Inspiration
Ledarstudion ger dig mod på scenen
10 augusti,
2018
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
10 minuters läsning
Hon har hjälpt ledare att synas och ta för sig i åratal, men har själv helst hållit sig i bakgrunden. Nu tar Lena Ahlström klivet fram – med målet att dubbla omsättningen på sju år.
Det är höst 2017 och Lena Ahlström tar ett djupt andetag. Så kliver hon upp på scenen och ser ut över sin publik. Idel proffs, ledarutvecklare och skådespelare. Alla väl förankrade i sig själva, med röst och gester på rätt plats. De vet exakt hur man gör för att nå fram. I förväntan har de nu vänt sina ansikten mot henne.
För Lena själv känns det inte bekvämt att stå ensam på scenen, trots att det är 15 år sedan hon startade Ledarstudion, det företag där tusentals har tränat upp sin kommunikationsförmåga. Lena och hennes medarbetare har hjälpt dem att stå och gå rätt på en scen, våga bli sedda och göra sig hörda. Få fram sitt budskap. Då har Lena alltid mest fungerat som personlig coach. Självklart har hon ofta hållit anföranden inför stor publik genom åren, men har då varit både spänd och nervös.
Men den här gången, när 15-årsjubiléet firas, står hon där för första gången utan att vara nervös, även om hon är uppspelt. Och efteråt vet hon precis vad hon har sagt och vad hon har gjort, och kolleger och kunder kommer fram och gratulerar. Vad bra hon var, och tydlig. Och närvarande och rolig!
[caption id="attachment_27809" align="alignright" width="195"]
Lena Ahlström startade Ledarstudion.[/caption]
– Det är nästan ingen som vet att jag är otroligt blyg. Ända sedan 90-talet har jag i olika positioner hjälpt andra att etablera sig och synas. Själv har jag stått i kulisserna och inte velat kliva fram.
Det ska bli ändring på det nu. Någonting har hänt, både med företaget och med Lena själv.
Mycket har skrivits om Lena och hennes Ledarstudio, ett företag som är det enda i sitt slag i Europa. Inspirationen kommer delvis från amerikanska Actor’s Studio, där skådespelare är medlemmar och återkommer regelbundet för att träna och coacha varandra. Ledarstudions affärsidé är att kombinera kommunikationsträning med scenframställning. Målet är att de som deltar i de olika programmen ska utveckla sin förmåga att övertyga andra. Få fram sina budskap, bli trodda. För att kunna utöva ledarskap och medarbetarskap.
– Nästan alla chefer tror att de är bättre än de är på detta, säger Lena.
Men de som kommer till Ledarstudion har fattat. De möter certifierade coacher och skådespelare, och under deras handledning utforskar de sig själva, sin kommunikationsstil, personlighet och självkänsla. Tusentals har gått in genom porten på Hälsingegatan 2 i Stockholm som osäkra och nervösa, och kommit ut med en helt ny självkänsla. De kända skådespelarna har säkert bidragit till succén. Vem skulle inte vilja bli handledd av Reine Brynolfsson?
Nästan ingenting har skrivits om Lena Ahlström som företagare. Civilekonomen som på egen hand och utan ett enda lån drivit upp sin studio från 0 till 22 miljoner i omsättning och 14 anställda. I ett första skede hyrde hon olika teaterlokaler och sedan 60 kvadratmeter i fastigheten på Hälsingegatan. Bit för bit har hon tagit över hela huset – fyra våningar.
Hon har haft stöd. Vid tio miljoner i omsättning insåg hon att hon behövde en affärsutvecklare och tillfrågade sin exman, Gunnar Ahlström, som tidigare hade varit vd för Norstedts och Akademibokhandeln. Exmakarna började jobba tillsammans.
Syskonen Rolf och Ulla-Karin är också viktiga.
– Min bror är den verkliga entreprenören i familjen. Han är rallyföraren som var kompis med Ronnie Peterson och öppnade bensinstation i Dalarna. Han har startat flytande båtmässan, konstmässa och bemanningsföretag. Han har gett mig ett värdefullt affärsmässigt mod.
