Till huvudinnehållet

» Starta Eget 2027 – från idé till startklart bolag på 45 min. Kolla in!

Driva eget företag

Här kan du tjäna mest på din e-handel

Yasemin Bayramoglu 4 september, 2019 • Uppdaterades 18 december, 2024 • 3 minuters läsning
e-handel
female client of co-working working at table with laptop and make purchases by credit card. Aged lady sitting near desk littered with papers glasses laying on sheet. Woman hold card and enters payment information in computer. Concept of easy shopping with gadgets and internet.

Onlinehandeln fortsätter att växa. Men var ska man satsa på att nå ut för att nå maximal effekt? Ny statistik ger kanske en fingervisning.

Det är Klarna som analyserat svenskarnas shoppingvanor genom att titta på sin statistik och den visar på några intressanta saker – och några kanske mindre överraskande.

Till de mindre överraskande hör att de dyraste köpen görs i en höginkomstkommun som Danderyd. Sett till snittordervärde per län ligger Stockholms län i topp. Men man delar förstaplatsen med Norrbotten. Och på topp 5-listan finns ytterligare två län i norr: Västerbotten och Jämtland.

Letar man efter landets mest digitala konsumenter, ja även då får man leta norrut. De bor i Jämtland och Norrbotten, sett till länen.

Timrå växer snabbast

Ser man på kommunnivå dominerar kommuner i norr på samma sätt. Sorsele, Arjeplog och Berg ligger skyhögt över index i toppen. Sorsele ligger till exempel på 210 jämfört med rikssnittet på 100.

Men de utmanas nu av de orter där e-handeln växer allra snabbast:

  • Timrå: 174
  • Ljusdal: 164
  • Sävsjö: 155
  • Uppvidinge: 154
  • Osby: 149

Vi upplever att vi shoppar mest på nätt under veckodagarna. Men statistiken visar att söndagskvällar är tiden då vi handlar som allra mest. Lördagar ligger vi däremot väldigt lågt.

– Det blir allt vanligare att konsumenter både besöker fysiska butiker och ser sig om på nätet innan de bestämmer sig för vad de ska köpa, och det här mönstret blir extra tydligt under helgerna. Försäljningen online störtdyker mot slutet av arbetsveckan för att därefter skjuta i höjden på söndagarna. Många väntar med att bestämma sig för att ta tid till att noga utvärdera alternativen och sedan slutföra köpen i lugn och ro hemma på söndagskvällen, speciellt mellan klockan 21 och 22 som är den mest populära tidpunkten att handla på. Det visar hur viktigt det är för handlare att möjliggöra en sömlös övergång mellan online och fysisk butik för att erbjuda en personlig shoppingupplevelse och finnas tillgängliga både när konsumenter vill göra research, söka inspiration eller handla, säger Viveka Söderbäck, expert på konsumentbeteende.

Leveranser spelar roll

Det här resonemanget stöds av en amerikansk undersökning gjord av ICSC (International Council of Shopping Centers), som visar att det är helt fel väg att gå att stänga fysiska butiker och hoppas på att kunderna automatiskt hittar in på nätet i stället, skriver branschsajten e-handel.

Den fysiska butiken har däremot delvis fått en annan roll – som skapare och upprätthållare av varumärkeskännedom.

Att e-handeln ligger så högt i län och kommuner där man har långt till ett större butiksutbud är inte så konstigt. Men det faktum att Stockholm fortsätter att växa så snabbt som man ändå gör, sätts i samband med att där har det hänt mycket på hemleveranssidan.

Som e-handlare kan man förstås ta till sig av statistiken och fundera över sin digitala annonsering, bland annat. Men det gäller inte bara rent geografiskt, utan också vilka målgrupper man vänder sig mot.

Det finns förutfattade meningar om att det bara är de yngre som handlar online. Och visst, gruppen 18–35 år står fortfarande för 39 procent av onlineköpen. (De handlar mest mode och barnprodukter.)

Gruppen 36–55 år står dock för hela 45 procent av inköp (sport- och fritidsprodukter helst). Och – mest intressant kanske – åldersgruppen 56 år och över är den som växer allra snabbast. (Här handlar man mest prylar till hem och trädgård samt skönhetsprodukter.)



