att nätverka och ibland även med kombinatiionen av hälsa ur ett kommunikationsperspektiv.

Nätverk är fantastiskt och skrämmande. Man kan ta sig an andra inom nätverket och exkludera andra. Men de flesta nätverk som finns för affärslivet i Sverige är öppna och tillmötesgår nya deltagare och gäster. Så det finns absolut ingen anledning att stå utanför. Delta!

Vi ses i vimlet, hälsar Katarina på www.komfab.se