Systern var den som öppnade dörren till teatervärlden. Hon var informationschef på Stadsteatern i Stockholm och förmedlade kontakten till kostymchefen, så 19-åriga Lena fick jobb som påkläderska. Där träffade hon Krister Henriksson och vänskapen med honom höll i sig. 2002 blev han den förste skådespelaren som Lena genomförde det första programmet med.
– Då hade jag tjatat på honom i fem år. Det program jag ville erbjuda hade jag tänkt ut för länge sen, och jag ville komma igång. Med Krister blev det verklighet. Han ordnade dessutom så att vi fick hyra Teaterhögskolans klassrum under året. När Krister senare inte kunde fortsätta bjöd jag in Lena Endre, Björn Kjellman, Rikard Wolff och Marie Richardson.
En annan person som har betytt mycket är Jan Stenberg, koncernchef för SAS mellan 1994 och 2001. Lena var själv ansvarig för all ledarutveckling och chef för SAS Intercultural Communication, ett program riktat mot personer som flyttade utomlands i jobbet. Jan höll ett fint avskedstal till Lena när hon slutade på SAS för att gå till Swedbank. I talet erbjöd han sig att bli hennes mentor och stöttade henne sedan när hon startade Ledarstudion.
Jan tyckte om att provocera och detta karaktärsdrag visade sig gynnsamt för Lena. Efter några år som ordförande i Ledarstudions referensgrupp konstaterade han torrt: ”Det här blir aldrig något stort företag. Vem ska kunna göra det här utan dig, du kan inte klona dig själv och ha dubbla grupper?”
– Då blev jag som min bror. Vad behövs för att jag ska kunna skala upp verksamheten, frågade jag mig själv. Jag fann svaret, och gjorde det som behövdes.
Låt oss återkomma till det och först gå tillbaka i tiden. Varför startade Lena Ledarstudion?
Drivkraften var aldrig att äga och leda ett företag, visar det sig. Drivkraften var att ge människor – kunder, chefer, medarbetare – något de behövde, nämligen möjlighet att bli bättre på att kommunicera. En verklig ledare måste känna sig själv, våga stå på en scen, bli tittad på och lyssnad till. De flesta klarar inte det, och det gjorde inte Lena själv heller. Hon var ju blyg. Hon behövde verktyg, insåg hon efter en skräckupplevelse på en scen i Köpenhamn under tiden hon jobbade på SAS. Det var där idén föddes.
– Jag var skräckslagen, svettig och hade inte sovit på 14 dagar. Uppe på scen fick jag en total blackout. Så jag räckte upp handen och med ynklig röst bad jag att få börja om. Nu vet jag att själva rörelsen, att räcka upp handen, hjälpte mig att andas igen.
Blyg på scen må hon vara, det hindrar inte att hon är en duktig säljare. När hon alltså utarbetade det ledarprogram hon själv behövde, hade hon inga problem att sälja in det till sina första kunder. Av de första åtta hon frågade led fem av samma talängslan som hon själv. Dessutom fungerade hennes program väldigt väl redan från början. Efter 15 år har det givetvis breddats och fördjupats en del, men grunden är densamma.
– En av framgångsfaktorerna är att min starkaste värdering är omtanke. Det är något jag har med mig från min barndom.
I Lenas barndom finns svaren på varför hon är så blyg och så mån om att ta hand om andra. Blygseln kommer av att hennes familj flyttade så ofta när hon var liten. Det blev sällan mer än ett år i varje skola. Pappan jobbade i bryggerinäringen och hade specialkunskaper som var efterfrågade i hela landet. Mamma var hemmafru. Om och om igen tvingades Lena försöka finns sin plats i nya klasser. När hon äntligen landade på Whitlockska gymnasiet i Stockholm, två hela år i rad, inträffade katastrofen.
– Min mamma skulle på begravning. Sent på kvällen ringde telefonen hemma och en sjuksköterska meddelade att mamma hade varit med om en allvarlig bilolycka. Hon levde och kom hem i ambulans, sorgklädd, ihopsydd och med stora bandage.
Mamman blev aldrig sig själv igen, och nu följde en period på sex år då Lena, som var yngsta barnet, blev vårdnadshavare. Någon normal tonårstid med kompisar och utekvällar var det inte tal om. De äldre syskonen var nu i 35-årsåldern hade fullt upp med barn, hus och jobb.
