Nyheter

Bakom kulisserna i Draknästet – drakfavoriten Rawstraw berättar

Josefin Wallin 20 oktober, 2021 • Uppdaterades 18 december, 2024 • 4 minuters läsning

Vad händer bakom kulisserna i Draknästet? Josephine och Elise från drakfavoriten Rawstraw berättar exklusivt för Driva Eget om vägen till Draknästet, investerarna och den stenhårda sekretessen. Och varför de tackade nej till The Apprentice.

Från vinst i SM till investering av drakarna

Hjärtat klappar och pulsen är hög. "Jag tror på er, jag tror på produkten" säger Jonas Eriksson och får medhåll av Shervin Razani efter att grundarna av Rawstraw presenterat bolaget för Drakarna. Razani och Eriksson delar på insatsen, procenten i bolaget och de unga entreprenörerna går hem med ett kapital på 300 000 kronor. Men hur startade resan för tjejerna, hur uppkom bolaget som fångade investerarnas gunst?

När bolaget Rawstraw startades var det som ett UF-företag där det redan från start var fokus på hållbarhet. Idén om att kombinera spannmål och sugrör var född. Så efter UF och gymnasiet bestämmer sig Josephine och Elise från Höllviken för att satsa på Rawstraw i form av ett aktiebolag. Några år senare får de ett tips om Draknästet. Resten är historia.

Nyfiken på mer om Draknästet?Här hittar du allt du behöver veta om Draknästet 2021.

– De ringde tidigt på morgonen och vi blev naturligtvis superglada av att få höra att vi var ett av bolagen i Draknästet. Direkt efter telefonsamtalet insåg vi däremot att det endast var några veckor kvar till inspelning.
Josephine Daly Tempelaar, medgrundare Rawstraw

En månad efter ansökan hörde SVT av sig och ville ha med tjejerna i programmet.

– De ringde tidigt på morgonen och vi blev naturligtvis superglada av att få höra att vi var ett av bolagen i Draknästet. Direkt efter telefonsamtalet insåg vi däremot att det endast var några veckor kvar till inspelning. Vilket är ganska ont om tid. Vi började därför genast dra igång med att skrapa ihop en pitch, berättar Josephine Daly Tempelaar. Med en bakgrund från Ung Företagsamhet där de vann SM och kom fyra i EM var de redan bekanta med processen.

Hemlig Uber till Söder

Pitchen var klar, siffrorna inlästa och veckorna gick snabbt. Nu var det alltså dags att stå öga mot öga med drakarna. De rutinerade investerarna Jacob de Geer, Lena Apler, Sara Wimmercranz, Shervin Razani och Jonas Eriksson. Både Shervin och Jonas valde att investera.

– Vi var redo att bli grillade, säger Elise. Men vi hade varit inställda på ännu vassare frågor än vad som faktiskt mötte oss under inspelningen.

– Efter inspelningen i studion gick det väldigt snabb och vi tackade för oss. Produktionen på plats gratulerade oss innan vi skickades ut i det kalla februarivädret. Eftersom allt var under sekretess kunde vi inte tala om vad som hänt. Istället tog jag och Elise själva en Uber till Söder och firade, säger Josephine.

Bolagen i Draknästet bröt ramarna för investeringarna

Ramarna för investeringen sattes av SVT själva. Att dessa ramar bröts av flera av de medverkande bolagenvar en överraskning.

– Det var faktiskt SVT som satte ramarna för hur stor investering man fick söka. Men nu i efterhand ser vi att de flesta företag inte följde ramarna, vilket kom som en överraskning för oss. För hade vi vetat att man kunde söka mer pengar så hade vi gjort det. Vi landade på 300 000 kronor för 10% av bolaget, avslöjar Josephine.

– Det vi sökte från drakarna var kompetens och engagemang för att hjälpa oss att expandera och nå ut till fler, säger Elise Lindow till Driva Eget. Att genomgå den här processen gör att man lär sig mycket om sig själv och sin affärsidé.

