"Att stagnera är min största mardröm"
8 maj,
2014
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
5 minuters läsning
På ytan kan han tyckas ha allt. Ett tiotal framgångsrika egna företag. Eget kändisskap från Idol-juryn i TV. Kompisar med världsstjärnestatus. Men bakom allt ligger motgångar och familjeslitningar som har skapat den framgångsmaskin Andreas Carlsson är i dag.
Andreas Carlsson. Namnet skulle kunna stå på grannens dörrskylt. Ett anonymt svennebanan-namn, en medelmåtta, en smålandspöjk som hade kunnat slutat som den diskare han en gång var. Han hade alla förutsättningar för det. Ändå har Andreas Carlsson blivit just ANDREAS CARLSSON med svenska folket.
En entreprenörsmaskin som i dag kan titulera sig låtskrivare (till superstjärnor som Britney Spears, Ricky Martin, Katy Perry, Céline Dion och Backstreet Boys), producent och författare och hel- eller delägare till ett tiotal egna företag i såväl Sverige som i USA.
Hur gick det till?
Andreas Carlsson kan titta tillbaka på en brokig väg till framgång inom en bransch som den lille killen, född 1973, egentligen fick med sig i modersmjölken.
– Jag var ständigt omgiven av musik, men den hade ganska liten påverkan på mitt framtida val. Jag ville egentligen på snabbast möjliga sätt nå framgång och jag var ingen begåvad idrottsmänniska alls. Dessutom hägrade äventyret, att leva ett liv som de rockstjärnor jag hade sett upp till i barndomen.
Pappa Leif var popsnöre, en eftertraktad sångare som gav sig ut på en folkparksturné när sonen var nyföding. Mamma Annika slutade sitt jobb som frisör för att ta hand om Andreas och hans lillasyster Madeleine, född tre år senare.
Förstfödde pojken Carlsson var en drömmare som tidigt flydde in i en värld där hårdrocksbanden Iron Maiden, Def Leppard och Kiss var gudar, den ultimata verklighetsflykten. Familjen bodde i ett tryggt och stabilt bostadsområde strax norr om Stockholm men reste mycket.
Redan som liten pojke fick Andreas Carlsson smak på det goda livet – men snart punkterades lyckoballongen. Plötsligt anklagades pappa Leif för att ha skrivit luftfakturor på den kommun där han var ekonomiansvarig – och familjen flydde till Tingsryd i Småland där det fanns släkt, där folk inte pratade och där ingen visste.
Sakta, sakta började glädjen smyga sig in i familjen igen. Mamma startade Tingsryds coolaste hårsalong Hairhunters, pappa kom hem med ett trumset och Andreas kunde hänge sig totalt åt hårdrocksbankande i källaren.
Från att ha varit tjuren Ferdinand blommade plötsligt Andreas Carlsson ut.
– Jag har alltid haft en stark vilja att tjäna min egna pengar och leva ett liv helt frikopplat från normen. I bet my soul on rock and roll, helt enkelt.
Då brast plötsligt allt igen. Det som inte fick hända blev bister verklighet. Den överklagade domen, som legat hos tingsrätten i hela fyra år, föll till slut och pappa blev dömd att avtjäna sitt straff. Han valde en anstalt i Växjö. Den tolvårige Andreas Carlssons pappahjälte föll och familjen slets itu, både relationsmässigt och ekonomiskt.
Det har gjort honom själv ekonomiskt medveten i sina egna bolag och har gjort att han har undvikit att gå på några stora nitar.
– Det största misstaget jag har gjort är att jag borde ha hållit nere mina overheadkostnader. Att hitta tillväxt gör man bäst genom att trimma kostnaderna. Mitt bolag har många gånger även handlat för mycket om privatpersonen Andreas Carlsson.
– Jag borde ha hittat vägar att växa som varit mer frikopplade från min person, eftersom problemet med att vara upphovsman är att alla inkomster är så kopplade till mitt namn. Det finns en förväntan hos kunden att om jag gör något ska det vara kvalitet. Tyvärr kan jag inte anställa ett gäng killar som är jag, även om det vore en dröm.