– Det var en chock. Mamma fick epilepsi och blev personlighetsförändrad på grund av en hjärntumör. Jag var den enda hon accepterade som vårdare. Alla andra var för hårdhänta.
En dag när Lena var på jobbet ringde hennes pappa och sa att hon måste komma hem. ”Lena jag orkar inte mer!” Lena var van vid den typen av samtal, slängde sig i bilen och fann sin mamma i vardagsrummet med handväskan i knät. Hon hade inte tagit sin medicin och Lena försökte locka henne. Då tog mamman tabletterna i en hand och samtidigt som hennes ansikte förvreds i en grimas, kastade hon dem tvärs över rummet.
– Då förstod jag att hon måste in på sjukhus, så jag åkte in med henne.
21 år gammal satt Lena ständigt vid sin mammas sjukbädd, stressad och olycklig. Hon härjade med personalen, var aldrig nöjd med mammans omvårdnad och alltid orolig. Hon hade ingen kontakt med sig själv, tänkte bara på sin mamma. Till slut blev hon inkallad till läkaren och satt på en stol i tjänsterummet. Läkaren gick rakt på sak.
– Du är bara 21 år och kommer snart att träffa någon och få barn. Det blir sorgligt för dig, då dina barn inte kommer att ha någon mormor, sa hon.
Läkaren var brutal. Lena trodde först inte sina öron, men sedan bröt hon samman i gråt. Då reste sig läkaren, gick runt skrivbordet och höll om Lena. Tröstade, men sa samtidigt att det är ok att vara ledsen och gråta.
– Jag glömmer aldrig den där läkaren. Den käftsmäll hon gav mig var precis vad jag behövde. Hon visade stor omtanke och äkta ledarskap. Hon såg en tjej som hon inte hade ansvar för men som inte hade kontakt med sig själv.
Mamman dog den julen, pappan tre år senare i hjärtinfarkt. 24 år gammal var Lena föräldralös. Men hon hade sina syskon som har stöttat och inspirerat sedan dess.
I dag är Lena en framgångsrik företagare, inte på grund av utan tack vare sina upplevelser. En av hennes viktigaste uppgifter som ledarutvecklare är att lyssna på andra, och en av dem hon lyssnat mycket på är Jan Stenberg. Det där uttalandet om att ”det här blir aldrig något stort företag” bet sig fast.
– För att kunna skala upp kom jag på att certifiera mina handledare. Så jag utarbetade en certifieringsutbildning, som är omfattande och kostar totalt omkring en halv miljon per ledarutvecklare. Det tar ett par år innan investeringen betalar sig för företaget. Den största utmaningen är att behålla dem genom hela processen och sedan ytterligare ett par år.
Visserligen har Lena drabbats av några förtida avhopp, men företaget har alltid klarat av det. Några ekonomiska kriser har hon egentligen aldrig haft. Hon har inga lån, har alltid gått med vinst och har plöjt ner mycket i större lokaler. Det är också viktigt för henne att dela med sig av vinsten till sina med-
arbetare i form av bonusar.
Hur ser framtiden ut då? Jo, nu lägger Lena in ytterligare en växel. Efter åratals av att coacha andra har det lossnat för henne själv. Hon har kommit över sin blygsel, börjat använda verktygen och kan plötsligt själv stå på en scen.
Det tänker hon dra nytta av.
– Jag har satt upp ett nytt mål: 2025 ska jag omsätta 50 miljoner kronor, vilket är mer än en fördubbling jämfört med i dag. Och nu har jag 1 000 kvadratmeter, så jag behöver inte ens flytta!
Hon håller också på att starta en alumniverksamhet enligt Actor’s Studios princip, Master Studio. Gamla kunder blir medlemmar och återkommer för att nätverka och återknyta kontakten med verktygen. Det här är ett utmärkt sätt att hitta nya kunder, så att tillväxtmålen kan uppnås, tror Lena.
– Och vem vet: Kanske vill mina döttrar Karin och Sofia ta över företaget en dag. De är båda styrelseledamöter och visar stort intresse för verksamheten.