ANNONS

Innehåll från Inexchange

Partner

Skaffa Peppol innan det blir standardkrav överallt – är ditt företag redo?

Skickligheten och entreprenörsandan hos svenska småföretag är omtalad, men i ett konkret avseende kommer många till korta. Kännedomen om Peppol. Kunskapen är fortfarande inte så stor som den borde vara – är ditt företag redo för omställningen?

inexchange
Inexchange 8 september, 2026 • Uppdaterades 6 oktober, 2026 • 3 minuters läsning
Nya eu-regler Peppol och e-faktura
Inexchange

Peppol BIS Billing 3 är i princip det enda fakturaformat svenska myndigheter, kommuner och regioner tar emot. Mejlar du en PDF till en kommun blir den avvisad. En PDF är helt enkelt ingen e-faktura.

Peppol-arkitekturen har länge varit byggd som en fyrhörnig modell: säljare, säljarens accesspunkt, köparens accesspunkt samt köpare.

Men nu lägger land efter land till ett femte hörn. Ett hörn som inkluderar den nationella skattemyndigheten. Belgien, som varit Peppoltroget hela vägen, gjorde B2B-e-faktura obligatoriskt i januari i år och inför e-rapportering enligt femhörnsmodellen den 1 januari 2028. 

Fakturadatan kommer då nästan gå iväg i realtid till skattemyndigheten och ersätter den årliga kundlistan. Slovakien planerar samma sak från 2027, Ungern rör sig i samma riktning och Norge har kört Peppol i stor skala i åratal och lagstadgar om e-faktura B2B från årsskiftet.

Det viktigaste för dig är dock detta: infrastrukturen är densamma. Det femte hörnet kopplas till befintligt nätverk utan att ändra hur du skickar fakturor.RUTA: Tips! Nyfiken på en smartare lösning för ditt företags fakturering? Här kan du läsa mer om Inexchange, som hjälper dig att skicka superproffsiga fakturor (och används av fler än 60 000 företag och organisationer)

Sverige: viljan finns, beslutet dröjer

Den 23 juni 2026 bekräftade brittiska regeringen att Peppol blir kärnnätverket när e-faktura blir obligatoriskt i april 2029. Britterna startar med en ren fyrhörnsmodell utan realtidsrapportering; färdplanen väntas i höstbudgeten. När ett land utanför EU väljer samma infrastruktur som EU-länderna blir Peppol standarden snarare än ett alternativ.

Sverige då? Skatteverket har tillsammans med Digg och Bolagsverket hemställt om obligatorisk e-faktura och förordar Peppol. I februari i år tillsatte regeringen en utredning som ska redovisas senast 30 november 2027. Parallellt kräver EU:s ViDA- paket e-faktura och digital rapportering för gränsöverskridande B2B-handel från juli 2030 med standardformatet EN 16931 som gemensam datamodell i hela unionen.

Att Sverige landar på Peppol är det rimliga utfallet även om formellt beslut saknas ännu så länge.

Tips! Nyfiken på en smartare lösning för ditt företags fakturering? Här kan du läsa mer om Inexchange, som hjälper dig att skicka superproffsiga fakturor (och används av fler än 60 000 företag och organisationer)

Vad kan du och ditt företag göra redan nu

Har du ännu inte agerat är rådet enkelt. Vänta inte på lagen. Anslutning till Peppol sker alltid via en accesspunkt, alltså en operatör som är godkänd i nätverket och som sköter registrering och överföring. Inexchange är en av de svenska operatörerna. 

En praktisk poäng med att gå via en operatör är att ID-hanteringen inte blir din uppgift: ditt företag äger förvisso sin Peppoladress (organisationsnumret med prefixet 0007), men operatören registrerar den i adressregistret, håller den uppdaterad och flyttar den rätt om du byter system.

Utöver det räcker två saker långt: Kontrollera ditt program. Många bokförings- och faktureringstjänster har redan en operatör i bakgrunden. Ta reda på vilken.

Städa kunddatan. E-fakturor valideras maskinellt. Fel organisationsnummer eller saknad referens gör att fakturan stoppas – och betalningen dröjer. 