När vi fick förfrågan från programmet ”The apprentice”, likt konceptet med Draknästet, med affärskvinnan Gunilla von Platen, var vi smickrade men valde att tacka nej. Detta för att vi just nu väljer att enbart satsa på att utveckla vårt eget bolag.
Entreprenörerna på Rawstraw.

Efter Draknästet – tackade nej till The Apprentice

Vad hände när inspelningen var avslutad och investeringen klar? Efter Draknästet har tjejerna jobbat hårt med en våg av nya kunder och beställningar. Sugrören kan hittas hos många restauranger, hotell och hos flera grossister. Det var också fler som fick upp ögonen för entreprenörerna, och tjejerna har avböjt ett erbjudande om att medverka i ett nytt tv-program i Sverige.

– När vi fick förfrågan från programmet ”The apprentice” med Gunilla von Platen var vi smickrade men valde att tacka nej. Detta för att vi just nu väljer att enbart satsa på att utveckla vårt eget bolag.

Josephine och Elise rekommenderar fler att söka till Draknästet.

– Entreprenör med en bra idé? Sök! Det finns inget att vara rädd för.

Vill du bli nästa bolag i Draknästet? Nu söker SVT drivna entreprenörer som är redo att möta några av Sveriges främsta investerare. De kanske är redo för att investera i just din idé? Läs mer och ansök.

ANNONS

Innehåll från Inexchange

Ekonomi & Skatt

Nya EU-regler gör att PDF-fakturans dagar är räknade

Den 1 juli 2030 blir e-faktura obligatorisk i all handel mellan företag över EU:s inre gränser. Men omställningen börjar tidigare än så och kommer att beröra minsta lilla enskilda firma.

Inexchange 8 september, 2026 • Uppdaterades 6 oktober, 2026 • 3 minuters läsning

Bakom förkortningen ViDA – VAT in the Digital Age – ligger EU:s största momsreform på decennier. Från den 1 juli 2030 gäller två saker för dig som säljer till företag i andra EU-länder: fakturan ska skickas i ett strukturerat elektroniskt format enligt den europeiska standarden EN 16931 och uppgifterna ska rapporteras digitalt till Skatteverket transaktion för transaktion.

Fakturan ska utfärdas senast tio dagar efter affären. Rapporteringen sker samtidigt som den går iväg. Dagens periodiska sammanställning försvinner.

Flertalet länder har redan bestämt sig

Reformen tvingar inte medlemsländerna att införa samma krav nationellt, men flera gör det ändå.

– I Frankrike träder kravet i kraft den 1 september i år. Alla franska företag, oavsett storlek, måste då kunna ta emot e-fakturor. Stora och medelstora bolag ska samtidigt börja skicka elektroniskt och samma bestämmelse kommer att gälla små- och mikroföretag från september 2027.

– I Tyskland måste alla företag kunna ta emot e-faktura sedan januari 2025. Kravet

på att skicka fasas in 2027–2028.

– I Norge blir det obligatoriskt för bokföringsskyldiga verksamheter att skicka e-

faktura till varandra från 1 januari 2027. Från 2030 ska de även kunna ta emot dem.

– Storbritannien har aviserat krav för alla momsregistrerade företag från april 2029.

Tips! Nyfiken på en smartare lösning för ditt företags fakturering? Här kan du läsa mer om Inexchange, som hjälper dig att skicka superproffsiga fakturor (och används av fler än 60 000 företag och organisationer)

Hur ställer sig Sverige?

Det vet vi ännu inte. Regeringen beslutade i februari i år om en utredning av hur ViDA ska införas i svensk rätt, och om kravet ska gälla även svenska fakturor mellan företag. Utredaren Gabriella Loman redovisar sitt uppdrag i november 2027. Ett inhemskt krav långt före 2030 är därför osannolikt – men riktningen är tämligen given.