Snacket i Tingsryd började bubbla och mamma, Andreas och lillasyster flydde tillbaka till Stockholm, till en del av stan där bråkstakarna hade tagit över och alla nykomlingar var fritt byte. Än en gång blev Andreas Carlsson räddad av musiken, som gav honom någon form av frikort från busarna.
För att rädda familjens ekonomi fick mamma Annika jobb på en konferensgård, där snart även Andreas tog extrajobb som diskare, målare och allmän allt-i-allo. Han utsåg snart ägaren Ingvar Uggla till sin mentor och en av de första livsguiderna som skulle följas av många.
– Eftersom jag jobbade mycket redan i ung ålder och ständigt letade efter mentorer i den vuxna världen fanns det många förebilder i min omvärld. De var till största delen entreprenörer och drev kursgårdar, produktionsbolag och var licenstagare till internationella klädesmärken.
I dag tycker han att mentorer är en ung människas viktigaste förebilder.
– Där föräldrarna inte blir trovärdiga i sitt mässande kan en mentor säga samma sak och det får en helt annan kraft. De förebilder jag hade som ung skapade helt och hållet min resa framåt.
Snart hade Andreas tre jobb samtidigt som han gick ut nian med 4,8 i medelbetyg. Hemma levde familjen dock på existensminimum och kronofogden hade gjort utmätning hemma hos dem. Det blev en enorm drivkraft. Andreas levde för att ta revansch, att återerövra äran.
Han började leva för musiken och använde alla sina hoparbetade pengar för att resa till de musikkompisar i Tingsryd han hade kvar. Varje helg. Året om.
– Jag är övertygad om att arbetsmoralen man skapar tidigt i livet är den arbetsmoral man behåller livet ut. En gång arbetsmyra, alltid arbetsmyra.
I dag tycker han att tre egenskaper utmärker hans roll som företagare: ambition, driv och ledarskap.
– Jag ser individen i min organisation och kan få honom eller henne att prestera utanför sin förmåga. Å andra sidan är jag alldeles för rastlös. Det måste alltid kännas som jag är i rörelse. Att stagnera är min största mardröm.
Andreas Carlsson. Namnet skulle kunna stå på grannens dörrskylt. Ett anonymt svennebanan-namn, en medelmåtta, en smålandspöjk som hade kunnat slutat som den diskare han en gång var. Han hade alla förutsättningar för det. Ändå har Andreas Carlsson blivit just ANDREAS CARLSSON med svenska folket.
En entreprenörsmaskin som i dag kan titulera sig låtskrivare (till superstjärnor som Britney Spears, Ricky Martin, Katy Perry, Céline Dion och Backstreet Boys), producent och författare och hel- eller delägare till ett tiotal egna företag i såväl Sverige som i USA.
Hur gick det till?
Andreas Carlsson kan titta tillbaka på en brokig väg till framgång inom en bransch som den lille killen, född 1973, egentligen fick med sig i modersmjölken.
– Jag var ständigt omgiven av musik, men den hade ganska liten påverkan på mitt framtida val. Jag ville egentligen på snabbast möjliga sätt nå framgång och jag var ingen begåvad idrottsmänniska alls. Dessutom hägrade äventyret, att leva ett liv som de rockstjärnor jag hade sett upp till i barndomen.
Pappa Leif var popsnöre, en eftertraktad sångare som gav sig ut på en folkparksturné när sonen var nyföding. Mamma Annika slutade sitt jobb som frisör för att ta hand om Andreas och hans lillasyster Madeleine, född tre år senare.
Förstfödde pojken Carlsson var en drömmare som tidigt flydde in i en värld där hårdrocksbanden Iron Maiden, Def Leppard och Kiss var gudar, den ultimata verklighetsflykten. Familjen bodde i ett tryggt och stabilt bostadsområde strax norr om Stockholm men reste mycket.