Att ansluta sig är smidigt och snabbt i dag. Blir det obligatoriskt vill alla ha hjälp samtidigt.

Faktaruta: Peppol i korthet
Vad det är: Peppol (Pan-European Public Procurement OnLine) är ett nätverk med gemensamma standarder för att skicka affärsdokument – främst fakturor – maskinläsbart mellan företag och myndigheter.

Så fungerar det:
Ungefär som e-post: en adress (Peppol-ID, 0007 + organisationsnummer) och en accesspunkt, alltså din operatör.

Formatet:
Peppol BIS Billing 3, en XML-faktura (UBL 2.1) som bygger på den europeiska standarden EN 16931.

I Sverige:
Sedan 1 juli 2026 är Upphandlingsmyndigheten svensk Peppolmyndighet. Rollen låg tidigare hos Digg. SFTI rekommenderar Peppol BIS Billing 3, och enligt lagen (2018:1277) ska offentliga inköp faktureras elektroniskt enligt den europeiska standarden sedan 1 april 2019.

Kom ihåg:
En pdf är inte en e-faktura. Bara strukturerad data räknas.



Finansieringsskolan

Hur fungerar Almi-lån, verifieringsmedel och Almi Invest?

Många företagare har hört talas om Almi, men är osäkra på hur deras finansiering egentligen fungerar. Är det bidrag? Lån? Och varför säger banken ibland att man ska prata med Almi? Det ska vi gå igenom nu.

Gustaf Oscarson
Gustaf Oscarson 21 mars, 2026 • Uppdaterades 29 september, 2026 • 5 minuters läsning
Almi-la°n – na¨r passar de och hur skiljer de sig fra°n bankla°n
Montage/Canva

Almi är ett statligt bolag som hjälper företag med finansiering (ofta tillsammans med bank eller andra finansiärer för att möjliggöra investeringar och utveckling). Ofta är det företag med lite högre risk, eller i ett tidigt skede, som vänder sig till Almi. Det kan också passa bra när företaget ska växa med nya idéer och innovationer.

Alright, nog snackat. Låt oss gå igenom hur finansiering via Almi fungerar – för det kan faktiskt handla om såväl lån som verifieringsmedel och riskkapital.

Tips från Almi: Så här kan Almi finansiera ditt företag – läs om olika typer av lån

Vilka är Almi – och varför finns de?

Så låt oss börja där, och sammanfatta vilka typer av finansiering och tjänster Almi erbjuder:

  • lån till företag (av olika slag)
  • rådgivning
  • riskkapital via Almi Invest
  • verifieringsmedel

Den viktigaste skillnaden mot en vanlig bank är att Almi ofta kan ta större risk. Det gör att de kan finansiera företag tidigare i utvecklingen men är också med och möjliggör satsningar tillsammans med bank även i mer etablerade företag.

Du får mer än bara ett lån hos Almi

Utöver finansiering får du dessutom en dialog och rådgivning kring företagets ekonomi, prioriteringar och långsiktiga utveckling, vilket kan ge dig bättre förutsättningar att fatta beslut och utveckla ett mer lönsamt och mer hållbart företag.

Tips från Almi: Vill du diskutera finansiering för ditt företag, men är osäker på vilket lån eller vilken lösning som passar bäst? Här kan du prata direkt med Almi.

Hur fungerar ett Almi-lån?

Ett Almi-lån fungerar i grunden som ett vanligt företagslån: du lånar pengar och betalar tillbaka dem över tid med ränta. Men det finns några viktiga skillnader.

Räntan är ofta högre

Eftersom Almi tar större del av finansieringen i situationer med högre osäkerhet är räntan normalt högre. Det är alltså inte en billigare finansiering – men den kan göra det möjligt att genomföra investeringar som annars inte hade blivit av.

Banken är ofta med i finansieringen

I de flesta fall delas finansieringen upp mellan banken och Almi. Det gör att banken kan vara med och finansiera satsningar som annars kan vara svåra att genomföra på egen hand. Ofta krävs det också att grundarna (eller andra finansiärer) står för en del av kapitalbehovet. 

