Inspiration
Olof Röhlander: "Våga kämpa och satsa trots motgångar"
Redaktionen
22 augusti,
2014
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
6 minuters läsning
Foto: Olof Röhlander. Foto: Peter Knutson
Olof Röhlanders debutbok "Det blir alltid som man tänkt sig" har gjort succé. Men ett bakslag gjorde att den nästan inte blev av. "Det var en enorm motgång och jag kände mig helt tom inuti" berättar han. Läs den inspirerande historien som förändrade hans liv här.
I boken Inspirationsspridaren av Johanna Öberg och Petra Backteman delar 65 personer med sig av upplevelser och insikter som har förändrat deras liv.
Driva Eget har fått chansen att publicera några av berättelserna. Först ut var Leo Razzaks berättelse och nu står Olof Röhlander på tur.
Han är författare och en av Sveriges mest kända inspiratörer som på vår Driva Eget-dag i Stockholm den 4 mars ger dig tre saker du behöver behärska för att lyckas med företaget – läs mer och anmäl dig här.
Så här skriver han:
En dag ska jag ge ut min bok med det här förlaget och arbetamed samma förläggare, tänkte jag när jag stod och höll i en bok i en matbutik i väntan på att få betala. Jag hade sedan länge haft en bokidé. Och det här kanske låter som en efterkonstruktion, men det var där och då som tanken först kom: Jag skulle bli utgiven via det här specifika förlaget och arbeta med den här specifika förläggaren.Jag kände till författaren av boken, då hon hade fått mycket uppmärksamhet i media. Jag hade länge imponerats över hennes energi och framgångar. Eftersom hon berörde liknande ämnen som jag själv intresserat mig för, visste jag att jag ville arbeta med samma förläggare som hon gjort.Dagen efter ringde jag förlaget, vars namn stått på baksidan av boken. Jag presenterade mig och berättade om min idé. Boken skulle handla om mental träning, målsättning och attitydförändring.Förläggaren lät intresserad, inte minst av titeln på boken. Han bad mig återkomma med ett synopsis. Trots att det inte var samma förläggare som författaren hade arbetat med svarade jag ”självklart”. Jag visste inte vad ett synopsis var, men googlade på det och fick veta att det var en sammanfattning av vad boken skulle handla om. Jag skrev ihop ett sådant och skickade in.Förläggaren nappade och återkom efter någon vecka och sa att vi skulle köra igång. Allt kändes bra och jag började skriva på den kommande boken och hade flera möten med förläggaren.Boken blev någorlunda klar under våren 2008 och skulle ges ut följande år. Men planerna ändrades plötsligt. Beskedet från förlaget att inte ge ut boken kom under senvåren 2008. Det samtalet var en tuff sak att ta in. Va? Blir det ingen bok? Det var en enorm motgång och jag kände mig helt tom inuti. Jag som jobbat så hårt och länge på manuset.Drygt ett år passerade.Jag släppte inte drömmen om att ge ut en bok, men den dåliga erfarenheten från det första manuset hade tagit så mycket energi att jag inte hade haft lust att jobba vidare just då, även om jag visste att jag i längden inte skulle låta motgången stoppa mig.Sommaren 2009 var jag ute runt Delsjön med Malte och Anna. Malte kom springande med en pinne i munnen. Plötsligt fick jag klart för mig hur jag ville att boken skulle se ut rent innehållsmässigt. Jag tog direkt upp mobilen och ringde upp min retorikrådgivare som gav bra tips. Hela vägen hem pratade jag med Anna om hur jag skulle göra. Inspirationen flödade och jag såg för första gången en tydlig bild av vad jag ville åstadkomma. Jag kom hem från promenaden och började återigen skriva, men denna gång med en annan energi. Jag började om helt från början och skrev och skrev och skrev. Den här gången tänkte jag att jag skulle göra tvärtom och skicka ett färdigt råmanus till olika förlag istället för att bara ha ett synopsis. Av det gamla manuset plockade jag bara ungefär tio procent av innehållet, resten var helt nytt. Jag kände på mig att jag hade något bra på gång och kändeatt jag inte längre skulle låta mig hindras av tidigare besvikelser.Jag bestämde mig för att den sista november 2009 skulle vara min deadline. Då skulle det nya råmanuset ligga på tre förlags skrivbord. Jag bestämde mig också för att jag innan december var