Så fick de större frihet tack vare bolagsformen
6 juli,
2015
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
3 minuters läsning
Foto: Övre raden fr vänster: Petra Jogefjäll, Anna Noreheim Werin, Anna Wikström, Malou Lejon. Nedre raden fr vänster: Melinda Byman, Sara Hellbom, Filippa Odevall, Annika Schüllerqvist. Foto: Klas Sjöberg
Konsulterna bakom Skolyoga ville gemensamt förbättra skolbarns hälsa genom yoga. Samtidigt ville de behålla friheten att driva eget.
Lösningen blev att starta en ekonomisk förening.Skolyoga består idag av åtta konsulter och flera volontärer som gemensamt jobbar för att integrera yoga i klassrummet.
– Vi ser oss själva som en plattform där alla kan mötas som brinner för det vi brinner för. Vi bygger det som en gräsrotsorganisation, och vill ha en konsult i varje kommun. Vi växer sakta men säkert, säger Filippa Odevall som tog initiativet till företaget för fyra år sedan.
I stället för att bara åka ut och öva yoga med eleverna utbildar Skolyoga pedagogerna så att de själva kan föra in det i undervisningen några minuter varje dag.
– Då sprider det sig och blir mer hållbart. Vi vill få med mer kropp i samhället och inte så mycket huvud, säger Annika Schüllerqvist, som var först att haka på Filippas initiativ.
Malou Lejon, som var nummer tre in i verksamheten, fyller i:
– Barn upplever stress i dag och det sätter sig i kroppen. Vi vill bidra till en mer harmonisk miljö.
Men de ville inte starta ett bolag tillsammans. I stället vill de behålla friheten i att kunna ha egna uppdrag vid sidan om och inte ha någon anställd. Eftersom de ändå ville jobba under samma varumärke valde de att starta en ekonomisk förening.
– Jag tycker inte om kulturen som råder i samhället med en stress att man ska jobba på ett visst sätt, 8–17. Här har vi skapat något där vi får vara fria och lägga upp vår tid som vi vill, och det är så kraftfullt. Jag tror att vi växer både som organisation och själva när vi kan utforma det som det passar oss, säger Annika.
Det ekonomiska upplägget är att Skolyoga fakturerar kunderna, alltså skolorna. Sedan fakturerar konsulten som utfört uppdraget föreningen från sin egen firma. Men bara 80 procent av priset, 20 procent stannar i Skolyoga för att vidareutveckla verksamheten.
– Jag ifrågasätter både kommersiella företag och ideella organisationer, det här är en hybrid som jag tror är mer långsiktigt hållbar. Vi vill inte plocka ut vinst, men få ersättning för arbetet vi gör, säger Filippa.
Föreningen leder utbildningen för nya konsulter. Sedan väljer alla själva hur mycket de vill engagera sig i verksamheten. Vilket blir olika beroende på hur uppdragen ser ut: ibland kan det vara en dag i veckan, ibland ingenting vissa veckor och ibland 80 procent.
– Det finns frihet att kliva i och kliva ur. Man väljer hela tiden att vara en del av det här på ett annat sätt än en traditionell anställning. Upplevelsen är alltid stark när vi ses, det kan vara ensamt att vara egen, säger Malou.
Skolyoga hör aldrig av sig och ber någon börja jobba med föreningen, i stället har alla hittat till dem.
– Vi har själva märkt hur yoga stärkt oss och vill dela det vidare. Vi lever som vi lär. Det här är en livsstil lika mycket som ett företag, säger Filippa.
Lösningen blev att starta en ekonomisk förening.Skolyoga består idag av åtta konsulter och flera volontärer som gemensamt jobbar för att integrera yoga i klassrummet.
– Vi ser oss själva som en plattform där alla kan mötas som brinner för det vi brinner för. Vi bygger det som en gräsrotsorganisation, och vill ha en konsult i varje kommun. Vi växer sakta men säkert, säger Filippa Odevall som tog initiativet till företaget för fyra år sedan.
I stället för att bara åka ut och öva yoga med eleverna utbildar Skolyoga pedagogerna så att de själva kan föra in det i undervisningen några minuter varje dag.
– Då sprider det sig och blir mer hållbart. Vi vill få med mer kropp i samhället och inte så mycket huvud, säger Annika Schüllerqvist, som var först att haka på Filippas initiativ.
Malou Lejon, som var nummer tre in i verksamheten, fyller i:
– Barn upplever stress i dag och det sätter sig i kroppen. Vi vill bidra till en mer harmonisk miljö.
Men de ville inte starta ett bolag tillsammans. I stället vill de behålla friheten i att kunna ha egna uppdrag vid sidan om och inte ha någon anställd. Eftersom de ändå ville jobba under samma varumärke valde de att starta en ekonomisk förening.
– Jag tycker inte om kulturen som råder i samhället med en stress att man ska jobba på ett visst sätt, 8–17. Här har vi skapat något där vi får vara fria och lägga upp vår tid som vi vill, och det är så kraftfullt. Jag tror att vi växer både som organisation och själva när vi kan utforma det som det passar oss, säger Annika.
Det ekonomiska upplägget är att Skolyoga fakturerar kunderna, alltså skolorna. Sedan fakturerar konsulten som utfört uppdraget föreningen från sin egen firma. Men bara 80 procent av priset, 20 procent stannar i Skolyoga för att vidareutveckla verksamheten.
– Jag ifrågasätter både kommersiella företag och ideella organisationer, det här är en hybrid som jag tror är mer långsiktigt hållbar. Vi vill inte plocka ut vinst, men få ersättning för arbetet vi gör, säger Filippa.
Föreningen leder utbildningen för nya konsulter. Sedan väljer alla själva hur mycket de vill engagera sig i verksamheten. Vilket blir olika beroende på hur uppdragen ser ut: ibland kan det vara en dag i veckan, ibland ingenting vissa veckor och ibland 80 procent.
– Det finns frihet att kliva i och kliva ur. Man väljer hela tiden att vara en del av det här på ett annat sätt än en traditionell anställning. Upplevelsen är alltid stark när vi ses, det kan vara ensamt att vara egen, säger Malou.
Skolyoga hör aldrig av sig och ber någon börja jobba med föreningen, i stället har alla hittat till dem.
– Vi har själva märkt hur yoga stärkt oss och vill dela det vidare. Vi lever som vi lär. Det här är en livsstil lika mycket som ett företag, säger Filippa.
