En del pensionärer får 120 kr mer – andra 1 700 kr mindre
7 oktober,
2014
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
2 minuters läsning
Socialdemokraternas ”köpte” röster av pensionärerna under valrörelsen genom att lova dem skattesänkning. Så nu ska pensionärerna nästa år få 120 kronor i månaden i sänkt skatt.
Men detta kan naturligtvis inte få gälla pensionärer som också är egenföretagare. För denna nya regering verkar ha som princip att den grupp som inte ens nämns vid namn i regeringsförklaringen (småföretagen) enbart ska ha försämringar.
Så för pensionärer som är egenföretagare hittar regeringen på en ny typ av försämring – höjning av de sociala avgifterna med 8,5 procentenheter. En pensionär som tar ut en månadslön på 20 000 kronor får därmed hela 1 700 kronor i ökade skattekostnader varje månad.
Betänk då att detta är en pålaga som ingen sa något om i valrörelsen. Den betecknas som särskild löneskatt och är därmed en ren avgift. Den ger nämligen inte en enda krona tillbaka i form av höjd pension, till skillnad från de 10,21 procenten som pensionärer också får och som höjer pensionen.
I stället för att stimulera äldre att jobba vidare efter fyllda 65 kan de nya reglerna avskräcka både äldre egenföretagare och andra företagare som vill anställa äldre.
Man kan naturligtvis säga att det är ännu värre att höja arbetsgivaravgiften för den som anställer unga under 26 år. Men hur tokigt det än är så är det i alla fall något som Socialdemokraterna gick till val på.
Strykklassen bland egenföretagarna är alla de privata företag som kallas välfärdsföretagare. Jag tänker då inte på riskkapitalbolagen utan på de små som kämpar i konkurrens med de kommunala bolagen.
Det kan gälla två makar som har ett gruppboende för handikappade eller några före detta offentliganställda som tröttnat på landstingsbyråkratin och vågat ta steget till att starta eget.
Dessa kan få leva i ovisshet till 2016 om vilka spelregler som ska gälla kring deras företag. Ska det sluta med att det blir som vänsterledaren Jonas Sjöstedt så lyriskt säger – att inga vinster högre än sparräntan på insatt kapital ska få tas ut.
Eller ska det bli som nye civilminister Ardalan Shekarabi sagt i TV:
– Det handlar inte om att förbjuda vinster utan om att förbättra kvalitén.
Det värsta är kanske inte de lagändringar som till slut kan komma. De kan ju faktiskt sluta med att det rent juridiskt inte går att förbjuda vinster.
Det värsta är i stället den handlingsförlamning som kommer att gälla tills vi får besked om hur det till slut blir. Alla entreprenörskraft och innovationskraft inom hela välfärdssektorn avstannade med presskonferensen i ämnet i måndags.
Dock kan hela förslaget få ett tvärt slut – om Sverigedemokraterna röstar nej till det i riksdagen.
PS. Sedan detta skrevs har regeringen backat till en del. 8,5 procent som det tidigare sagts blev till slut 5,6 procent i budgeten. I praktiken blir höjningen något lägre, eftersom avgiften är avdragsgill.
Men detta kan naturligtvis inte få gälla pensionärer som också är egenföretagare. För denna nya regering verkar ha som princip att den grupp som inte ens nämns vid namn i regeringsförklaringen (småföretagen) enbart ska ha försämringar.
Så för pensionärer som är egenföretagare hittar regeringen på en ny typ av försämring – höjning av de sociala avgifterna med 8,5 procentenheter. En pensionär som tar ut en månadslön på 20 000 kronor får därmed hela 1 700 kronor i ökade skattekostnader varje månad.
Betänk då att detta är en pålaga som ingen sa något om i valrörelsen. Den betecknas som särskild löneskatt och är därmed en ren avgift. Den ger nämligen inte en enda krona tillbaka i form av höjd pension, till skillnad från de 10,21 procenten som pensionärer också får och som höjer pensionen.
I stället för att stimulera äldre att jobba vidare efter fyllda 65 kan de nya reglerna avskräcka både äldre egenföretagare och andra företagare som vill anställa äldre.
Man kan naturligtvis säga att det är ännu värre att höja arbetsgivaravgiften för den som anställer unga under 26 år. Men hur tokigt det än är så är det i alla fall något som Socialdemokraterna gick till val på.
Strykklassen bland egenföretagarna är alla de privata företag som kallas välfärdsföretagare. Jag tänker då inte på riskkapitalbolagen utan på de små som kämpar i konkurrens med de kommunala bolagen.
Det kan gälla två makar som har ett gruppboende för handikappade eller några före detta offentliganställda som tröttnat på landstingsbyråkratin och vågat ta steget till att starta eget.
Dessa kan få leva i ovisshet till 2016 om vilka spelregler som ska gälla kring deras företag. Ska det sluta med att det blir som vänsterledaren Jonas Sjöstedt så lyriskt säger – att inga vinster högre än sparräntan på insatt kapital ska få tas ut.
Eller ska det bli som nye civilminister Ardalan Shekarabi sagt i TV:
– Det handlar inte om att förbjuda vinster utan om att förbättra kvalitén.
Det värsta är kanske inte de lagändringar som till slut kan komma. De kan ju faktiskt sluta med att det rent juridiskt inte går att förbjuda vinster.
Det värsta är i stället den handlingsförlamning som kommer att gälla tills vi får besked om hur det till slut blir. Alla entreprenörskraft och innovationskraft inom hela välfärdssektorn avstannade med presskonferensen i ämnet i måndags.
Dock kan hela förslaget få ett tvärt slut – om Sverigedemokraterna röstar nej till det i riksdagen.
PS. Sedan detta skrevs har regeringen backat till en del. 8,5 procent som det tidigare sagts blev till slut 5,6 procent i budgeten. I praktiken blir höjningen något lägre, eftersom avgiften är avdragsgill.