slut skulle ha ett kontrakt med ett förlag.Därefter jobbade jag hårt. Jag var disciplinerad och skrev i princip varje kväll och natt under hela hösten, vissa nätter fram till klockan fyra.Varje gång jag gick förbi ett bokstånd visualiserade jag att min bok stod där i hyllan. Jag köpte hem inspirerande tavlor och affischer som höll mig igång när jag försökte snacka mig själv ur mitt löfte om att skriva vidare.Ett par veckor före min deadline träffade jag författaren jag imponerats av på en gala i Stockholm där vi båda skulle stå på scen samma kväll. Vi stod och pratade lite vid ett bord och helt utan medveten baktanke kläckte jag ur mig att jag hade ett råmanus på gång till en bok. Då sa hon:”Vilken grymt bra titel! Jag kan ringa min förläggare och sälja in dig och berätta att han bör ta en titt på den om du vill?” Jag höll på att tappa hakan. Istället för att se oss som konkurrenter såg hon oss som kollegor.Författaren höll sitt löfte. På måndagen kunde jag ringa förlaget och hon hade krattat manegen åt mig, minst sagt. Hennes förläggare lovade att kolla in råmanuset, som jag i min tur lovade skulle ligga på dennes bord senast den sista november 2009, precis som jag tidigare bestämt mig för.Så blev det och precis före jul hade jag skrivit ett nytt avtal med förlaget och den här gången med en ny förläggare. Författarens förläggare. När förläggaren sa: ”Okej, vi kör!” blev jag så glad att jag fick tårar i ögonen. Jag satt och skrattade och grät av glädje för mig själv. Jag ringde Anna, mamma, författaren, mina kompisar i Jönköping, ja alla som stöttat mig och trott på mig. Detta var precis det jag hade sett framför mig där i september 2007 när jagstod i kassakön och första gången höll i författarens bok! Idag finns min bok ute på marknaden och i efterhand ser jagatt det som började som en tanke där inne på mataffären, genomtilltro och arbete blev till verklighet. Det finns något oerhörtkraftfullt i att våga satsa på en dröm som ingen annan tror på ochatt våga kämpa trots motgångar. Att få en tanke och göra den tillverklighet är något som jag är säker på att alla kan lyckas med,oavsett vad man har för dröm eller vision.Av Olof Röhlander
På vår Driva Eget-dag i Stockholm den 4 mars ger Olof Röhlander dig tre saker du behöver behärska för att lyckas med företaget – läs mer och anmäl dig här.
I boken Inspirationsspridaren av Johanna Öberg och Petra Backteman delar 65 personer med sig av upplevelser och insikter som har förändrat deras liv.Driva Eget har fått chansen att publicera några av berättelserna. Först ut var Leo Razzaks berättelse och nu står Olof Röhlander på tur.
Han är författare och en av Sveriges mest kända inspiratörer som på vår Driva Eget-dag i Stockholm den 4 mars ger dig tre saker du behöver behärska för att lyckas med företaget – läs mer och anmäl dig här.
Så här skriver han:
En dag ska jag ge ut min bok med det här förlaget och arbetamed samma förläggare, tänkte jag när jag stod och höll i en bok i en matbutik i väntan på att få betala. Jag hade sedan länge haft en bokidé. Och det här kanske låter som en efterkonstruktion, men det var där och då som tanken först kom: Jag skulle bli utgiven via det här specifika förlaget och arbeta med den här specifika förläggaren.Jag kände till författaren av boken, då hon hade fått mycket uppmärksamhet i media. Jag hade länge imponerats över hennes energi och framgångar. Eftersom hon berörde liknande ämnen som jag själv intresserat mig för, visste jag att jag ville arbeta med samma förläggare som hon gjort.Dagen efter ringde jag förlaget, vars namn stått på baksidan av boken. Jag presenterade mig och berättade om min idé. Boken skulle handla om mental träning, målsättning och attitydförändring.Förläggaren lät intresserad, inte minst av titeln på boken. Han bad mig återkomma med ett synopsis. Trots att det inte var samma förläggare som författaren hade arbetat med svarade jag ”självklart”. Jag visste inte vad ett synopsis var, men googlade på det och fick veta att det var en sammanfattning av vad boken skulle handla om. Jag skrev ihop ett sådant och skickade in.Förläggaren nappade och återkom efter någon vecka och sa att vi skulle köra igång. Allt kändes