Fakturaskojarna verkar inte ta semester! Se upp
13 juli,
2011
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
2 minuters läsning
Igår eftermiddag tog jag en skogspromenad med familjen. Min mobiltelefon ringer och jag ser direkt att det är ett sådant nummer som jag inte vill ska ringa till mig. Inte när jag jobbar, och inte när jag är ledig. Det är en skojare! Jag har min partner med mig så jag väljer att svara. Nu när jag läst Driva Egets alla artiklar så känner jag mig rustad och stark att hantera samtalet på rätt sätt. Jag vet att jag inte ska säga "ja" till påståenden för då kan jag snabbt lindas in i deras skojarsnurra och råka ut för att få fakturor på något jag inte ens vill ha.
Så här såg samtalet ut.
- Helena Kubicek Boye
- Hej, är det Helena Kubicek?
(vågar jag säga att det är jag?)
- Öh, vad gäller det?
- Jag vill bara bekräfta att ni är med i ..bla bla...
(vad är vi med i nu, jag tittar mot min partner...)
- Nej, nej. Vad ringer du ifrån?
- Då önskar jag dig en bra dag.
Sedan la den unga kvinnan på luren. Och jag har lyckats undkomma ännu ett samtal...men psykologen i mig kan inte låta bli att undra...inte så mycket vem det är som ligger bakom som hur de stackars människorna som jobbar för dessa skojare har det. Jag minns en barndomsvän som för cirka 15 år sedan hade ett liknande jobb som gick ut på att "locka ut portkoder" från lägenhetshus i Stockholm. Det var hennes första jobb, hon var oerhört stolt att hon fått jobbet för "reklamföretaget" men det visade sig vara skojare av den värsta sorten och min vännina slutade efter några få veckor, då hade ho nfått en rad utskällningar av arga lägenhetsinnehavare.
Det som gör mig mest berörd och störd över skojare är att de föder misstänksamhet, att tilliten mellan människor försämras och vi blir på vår vakt allt mer. Det är precis det vår värld behöver allra minst.
//HKB
Så här såg samtalet ut.
- Helena Kubicek Boye
- Hej, är det Helena Kubicek?
(vågar jag säga att det är jag?)
- Öh, vad gäller det?
- Jag vill bara bekräfta att ni är med i ..bla bla...
(vad är vi med i nu, jag tittar mot min partner...)
- Nej, nej. Vad ringer du ifrån?
- Då önskar jag dig en bra dag.
Sedan la den unga kvinnan på luren. Och jag har lyckats undkomma ännu ett samtal...men psykologen i mig kan inte låta bli att undra...inte så mycket vem det är som ligger bakom som hur de stackars människorna som jobbar för dessa skojare har det. Jag minns en barndomsvän som för cirka 15 år sedan hade ett liknande jobb som gick ut på att "locka ut portkoder" från lägenhetshus i Stockholm. Det var hennes första jobb, hon var oerhört stolt att hon fått jobbet för "reklamföretaget" men det visade sig vara skojare av den värsta sorten och min vännina slutade efter några få veckor, då hade ho nfått en rad utskällningar av arga lägenhetsinnehavare.
Det som gör mig mest berörd och störd över skojare är att de föder misstänksamhet, att tilliten mellan människor försämras och vi blir på vår vakt allt mer. Det är precis det vår värld behöver allra minst.
//HKB
