De är åtta delägare: "Nu är det mer jämställt"
Yasemin Bayramoglu
22 november,
2018
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
4 minuters läsning
Foto: Fyra av MSI-Els åtta delägare: Peter Bengtsson, Anneli Cederberg, Henrik Larsson och Niclas Thörnström. FOTO NILS PETTER NILSSON/OMBRELLO
I år firar MSI-El 35 år som löntagarägt företag. Ett av de första i Sverige.För vd:n Peter Bengtsson är fördelarna flera – fler delar samma mål och man pratar samma språk i ägargruppen. Men se upp för fallgroparna!
När Motala Ströms Installation AB startades 1941 hade man inga tankar på att göra det personalägt. Asea var huvudägare med vd:n Verner Larsson som ägare till en fjärdedel av företaget. När Asea valde att lämna helt nio år senare blev Verner ensamägare.
Efter hans död 1958 gick det över till döttrarna. Men när de i sin tur ville lämna över gjorde de det på ett för den tiden unikt sätt. 1973 blev det ett av de allra första löntagarägda företagen i Sverige med 22 delägare, som alla ägde och tjänade lika mycket. Vid pensionen fick man ett år på sig att sälja sin andel till den som stod på tur bland de anställda.
LÄS MER: Därför lockar kooperativ just nu
I början var det några tuffa år. De nya ägarna gick in med aktiekapital – och sänkt lön. Men det skulle snart ge utdelning i form av bättre affärer.
Sedan 15 år tillbaka är Peter Bengtsson vd för det som idag heter MSI-El. Han var den första vd som rekryterades utifrån, utan att vara delägare. Och så var det till för tio år sedan. Nu är han en av delägarna.
– När jag började var det 16 delägare. Nu är vi nio, säger Peter.
Några löstes ut i samband med pensionen, ett par valde att lämna och tre nya delägare fick Peter rekrytera själv när han tillträdde.
Han medger att det inte var helt lätt att axla rollen som vd på ett företag där de då ganska många ägarna dessutom var underställda anställda. Men Peter hittade snabbt sin strategi.
– Jag var tydlig mot ägarna. Man ska kunna skilja på ägande och anställning; ägardelen får man sköta på sin fritid. Och jag tror att man uppskattat den här tydligheten, säger han.
Just tydlighet är något han återkommer till under samtalet.
– Vi är öppna med att vi inte kommer att kunna betala de högsta lönerna. Men vi gör mycket resor ihop och hittar på roliga grejor.
Då ska man hålla i huvudet att det generellt är brist på elektriker och installatörer.
Men bra vi-känsla skapar trivsel och kan kompensera mycket. Särskilt viktigt är det förstås i ett företag med delat ägande där man helt enkelt måste hålla ihop.
I dag består koncernen av fem olika bolag. Peter är vd för alla. För några år sedan försökte han få de andra delägarna att gå med på att anställa ytterligare ett par vd:ar till dotterbolagen. Men de ville inte.
En poäng med det hade varit att få fler starka röster i ägargruppen. Peter saknar att bli utmanad.
– Jag har både ett starkt driv och stark vilja. Det hade varit bättre om vi varit fler som ifrågasatt för att få igång konstruktiva diskussioner. Det finns för många ja-sägare idag, säger Peter och manar till att man som delägare funderar över sin roll. Det som kan skapa slitningar är när några upplever att andra inte jobbar lika hårt.
– Nu har vi några som kanske inte bidrar lika mycket. De kommer till jobbet klockan sju och går hem klockan fyra och är inte så aktiva i själva företagandet.
Men tittar man på företaget över tid kan man konstatera att personalomsättningen varit förhållandevis låg. Precis som sjukskrivningarna. Något man tolkar som att engagemanget växer med ägandet och det gör att folk trivs.
Peter tror att det kollektiva ägandet är något vi kommer att få se allt mer av. Också som en effekt av ett mer jämställt samhälle.
– Tidigare jobbade karlarna och kvinnorna var hemma. Nu är det mer jämställt. Om man vill ha ett fungerande familjeliv kan man inte lägga 80 timmar per vecka på sitt företag. Dina barn växer upp och vet inte vem du är till slut. Och funkar det inte hemma funkar det inte på jobbet. Då är det bra att vara flera kollegor. Man kan titta – var är jag i livet nu? Var är min kollega? Om någon har småbarn kan man kanske tillfälligt trappa ner på ansvaret medan andra växlar upp. Man hjälps åt, säger Peter.