bra och jag började skriva på den kommande boken och hade flera möten med förläggaren.Boken blev någorlunda klar under våren 2008 och skulle ges ut följande år. Men planerna ändrades plötsligt. Beskedet från förlaget att inte ge ut boken kom under senvåren 2008. Det samtalet var en tuff sak att ta in. Va? Blir det ingen bok? Det var en enorm motgång och jag kände mig helt tom inuti. Jag som jobbat så hårt och länge på manuset.Drygt ett år passerade.Jag släppte inte drömmen om att ge ut en bok, men den dåliga erfarenheten från det första manuset hade tagit så mycket energi att jag inte hade haft lust att jobba vidare just då, även om jag visste att jag i längden inte skulle låta motgången stoppa mig.Sommaren 2009 var jag ute runt Delsjön med Malte och Anna. Malte kom springande med en pinne i munnen. Plötsligt fick jag klart för mig hur jag ville att boken skulle se ut rent innehållsmässigt. Jag tog direkt upp mobilen och ringde upp min retorikrådgivare som gav bra tips. Hela vägen hem pratade jag med Anna om hur jag skulle göra. Inspirationen flödade och jag såg för första gången en tydlig bild av vad jag ville åstadkomma. Jag kom hem från promenaden och började återigen skriva, men denna gång med en annan energi. Jag började om helt från början och skrev och skrev och skrev. Den här gången tänkte jag att jag skulle göra tvärtom och skicka ett färdigt råmanus till olika förlag istället för att bara ha ett synopsis. Av det gamla manuset plockade jag bara ungefär tio procent av innehållet, resten var helt nytt. Jag kände på mig att jag hade något bra på gång och kändeatt jag inte längre skulle låta mig hindras av tidigare besvikelser.Jag bestämde mig för att den sista november 2009 skulle vara min deadline. Då skulle det nya råmanuset ligga på tre förlags skrivbord. Jag bestämde mig också för att jag innan december var slut skulle ha ett kontrakt med ett förlag.Därefter jobbade jag hårt. Jag var disciplinerad och skrev i princip varje kväll och natt under hela hösten, vissa nätter fram till klockan fyra.Varje gång jag gick förbi ett bokstånd visualiserade jag att min bok stod där i hyllan. Jag köpte hem inspirerande tavlor och affischer som höll mig igång när jag försökte snacka mig själv ur mitt löfte om att skriva vidare.Ett par veckor före min deadline träffade jag författaren jag imponerats av på en gala i Stockholm där vi båda skulle stå på scen samma kväll. Vi stod och pratade lite vid ett bord och helt utan medveten baktanke kläckte jag ur mig att jag hade ett råmanus på gång till en bok. Då sa hon:”Vilken grymt bra titel! Jag kan ringa min förläggare och sälja in dig och berätta att han bör ta en titt på den om du vill?” Jag höll på att tappa hakan. Istället för att se oss som konkurrenter såg hon oss som kollegor.Författaren höll sitt löfte. På måndagen kunde jag ringa förlaget och hon hade krattat manegen åt mig, minst sagt. Hennes förläggare lovade att kolla in råmanuset, som jag i min tur lovade skulle ligga på dennes bord senast den sista november 2009, precis som jag tidigare bestämt mig för.Så blev det och precis före jul hade jag skrivit ett nytt avtal med förlaget och den här gången med en ny förläggare. Författarens förläggare. När förläggaren sa: ”Okej, vi kör!” blev jag så glad att jag fick tårar i ögonen. Jag satt och skrattade och grät av glädje för mig själv. Jag ringde Anna, mamma, författaren, mina kompisar i Jönköping, ja alla som stöttat mig och trott på mig. Detta var precis det jag hade sett framför mig där i september 2007 när jagstod i kassakön och första gången höll i författarens bok! Idag finns min bok ute på marknaden och i efterhand ser jagatt det som började som en tanke där inne på mataffären, genomtilltro och arbete blev till verklighet. Det finns något oerhörtkraftfullt i att våga satsa på en dröm som ingen annan tror på ochatt våga kämpa trots motgångar. Att få en tanke och göra den tillverklighet är något som jag är säker på att alla kan lyckas med,oavsett vad man har för dröm eller vision.Av Olof Röhlander
På vår Driva Eget-dag i Stockholm den 4 mars ger Olof Röhlander dig tre saker du behöver behärska för att lyckas med företaget – läs mer och anmäl dig här.