PDF är inte en e-faktura

Det är en vanligt förekommande missuppfattning att PDF är ett elektroniskt format och liktydigt med e-faktura. En PDF i ett mejl räknas inte som e-faktura hur digital den än känns. Kravet gäller strukturerad, maskinläsbar data som mottagarens system läser in automatiskt utan att någon knappar in siffrorna på andra sidan.

Håller vi oss till en utskriven faktura i ett kuvert är det ännu längre från målet. För den som driver ett litet företag är slutsatsen enkel: fråga din bokförings- eller faktureringsleverantör om systemet kan skicka och ta emot riktiga e-fakturor. I praktiken via Peppol.

Inexchange erbjuder exempelvis en lösning direkt på webben som inte kräver någon specifik programvara. Den typen av molntjänst är enkel att använda. I princip krävs det bara att funktionen slås på och att företaget registreras som mottagare.

Att göra det nu kostar lite. Att göra det under tidspress kostar mer.

Starta Eget-skolan

Hur väljer jag rätt bank när jag startar eget företag?

När du startar företag behöver du en bank. Det låter självklart. Men bankvalet påverkar mer än du tror: hur smidigt du kan ta betalt, hur lätt bokföringen blir, hur snabbt du får hjälp – och ibland hur snabbt du ens kommer igång.

Gustaf Oscarson 16 mars, 2026 • Uppdaterades 29 september, 2026 • 5 minuters läsning

Det handlar alltså inte bara om månadsavgiften. Alright, låt oss gå igenom hur du väljer rätt bank för ditt företag.

Tips från Nordea! Att vara företagare tar både tid och energi – därför är det viktigt att välja en bank som förstår dig och som företaget kan växa med. Här kan du läsa mer om Nordeas smarta banklösningar för dig som startar eget.

1. Första steget – ett företagskonto

Det första du behöver är ett företagskonto. I aktiebolag har du redan haft kontakt med banken för att sätta in aktiekapitalet (med bankintyg).
I en enskild firma är bankkontot ofta det första riktiga steget.

Det du vill veta är:

Hur lång handläggningstid har banken?
Kräver de fysiskt möte?
Hur ser deras rutiner för kundkännedom ut? (Alla banker måste göra en riskbedömning enligt penningtvättslagen. Det är därför de ställer många frågor i början.)
Vad behöver du ha förberett (affärsplan, budget, avtal)?

Varför är detta viktigt? Jo, hur smidigt det är att skaffa företagskonto, säger ganska mycket om hur smidig resten av resan med banken kommer att bli.

Vissa banker är snabba och digitala. Andra är mer traditionella. Välj inte automatiskt samma bank som du har privat, utan jämför ordentligt. Och framförallt, välj en bank där du känner förtroende.

2. Avgifter är viktiga – men helheten är viktigare

Många jämför bara månadsavgifter när de väljer bank. Det blir lätt för snävt. Skillnaden mellan de grundläggande tjänsterna hos banker är ofta några hundralappar i månaden.
Det är inte det som avgör om ditt företag lyckas. Det viktiga är hur tjänsterna fungerar i vardagen, och hur brett utbud banken har.

Om banken tar 1 200 kr extra per år men sparar dig 2 timmar i månaden, är det sannolikt en bättre affär ändå.

Säg till exempel att du valt en bank bara för att få låga avgifter. Vad händer då när du behöver lån eller checkkredit? Eller när du också behöver privat bolån via banken? Högst troligt kommer du att behöva byta bank.

Med andra ord – välj en bank som kan hjälpa dig med alla företagets (och dina privata) behov, och som lär känna hela din och företagets ekonomi.

Tips från Nordea

Kostnadsfri rådgivning:
Ska du starta företag och har frågor om hur det fungerar med banken? Våra rådgivare hjälper dig att hitta rätt lösningar för ditt företag, svarar på frågor om att starta företag och berättar mer om våra tjänster för nystartade företag. Boka din rådgivningstid här.

