”Min fru vill lägga sig i min ekonomi”
Redaktionen
2 mars,
2017
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
5 minuters läsning
Foto: ILLUSTRATION GÖRAN UGGLA
Driva Egets läsare Mats undrar hur mycket en äkta maka får lägga sig i ens företag egentligen. Han har tröttnat på bråken om hur han prioriterar.
Nu är barnen nästan vuxna, men bor fortfarande hemma. Min fru har hela tiden haft fast jobb och har stått för den stadiga inkomsten under alla år. För mig har det periodvis gått väldigt bra, för att i andra perioder gå sämre, och då har jag inte kunnat ta ut så mycket i lön. Sedan något år är jag inne i en sådan svacka kan man säga.
Samtidigt jobbar jag i en bransch där det krävs tekniska investeringar som kan handla om ganska mycket pengar.
Så länge allt rullar på är det inga problem hemma, men när det har gått sämre kommer bråken om ekonomin. Min fru ifrågasätter mina investeringar. Om jag verkligen behöver köpa nytt igen. Hon kommer med uppmaningar om köpstopp och ifrågasätter och ifrågasätter. Men hon är ju inte lika insatt i min bransch som jag är (även om hon gärna vill tro det …) Det är så fruktansvärt irriterande!
Det är inte kul för mig att tvingas inse att jag inte kan ta ut så mycket lön som jag skulle vilja och leva på hennes lön, men jag kan ju inte heller lägga ner verksamheten.
Det känns som att jag blir påhoppad när hon kommer med alla sina frågor. Som att jag måste stå till svars inför henne. Men det är ju mitt företag. Jag säger att jag aldrig kommer att ge henne full insyn. Men det är som att hon inte vill acceptera det. Hur ska vi komma från bråken?
Tack för din fundering. Det första som slår mig är att du, trots att ni varit gifta i 20 år, inte vill att din fru har insyn i din företagsekonomi. Det ter sig lite anmärkningsvärt. Särskilt som du samtidigt förväntar dig att hon på ett självklart sätt ska försörja dig när du inte kan ta ut lön ur ditt företag. Du förväntar dig också att hon ska förstå de tekniska investeringar du ”måste” göra trots att du inte låtit henne veta alls hur företaget går.
Ni har uppenbarligen gemensamma barn som ni tillsammans är försörjningsskyldiga för och som enbart din fru i perioder måste försörja.
Jag undrar varför du inte vill att hon ska veta hur det går för ditt företag mer i detalj. Varför berättar du inte för henne hur det står till med företaget, nödvändiga investeringar och annat som är grundläggande för att hon ska förstå ditt ekonomiska läge och ditt beroende av hennes stabila inkomst? Varför vill du inte att din fru har full insyn? Är det något du vill dölja?
Vad är du rädd för skulle hända om hon visste? Är du rädd att du skulle mista kontrollen över ditt företag, att din fru skulle tycka att hon hade rätt att ha synpunkter och du inte längre kan göra som du vill?
Oroar du dig för att din fru skulle råda dig att lägga ner företaget om hon visste hur allt var på det ekonomiska planet? Är du själv rädd för att tvingas göra det?
Kanske kan man säga att ett företag inte är rimligt längre att driva om man inte kan ta ut lön på ett bra tag?
Det låter som att ni aldrig på riktigt tagit tag i de ekonomiska bekymmer ni har. Obalansen och konsekvenserna av densamma som uppstår på penningplanet tycks inte ha diskuterats alls.
Hur känner sig den som har alla pengar, som måste betala allt och som i och med pengarna har en viss makt? Hur känner sig den som inga pengar har, som måste leva på sin partner och som kanske upplever sig som beroende?
Vad för det med sig för en person att vara den som har mest pengar och ofta också den som har mest makt? Och vad får det för konsekvenser för självkänslan att vara den som inte kan betala för sig och som inte kan dela på gemensamma kostnader?
Pengar och hur penningbalansen ser ut i en relation är ofta viktigt för hur hela relationen kan komma att bli. Det är lätt att på ett lite naivt sätt tro att pengafrågan i en relation inte spelar någon roll. Man vet att ekonomiskt jämställda relationer på många plan fungerar bättre än ojämställda. Det finns en rad problem som kan komma med ekonomisk obalans mellan två personer i en relation. Hur problemen uttrycks och ageras ut i relationen är förstås individuellt.
Det låter som att det verkligen är mycket hög tid att ni har ett riktigt och uppriktigt samtal med varandra. Säkert har det under dessa 20 år lagrats en oerhörd mängd känslor hos er båda – känslor som ni försöker hålla i schack inom er men som ändå läcker.
Främst är det du som brevskrivare som verkligen måste ta dig en funderare på varför du undviker din frus insyn i företaget. Din rädsla för detta behöver undersökas. Du behöver också känna efter vad som känslomässigt har lagrats genom åren på grund av ditt beroende till din fru.
Backa inte längre för att djupdyka inåt och förstå dig själv. Det är dit ficklampan vänds först – till oss själva och först därefter till vår partner.
Lycka till med att våga komma vidare.