Av: Ingrid Kindahl
Det är höst 2017 och Lena Ahlström tar ett djupt andetag. Så kliver hon upp på scenen och ser ut över sin publik. Idel proffs, ledarutvecklare och skådespelare. Alla väl förankrade i sig själva, med röst och gester på rätt plats. De vet exakt hur man gör för att nå fram. I förväntan har de nu vänt sina ansikten mot henne.
För Lena själv känns det inte bekvämt att stå ensam på scenen, trots att det är 15 år sedan hon startade Ledarstudion, det företag där tusentals har tränat upp sin kommunikationsförmåga. Lena och hennes medarbetare har hjälpt dem att stå och gå rätt på en scen, våga bli sedda och göra sig hörda. Få fram sitt budskap. Då har Lena alltid mest fungerat som personlig coach. Självklart har hon ofta hållit anföranden inför stor publik genom åren, men har då varit både spänd och nervös.
Ledarstudion ensam i Europa
Men den här gången, när 15-årsjubiléet firas, står hon där för första gången utan att vara nervös, även om hon är uppspelt. Och efteråt vet hon precis vad hon har sagt och vad hon har gjort, och kolleger och kunder kommer fram och gratulerar. Vad bra hon var, och tydlig. Och närvarande och rolig!
[caption id="attachment_27809" align="alignright" width="195"]
Lena Ahlström startade Ledarstudion.[/caption]– Det är nästan ingen som vet att jag är otroligt blyg. Ända sedan 90-talet har jag i olika positioner hjälpt andra att etablera sig och synas. Själv har jag stått i kulisserna och inte velat kliva fram.
Det ska bli ändring på det nu. Någonting har hänt, både med företaget och med Lena själv.
Mycket har skrivits om Lena och hennes Ledarstudio, ett företag som är det enda i sitt slag i Europa. Inspirationen kommer delvis från amerikanska Actor’s Studio, där skådespelare är medlemmar och återkommer regelbundet för att träna och coacha varandra. Ledarstudions affärsidé är att kombinera kommunikationsträning med scenframställning. Målet är att de som deltar i de olika programmen ska utveckla sin förmåga att övertyga andra. Få fram sina budskap, bli trodda. För att kunna utöva ledarskap och medarbetarskap.
– Nästan alla chefer tror att de är bättre än de är på detta, säger Lena.
Handledd av Reine Brynolfsson
Men de som kommer till Ledarstudion har fattat. De möter certifierade coacher och skådespelare, och under deras handledning utforskar de sig själva, sin kommunikationsstil, personlighet och självkänsla. Tusentals har gått in genom porten på Hälsingegatan 2 i Stockholm som osäkra och nervösa, och kommit ut med en helt ny självkänsla. De kända skådespelarna har säkert bidragit till succén. Vem skulle inte vilja bli handledd av Reine Brynolfsson?
Nästan ingenting har skrivits om Lena Ahlström som företagare. Civilekonomen som på egen hand och utan ett enda lån drivit upp sin studio från 0 till 22 miljoner i omsättning och 14 anställda. I ett första skede hyrde hon olika teaterlokaler och sedan 60 kvadratmeter i fastigheten på Hälsingegatan. Bit för bit har hon tagit över hela huset – fyra våningar.
Hon har haft stöd. Vid tio miljoner i omsättning insåg hon att hon behövde en affärsutvecklare och tillfrågade sin exman, Gunnar Ahlström, som tidigare hade varit vd för Norstedts och Akademibokhandeln. Exmakarna började jobba tillsammans.
Syskonen Rolf och Ulla-Karin är också viktiga.
– Min bror är den verkliga entreprenören i familjen. Han är rallyföraren som var kompis med Ronnie Peterson och öppnade bensinstation i Dalarna. Han har startat flytande båtmässan, konstmässa och bemanningsföretag. Han har gett mig ett värdefullt affärsmässigt mod.
Öppnade dörren till teatervärlden
Systern var den som öppnade dörren till teatervärlden. Hon var informationschef på Stadsteatern i Stockholm och förmedlade kontakten till kostymchefen, så 19-åriga Lena fick jobb som påkläderska. Där träffade hon Krister Henriksson och vänskapen med honom höll i sig. 2002 blev han den förste skådespelaren som Lena genomförde det första programmet med.