Redan som liten pojke fick Andreas Carlsson smak på det goda livet – men snart punkterades lyckoballongen. Plötsligt anklagades pappa Leif för att ha skrivit luftfakturor på den kommun där han var ekonomiansvarig – och familjen flydde till Tingsryd i Småland där det fanns släkt, där folk inte pratade och där ingen visste.
Sakta, sakta började glädjen smyga sig in i familjen igen. Mamma startade Tingsryds coolaste hårsalong Hairhunters, pappa kom hem med ett trumset och Andreas kunde hänge sig totalt åt hårdrocksbankande i källaren.
Från att ha varit tjuren Ferdinand blommade plötsligt Andreas Carlsson ut.
– Jag har alltid haft en stark vilja att tjäna min egna pengar och leva ett liv helt frikopplat från normen. I bet my soul on rock and roll, helt enkelt.
Då brast plötsligt allt igen. Det som inte fick hända blev bister verklighet. Den överklagade domen, som legat hos tingsrätten i hela fyra år, föll till slut och pappa blev dömd att avtjäna sitt straff. Han valde en anstalt i Växjö. Den tolvårige Andreas Carlssons pappahjälte föll och familjen slets itu, både relationsmässigt och ekonomiskt.
Det har gjort honom själv ekonomiskt medveten i sina egna bolag och har gjort att han har undvikit att gå på några stora nitar.
– Det största misstaget jag har gjort är att jag borde ha hållit nere mina overheadkostnader. Att hitta tillväxt gör man bäst genom att trimma kostnaderna. Mitt bolag har många gånger även handlat för mycket om privatpersonen Andreas Carlsson.
– Jag borde ha hittat vägar att växa som varit mer frikopplade från min person, eftersom problemet med att vara upphovsman är att alla inkomster är så kopplade till mitt namn. Det finns en förväntan hos kunden att om jag gör något ska det vara kvalitet. Tyvärr kan jag inte anställa ett gäng killar som är jag, även om det vore en dröm.
Snacket i Tingsryd började bubbla och mamma, Andreas och lillasyster flydde tillbaka till Stockholm, till en del av stan där bråkstakarna hade tagit över och alla nykomlingar var fritt byte. Än en gång blev Andreas Carlsson räddad av musiken, som gav honom någon form av frikort från busarna.
För att rädda familjens ekonomi fick mamma Annika jobb på en konferensgård, där snart även Andreas tog extrajobb som diskare, målare och allmän allt-i-allo. Han utsåg snart ägaren Ingvar Uggla till sin mentor och en av de första livsguiderna som skulle följas av många.
– Eftersom jag jobbade mycket redan i ung ålder och ständigt letade efter mentorer i den vuxna världen fanns det många förebilder i min omvärld. De var till största delen entreprenörer och drev kursgårdar, produktionsbolag och var licenstagare till internationella klädesmärken.
I dag tycker han att mentorer är en ung människas viktigaste förebilder.
– Där föräldrarna inte blir trovärdiga i sitt mässande kan en mentor säga samma sak och det får en helt annan kraft. De förebilder jag hade som ung skapade helt och hållet min resa framåt.
Snart hade Andreas tre jobb samtidigt som han gick ut nian med 4,8 i medelbetyg. Hemma levde familjen dock på existensminimum och kronofogden hade gjort utmätning hemma hos dem. Det blev en enorm drivkraft. Andreas levde för att ta revansch, att återerövra äran.
Han började leva för musiken och använde alla sina hoparbetade pengar för att resa till de musikkompisar i Tingsryd han hade kvar. Varje helg. Året om.
– Jag är övertygad om att arbetsmoralen man skapar tidigt i livet är den arbetsmoral man behåller livet ut. En gång arbetsmyra, alltid arbetsmyra.
I dag tycker han att tre egenskaper utmärker hans roll som företagare: ambition, driv och ledarskap.
– Jag ser individen i min organisation och kan få honom eller henne att prestera utanför sin förmåga. Å andra sidan är jag alldeles för rastlös. Det måste alltid kännas som jag är i rörelse. Att stagnera är min största mardröm.