Ett vanligt exempel är att Almi kan stå för 50 % av kapitalbehovet om grundarna står för resterande 50 % (banken måste således inte vara med). 

Affärsidén väger tungt

Banker tittar ofta mycket på historiska siffror. Almi lägger däremot ofta lika stor vikt vid företagets potential. De tittar till exempel på:

  • affärsmodell
  • marknad
  • tillväxtmöjligheter
  • entreprenörens erfarenhet

Det gör att Almi ofta kan finansiera företag tidigare i utvecklingen än vad banker gör.

Tips från Almi: I den här videon får du veta hur ett Almilån fungerar.

När brukar Almi-lån vara aktuella?

Almi-finansiering dyker ofta upp i tre situationer.

1. Tidig fas

När ett företag fortfarande är ungt kan banken tycka att underlaget är begränsat. Då kan Almi gå in med en del av finansieringen – ofta genom ett s k mikrolån.

2. Tillväxt och expansion

Om ett företag vill växa snabbt kan kapitalbehovet bli större än vad banken är bekväm med. Här kan Almi hjälpa till med exempelvis företagslån eller tillväxtlån, ofta i kombination med bank för att möjliggöra hela satsningen.

Tips från Almi: Hur fungerar Almis tillväxtlån? Läs mer här.

3. Innovation och nya produkter

Företag som utvecklar nya produkter eller tjänster kan också få finansiering via Almi. Det gäller särskilt projekt där potentialen finns – men där intäkterna ännu inte är helt bevisade. Då kan innovationslån passa perfekt.

Verifieringsmedel – pengar för att testa en idé

En lite mindre känd finansieringsform hos Almi är så kallade verifieringsmedel. Det är pengar som kan användas för att testa och verifiera en affärsidé innan företaget satsar fullt ut. Pengarna kan till exempel användas till att:

  • bygga en prototyp
  • göra marknadstester
  • testa teknik eller funktion
  • ta fram en första version av produkten

Syftet är att minska risken i tidiga projekt genom att först ta reda på om idén faktiskt fungerar i praktiken. Verifieringsmedel är alltså inte till för att bygga ett helt företag – utan för att ta reda på om affären håller. Och bäst av allt – de behöver normalt inte betalas tillbaka.

Hur ansöker man om finansiering hos Almi?

Processen börjar ofta med ett möte med en rådgivare. Då går ni igenom:

  • företagets situation
  • finansieringsbehov
  • affärsplan
  • marknad och strategi

Om företaget bedöms ha potential kan Almi sedan gå vidare med en finansieringslösning. Precis som hos banker görs alltid en kreditbedömning.

Tips från Almi: Vad behöver man förbereda inför låneansökan hos Almi? Det lär du dig här. 

Vill du få bättre koll på ekonomin i ditt företag och öka lönsamheten? I den här videon får du en bild av hur Almi kan hjälpa dig att förstå vad som driver resultatet i din verksamhet – och skapa bättre förutsättningar för att fatta rätt beslut i rätt tid.

Sammanfattning – så fungerar Almi-finansiering

Almi är ett statligt bolag som erbjuder lån och finansiering till små och medelstora företag. Den stora skillnaden mot banker är att Almi ofta kan:

  • ta större risk
  • finansiera tidigare i företagets utveckling
  • komplettera bank och andra finansiärer för att möjliggöra investeringar och utveckling.

Utöver finansiering får du också rådgivning och dialog kring företagets ekonomi, prioriteringar och långsiktiga utveckling.

Dessutom finns finansiering som verifieringsmedel, som hjälper företag att testa nya idéer innan de satsar fullt ut. PLUS (och det här är viktigt): i många regioner finns regionala bidrag som förmedlas via Almi.

Vi på Driva Eget har använt Almi i många av våra bolag och projekt, och alltid fått bra hjälp.

Psst! Vill du verkligen ta stora kliv och bygga ditt drömföretag? Gör som 1 000-tals andra företagare, bli medlem i Driva Eget Plus. Testa gratis här.

Tips! Här hittar du alla delar i Finansieringsskolan. Bokmärk och kom tillbaka när det är dags för nästa steg.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.