– Då hade jag tjatat på honom i fem år. Det program jag ville erbjuda hade jag tänkt ut för länge sen, och jag ville komma igång. Med Krister blev det verklighet. Han ordnade dessutom så att vi fick hyra Teaterhögskolans klassrum under året. När Krister senare inte kunde fortsätta bjöd jag in Lena Endre, Björn Kjellman, Rikard Wolff och Marie Richardson.
En annan person som har betytt mycket är Jan Stenberg, koncernchef för SAS mellan 1994 och 2001. Lena var själv ansvarig för all ledarutveckling och chef för SAS Intercultural Communication, ett program riktat mot personer som flyttade utomlands i jobbet. Jan höll ett fint avskedstal till Lena när hon slutade på SAS för att gå till Swedbank. I talet erbjöd han sig att bli hennes mentor och stöttade henne sedan när hon startade Ledarstudion.
Klona sig själv
Jan tyckte om att provocera och detta karaktärsdrag visade sig gynnsamt för Lena. Efter några år som ordförande i Ledarstudions referensgrupp konstaterade han torrt: ”Det här blir aldrig något stort företag. Vem ska kunna göra det här utan dig, du kan inte klona dig själv och ha dubbla grupper?”
– Då blev jag som min bror. Vad behövs för att jag ska kunna skala upp verksamheten, frågade jag mig själv. Jag fann svaret, och gjorde det som behövdes.
Låt oss återkomma till det och först gå tillbaka i tiden. Varför startade Lena Ledarstudion?
Drivkraften var aldrig att äga och leda ett företag, visar det sig. Drivkraften var att ge människor – kunder, chefer, medarbetare – något de behövde, nämligen möjlighet att bli bättre på att kommunicera. En verklig ledare måste känna sig själv, våga stå på en scen, bli tittad på och lyssnad till. De flesta klarar inte det, och det gjorde inte Lena själv heller. Hon var ju blyg. Hon behövde verktyg, insåg hon efter en skräckupplevelse på en scen i Köpenhamn under tiden hon jobbade på SAS. Det var där idén föddes.
– Jag var skräckslagen, svettig och hade inte sovit på 14 dagar. Uppe på scen fick jag en total blackout. Så jag räckte upp handen och med ynklig röst bad jag att få börja om. Nu vet jag att själva rörelsen, att räcka upp handen, hjälpte mig att andas igen.
Duktig säljare
Blyg på scen må hon vara, det hindrar inte att hon är en duktig säljare. När hon alltså utarbetade det ledarprogram hon själv behövde, hade hon inga problem att sälja in det till sina första kunder. Av de första åtta hon frågade led fem av samma talängslan som hon själv. Dessutom fungerade hennes program väldigt väl redan från början. Efter 15 år har det givetvis breddats och fördjupats en del, men grunden är densamma.
– En av framgångsfaktorerna är att min starkaste värdering är omtanke. Det är något jag har med mig från min barndom.
I Lenas barndom finns svaren på varför hon är så blyg och så mån om att ta hand om andra. Blygseln kommer av att hennes familj flyttade så ofta när hon var liten. Det blev sällan mer än ett år i varje skola. Pappan jobbade i bryggerinäringen och hade specialkunskaper som var efterfrågade i hela landet. Mamma var hemmafru. Om och om igen tvingades Lena försöka finns sin plats i nya klasser. När hon äntligen landade på Whitlockska gymnasiet i Stockholm, två hela år i rad, inträffade katastrofen.
– Min mamma skulle på begravning. Sent på kvällen ringde telefonen hemma och en sjuksköterska meddelade att mamma hade varit med om en allvarlig bilolycka. Hon levde och kom hem i ambulans, sorgklädd, ihopsydd och med stora bandage.
Vårdade mamman
Mamman blev aldrig sig själv igen, och nu följde en period på sex år då Lena, som var yngsta barnet, blev vårdnadshavare. Någon normal tonårstid med kompisar och utekvällar var det inte tal om. De äldre syskonen var nu i 35-årsåldern hade fullt upp med barn, hus och jobb.