När Motala Ströms Installation AB startades 1941 hade man inga tankar på att göra det personalägt. Asea var huvudägare med vd:n Verner Larsson som ägare till en fjärdedel av företaget. När Asea valde att lämna helt nio år senare blev Verner ensamägare.
Efter hans död 1958 gick det över till döttrarna. Men när de i sin tur ville lämna över gjorde de det på ett för den tiden unikt sätt. 1973 blev det ett av de allra första löntagarägda företagen i Sverige med 22 delägare, som alla ägde och tjänade lika mycket. Vid pensionen fick man ett år på sig att sälja sin andel till den som stod på tur bland de anställda.
LÄS MER: Därför lockar kooperativ just nu
I början var det några tuffa år. De nya ägarna gick in med aktiekapital – och sänkt lön. Men det skulle snart ge utdelning i form av bättre affärer.
Sedan 15 år tillbaka är Peter Bengtsson vd för det som idag heter MSI-El. Han var den första vd som rekryterades utifrån, utan att vara delägare. Och så var det till för tio år sedan. Nu är han en av delägarna.
– När jag började var det 16 delägare. Nu är vi nio, säger Peter.
Stark vi-känsla lockar
Några löstes ut i samband med pensionen, ett par valde att lämna och tre nya delägare fick Peter rekrytera själv när han tillträdde.
Han medger att det inte var helt lätt att axla rollen som vd på ett företag där de då ganska många ägarna dessutom var underställda anställda. Men Peter hittade snabbt sin strategi.
– Jag var tydlig mot ägarna. Man ska kunna skilja på ägande och anställning; ägardelen får man sköta på sin fritid. Och jag tror att man uppskattat den här tydligheten, säger han.
Just tydlighet är något han återkommer till under samtalet.
– Vi är öppna med att vi inte kommer att kunna betala de högsta lönerna. Men vi gör mycket resor ihop och hittar på roliga grejor.
Då ska man hålla i huvudet att det generellt är brist på elektriker och installatörer.
Men bra vi-känsla skapar trivsel och kan kompensera mycket. Särskilt viktigt är det förstås i ett företag med delat ägande där man helt enkelt måste hålla ihop.
Saknar att bli utmanad
I dag består koncernen av fem olika bolag. Peter är vd för alla. För några år sedan försökte han få de andra delägarna att gå med på att anställa ytterligare ett par vd:ar till dotterbolagen. Men de ville inte.
En poäng med det hade varit att få fler starka röster i ägargruppen. Peter saknar att bli utmanad.
– Jag har både ett starkt driv och stark vilja. Det hade varit bättre om vi varit fler som ifrågasatt för att få igång konstruktiva diskussioner. Det finns för många ja-sägare idag, säger Peter och manar till att man som delägare funderar över sin roll. Det som kan skapa slitningar är när några upplever att andra inte jobbar lika hårt.
– Nu har vi några som kanske inte bidrar lika mycket. De kommer till jobbet klockan sju och går hem klockan fyra och är inte så aktiva i själva företagandet.
Men tittar man på företaget över tid kan man konstatera att personalomsättningen varit förhållandevis låg. Precis som sjukskrivningarna. Något man tolkar som att engagemanget växer med ägandet och det gör att folk trivs.
Peter tror att det kollektiva ägandet är något vi kommer att få se allt mer av. Också som en effekt av ett mer jämställt samhälle.
– Tidigare jobbade karlarna och kvinnorna var hemma. Nu är det mer jämställt. Om man vill ha ett fungerande familjeliv kan man inte lägga 80 timmar per vecka på sitt företag. Dina barn växer upp och vet inte vem du är till slut. Och funkar det inte hemma funkar det inte på jobbet. Då är det bra att vara flera kollegor. Man kan titta – var är jag i livet nu? Var är min kollega? Om någon har småbarn kan man kanske tillfälligt trappa ner på ansvaret medan andra växlar upp. Man hjälps åt, säger Peter.
