3 råd – Bota uppskjutarsjukan!
22 november,
2011
•
2 minuters läsning
Händer det att du slösurfar på kvällen i stället för att redovisa momsen som ska vara inne till midnatt? Brukar du jobba som mest precis före deadline? Lugn, uppskjutarsjukan är mänsklig och går faktiskt att bota. Här är råden du behöver.
Vår hjärna älskar omedelbar utdelning. Känns det inte bra direkt kan det lika gärna kvitta. Obehagliga saker eller bara tråkiga uppgifter ser hjärnan som onödiga att genomföra. Men det går att överlista sin hjärna.
– Alla kan bli bättre på att ta itu med saker och sluta skjuta upp även om vi har vissa medfödda begränsningar, säger psykologen Alexander Rozental som specialiserat sig på uppskjutarbeteende eller prokrastinering, som det också kallas.
Egentligen fattar vi beslut med två delar av vår hjärna. En äldre del som vi haft mycket nytta av genom evolutionen. Den hjälper oss att fatta snabba beslut i stunden men är inte särskilt långsiktig.
Den är fantastisk i situationer när det gäller liv och död, men kanske inte alltid när vi ska jobba. Till det passar i stället vår nyare del som utvecklats senare. Hos människor är den här delen färdigutvecklad först i 20-årsåldern.
Den tar in betydligt mer information och är bättre på att ta hänsyn till framtiden. Men tyvärr så jobbar den lite långsammare. Det är här problemen börjar när det gäller uppskjutarsjukan:
– I många typer av beslut får den gamla delen övertaget, just för att den är snabb. Den får oss att välja att göra det som ger utdelning direkt, det som vi upplever som belönande just då, i stället för det vi borde göra, säger Alexander Rozental,
Men uppskjutarsjukan går att bota. Här är tre råd att börja med:
Vår hjärna älskar omedelbar utdelning. Känns det inte bra direkt kan det lika gärna kvitta. Obehagliga saker eller bara tråkiga uppgifter ser hjärnan som onödiga att genomföra. Men det går att överlista sin hjärna.
– Alla kan bli bättre på att ta itu med saker och sluta skjuta upp även om vi har vissa medfödda begränsningar, säger psykologen Alexander Rozental som specialiserat sig på uppskjutarbeteende eller prokrastinering, som det också kallas.
Egentligen fattar vi beslut med två delar av vår hjärna. En äldre del som vi haft mycket nytta av genom evolutionen. Den hjälper oss att fatta snabba beslut i stunden men är inte särskilt långsiktig.
Den är fantastisk i situationer när det gäller liv och död, men kanske inte alltid när vi ska jobba. Till det passar i stället vår nyare del som utvecklats senare. Hos människor är den här delen färdigutvecklad först i 20-årsåldern.
Den tar in betydligt mer information och är bättre på att ta hänsyn till framtiden. Men tyvärr så jobbar den lite långsammare. Det är här problemen börjar när det gäller uppskjutarsjukan:
– I många typer av beslut får den gamla delen övertaget, just för att den är snabb. Den får oss att välja att göra det som ger utdelning direkt, det som vi upplever som belönande just då, i stället för det vi borde göra, säger Alexander Rozental,
Men uppskjutarsjukan går att bota. Här är tre råd att börja med:
- Ta bort det som stör. Definiera alla störande moment på din arbetsplats och ta bort dem. Stäng ner Facebook och mejlen. Annars finns risk att hjärnan väljer att göra något som känns kul direkt i stället för det som borde göras.
- Strukturera arbetet. Dela in ditt arbete i korta och långsiktiga mål. Ju fler delmål desto bättre. Du kan jobba effektivt som mest 45 minuter, sedan är det dags för paus.
- Belöna dig. Om du belönar dina arbetsprestationer regelbundet uppfattar hjärnan dem som något positivt. Låt saker som du har svårt att låta bli fungera som belöning.