– Det var en chock. Mamma fick epilepsi och blev personlighetsförändrad på grund av en hjärntumör. Jag var den enda hon accepterade som vårdare. Alla andra var för hårdhänta.
En dag när Lena var på jobbet ringde hennes pappa och sa att hon måste komma hem. ”Lena jag orkar inte mer!” Lena var van vid den typen av samtal, slängde sig i bilen och fann sin mamma i vardagsrummet med handväskan i knät. Hon hade inte tagit sin medicin och Lena försökte locka henne. Då tog mamman tabletterna i en hand och samtidigt som hennes ansikte förvreds i en grimas, kastade hon dem tvärs över rummet.
– Då förstod jag att hon måste in på sjukhus, så jag åkte in med henne.
21 år gammal satt Lena ständigt vid sin mammas sjukbädd, stressad och olycklig. Hon härjade med personalen, var aldrig nöjd med mammans omvårdnad och alltid orolig. Hon hade ingen kontakt med sig själv, tänkte bara på sin mamma. Till slut blev hon inkallad till läkaren och satt på en stol i tjänsterummet. Läkaren gick rakt på sak.
– Du är bara 21 år och kommer snart att träffa någon och få barn. Det blir sorgligt för dig, då dina barn inte kommer att ha någon mormor, sa hon.
En käftsmäll
Läkaren var brutal. Lena trodde först inte sina öron, men sedan bröt hon samman i gråt. Då reste sig läkaren, gick runt skrivbordet och höll om Lena. Tröstade, men sa samtidigt att det är ok att vara ledsen och gråta.
– Jag glömmer aldrig den där läkaren. Den käftsmäll hon gav mig var precis vad jag behövde. Hon visade stor omtanke och äkta ledarskap. Hon såg en tjej som hon inte hade ansvar för men som inte hade kontakt med sig själv.
Mamman dog den julen, pappan tre år senare i hjärtinfarkt. 24 år gammal var Lena föräldralös. Men hon hade sina syskon som har stöttat och inspirerat sedan dess.
I dag är Lena en framgångsrik företagare, inte på grund av utan tack vare sina upplevelser. En av hennes viktigaste uppgifter som ledarutvecklare är att lyssna på andra, och en av dem hon lyssnat mycket på är Jan Stenberg. Det där uttalandet om att ”det här blir aldrig något stort företag” bet sig fast.
– För att kunna skala upp kom jag på att certifiera mina handledare. Så jag utarbetade en certifieringsutbildning, som är omfattande och kostar totalt omkring en halv miljon per ledarutvecklare. Det tar ett par år innan investeringen betalar sig för företaget. Den största utmaningen är att behålla dem genom hela processen och sedan ytterligare ett par år.
Delar med sig av vinsten
Visserligen har Lena drabbats av några förtida avhopp, men företaget har alltid klarat av det. Några ekonomiska kriser har hon egentligen aldrig haft. Hon har inga lån, har alltid gått med vinst och har plöjt ner mycket i större lokaler. Det är också viktigt för henne att dela med sig av vinsten till sina med-
arbetare i form av bonusar.
Hur ser framtiden ut då? Jo, nu lägger Lena in ytterligare en växel. Efter åratals av att coacha andra har det lossnat för henne själv. Hon har kommit över sin blygsel, börjat använda verktygen och kan plötsligt själv stå på en scen.
Det tänker hon dra nytta av.
– Jag har satt upp ett nytt mål: 2025 ska jag omsätta 50 miljoner kronor, vilket är mer än en fördubbling jämfört med i dag. Och nu har jag 1 000 kvadratmeter, så jag behöver inte ens flytta!
Hon håller också på att starta en alumniverksamhet enligt Actor’s Studios princip, Master Studio. Gamla kunder blir medlemmar och återkommer för att nätverka och återknyta kontakten med verktygen. Det här är ett utmärkt sätt att hitta nya kunder, så att tillväxtmålen kan uppnås, tror Lena.
– Och vem vet: Kanske vill mina döttrar Karin och Sofia ta över företaget en dag. De är båda styrelseledamöter och visar stort intresse för verksamheten.
Av: Ingrid Kindahl