3. Vilka digitala tjänster och integrationer finns

Det här är underskattat.

Fråga dig:

Kan jag koppla banken direkt till mitt bokföringsprogram?
Har de en smidig app för företagare?
Är det enkelt att attestera betalningar (om du nu gör det via banken)?
Hur fungerar Swish, kort och e-handel? Vilka betallösningar är integrerade?

Om du sparar 2 timmar i månaden på smidigare administration är det ofta mer värt än en lägre avgift.

4. Finns stöd när företaget växer?

Idag kanske du bara behöver ett konto.
Om två år kanske du behöver:

Checkkredit
Företagslån
Leasing
Rådgivning kring investeringar

Alla banker är inte lika företagsinriktade.
En del är starka på bolån och privatkunder. Andra har tydligare fokus på småföretag.

Viktiga frågor att ställa:

Har banken en dedikerad företagsrådgivare?
Är småföretag en prioriterad kundgrupp?
Hur ser deras kreditpolicy ut för nystartade bolag?
Kan du få en personlig kontakt som lär känna just dig och ditt företag?

Tips från Nordea: 500 000 företagare har redan valt Nordea. Välj en bank som förstår företagande – allt detta ingår. (Ps. Ibland kan det vara skönt att ta ett möte med banken, hos Nordea kan alla företag oavsett storlek boka ett personligt möte.)

5. Skillnad mellan enskild firma och aktiebolag

Ditt val av företagsform påverkar hur banken bedömer dig.

Enskild firma

Banken tittar mycket på din privata ekonomi.
Du och företaget är samma juridiska person.

Aktiebolag

Banken tittar på bolagets ekonomi och prognoser, men ofta också på dig som ägare (för lån kan de kräva borgen och andra säkerheter).

I båda fallen gör banken en riskbedömning.
Det är normalt – och inget personligt. Därför kan det vara smart att jämföra fler banker, för att få fler alternativ.

6. Kan man byta bank senare?

Ja, det går.
Men det är administrativt jobbigt. Därför kan det vara värt att tänka ett steg längre redan från början.

Det betyder inte att du måste välja “den perfekta banken”.
Men välj en bank som:

Har fungerande digitala tjänster och ett stort utbud som matchar dina behov
Är van vid företag
Ger dig bra service och gärna personlig kontakt

7. En enkel checklista innan du bestämmer dig

Innan du öppnar konto – ställ dessa frågor:

Har banken smidiga digitala tjänster?
Vad kostar helheten per år?
Fungerar integrationen med mitt bokföringsprogram?
Hur fungerar Swish och andra betallösningar?
Får jag en personlig kontakt?
Vad händer om jag behöver kredit eller finansiering?

Om svaren känns bra och rimliga – då är det dags att välja.

Tips från Nordea: I början behöver företaget kanske bara ett konto, senare kanske ni behöver bra lösningar kring sparande och utlandshandel. Oavsett är det smart att välja en bank att växa med. Läs mer om allt som ingår i Nordeas företagspaket här.

Sammanfattning – så väljer du bank som företagare

Att välja bank handlar mindre om att hitta “den billigaste” och mer om att hitta en bank som fungerar i din vardag.

Det viktigaste:

Få igång ett företagskonto snabbt
Säkerställ att betalningar och bokföring fungerar smidigt
Tänk ett steg framåt kring finansiering
Jämför helheten – inte bara månadsavgiften

Resten går att justera längs vägen.

Psst! Vill du verkligen ta stora kliv och bygga ditt drömföretag? Gör som 1 000-tals andra företagare, bli medlem i Driva Eget Plus. Testa gratis här.

Tips! Här hittar du alla delar i Starta Eget-skolan. Bokmärk och kom tillbaka när det är dags för nästa steg.