Bengts brev:
Min fråga handlar om hur mycket den jag lever med kan kräva att få veta om mitt företags ekonomi. När jag träffade min fru sedan 20 år hade jag redan drivit företag i ganska många år. Det har gått lite upp och ner under åren och jag har bytt inriktning på min verksamhet flera gånger.Nu är barnen nästan vuxna, men bor fortfarande hemma. Min fru har hela tiden haft fast jobb och har stått för den stadiga inkomsten under alla år. För mig har det periodvis gått väldigt bra, för att i andra perioder gå sämre, och då har jag inte kunnat ta ut så mycket i lön. Sedan något år är jag inne i en sådan svacka kan man säga.
Samtidigt jobbar jag i en bransch där det krävs tekniska investeringar som kan handla om ganska mycket pengar.
Så länge allt rullar på är det inga problem hemma, men när det har gått sämre kommer bråken om ekonomin. Min fru ifrågasätter mina investeringar. Om jag verkligen behöver köpa nytt igen. Hon kommer med uppmaningar om köpstopp och ifrågasätter och ifrågasätter. Men hon är ju inte lika insatt i min bransch som jag är (även om hon gärna vill tro det …) Det är så fruktansvärt irriterande!
Det är inte kul för mig att tvingas inse att jag inte kan ta ut så mycket lön som jag skulle vilja och leva på hennes lön, men jag kan ju inte heller lägga ner verksamheten.
Det känns som att jag blir påhoppad när hon kommer med alla sina frågor. Som att jag måste stå till svars inför henne. Men det är ju mitt företag. Jag säger att jag aldrig kommer att ge henne full insyn. Men det är som att hon inte vill acceptera det. Hur ska vi komma från bråken?
Madeleine Gauffin svarar:
”Vad är det du vill dölja?”
Tack för din fundering. Det första som slår mig är att du, trots att ni varit gifta i 20 år, inte vill att din fru har insyn i din företagsekonomi. Det ter sig lite anmärkningsvärt. Särskilt som du samtidigt förväntar dig att hon på ett självklart sätt ska försörja dig när du inte kan ta ut lön ur ditt företag. Du förväntar dig också att hon ska förstå de tekniska investeringar du ”måste” göra trots att du inte låtit henne veta alls hur företaget går.
Ni har uppenbarligen gemensamma barn som ni tillsammans är försörjningsskyldiga för och som enbart din fru i perioder måste försörja.
Jag undrar varför du inte vill att hon ska veta hur det går för ditt företag mer i detalj. Varför berättar du inte för henne hur det står till med företaget, nödvändiga investeringar och annat som är grundläggande för att hon ska förstå ditt ekonomiska läge och ditt beroende av hennes stabila inkomst? Varför vill du inte att din fru har full insyn? Är det något du vill dölja?
Vad är du rädd för skulle hända om hon visste? Är du rädd att du skulle mista kontrollen över ditt företag, att din fru skulle tycka att hon hade rätt att ha synpunkter och du inte längre kan göra som du vill?
Oroar du dig för att din fru skulle råda dig att lägga ner företaget om hon visste hur allt var på det ekonomiska planet? Är du själv rädd för att tvingas göra det?
Kanske kan man säga att ett företag inte är rimligt längre att driva om man inte kan ta ut lön på ett bra tag?
Det låter som att ni aldrig på riktigt tagit tag i de ekonomiska bekymmer ni har. Obalansen och konsekvenserna av densamma som uppstår på penningplanet tycks inte ha diskuterats alls.
Hur känner sig den som har alla pengar, som måste betala allt och som i och med pengarna har en viss makt? Hur känner sig den som inga pengar har, som måste leva på sin partner och som kanske upplever sig som beroende?
Vad för det med sig för en person att vara den som har mest pengar och ofta också den som har mest makt? Och vad får det för konsekvenser för självkänslan att vara den som inte kan betala för sig och som inte kan dela på gemensamma kostnader?
Pengar och hur penningbalansen ser ut i en relation är ofta viktigt för hur hela relationen kan komma att bli. Det är lätt att på ett lite naivt sätt tro att pengafrågan i en relation inte spelar någon roll. Man vet att ekonomiskt jämställda relationer på många plan fungerar bättre än ojämställda. Det finns en rad problem som kan komma med ekonomisk obalans mellan två personer i en relation. Hur problemen uttrycks och ageras ut i relationen är förstås individuellt.
Det låter som att det verkligen är mycket hög tid att ni har ett riktigt och uppriktigt samtal med varandra. Säkert har det under dessa 20 år lagrats en oerhörd mängd känslor hos er båda – känslor som ni försöker hålla i schack inom er men som ändå läcker.
Främst är det du som brevskrivare som verkligen måste ta dig en funderare på varför du undviker din frus insyn i företaget. Din rädsla för detta behöver undersökas. Du behöver också känna efter vad som känslomässigt har lagrats genom åren på grund av ditt beroende till din fru.
Backa inte längre för att djupdyka inåt och förstå dig själv. Det är dit ficklampan vänds först – till oss själva och först därefter till vår partner.
Lycka till med att våga komma vidare.
