Till huvudinnehållet

Bli medlem och gå på vårt event Business Hacks! Kolla in!

Anpassa dina flöden och vad som visas först. Läs mer

Våga ”strunta” i grundaren – då ökar chanserna

Yasemin Bayramoglu 2 december, 2016 Uppdaterades 18 december, 2024 3 minuters läsning
Vill du att ditt företag ska överleva i århundraden? Vad är det som gör att vissa familjeföretag kan det? Schweiziska forskare har hittat en – oväntad – framgångsfaktor.Läs också: Så har familjeföretaget överlevt i 142 år 

För alla företag – familjeföretag eller inte – är innovationer är en förutsättning för överlevnad på lång sikt. Det är inget nytt.

Det finns också forskning som visar att sättet på vilket man överför den gemensamma familjehistorien från generation till generation påverkar i vilken mån man lyckas lansera framgångsrika innovationer.

Det som de fem forskarna vid Center for Family Business vid St Gallens universitet i Schweiz nu har gjort är att titta på hur man pratar om familjens historia. För det visar sig att sättet att berätta hänger ihop med hur företagen utvecklas.

I studien djupintervjuade man 41 företagsledare för små och medelstora familjeföretag inom samma bransch. Alla betonar vikten av att föra familjeföretagets historia vidare från generation till generation. Många berättar om hur de redan som små barn fick höra om när exempelvis gammelfarfar startade företaget.

Men det var alltså när forskarna borrade djupare i historieberättandet som det blir extra intressant. För det visade sig att familjeföretag där man är väldigt fokuserade på grundaren inte är lika innovativa som de som i stället fokuserar på styrkan i hela familjen.

I grundarfokuserade företag presenterar man nyheter mer sällan och i marknadsföringen avspeglas det genom att man i första hand trycker på företagets traditioner. I intervjuerna uttryckte man också skepsis mot nytänk, man gör som man alltid har gjort.

I företag där man i stället betonar familjens betydelse (”vi har starka band i familjen”, ”i vår familj jobbar vi hårt”) ligger man tvärtom före sina konkurrenter när det gäller produktutveckling och vågar sig på mer radikala innovationer. Man är dessutom mer öppen för att testa nya marknadsföringssätt.

Mönstret avspeglar sig även på beslutsfattandet. I de företag där man fokuserar på grundaren är dagens företagsledare måna om att göra sina förfäder stolta. Man beskriver hur man tänker ”hur skulle farfar gjort?” och så vidare.

I de familjefokuserade företagen fattar man i stället mer självständiga beslut, vilket också öppnar för nytänkande. Innovationslusten kan i själva verket bli en del av den familjehistorien som förs vidare.

Detta hänger i sin tur ihop med vem som fattar besluten. Även om unga familjemedlemmar ingår i ledningsgruppen så är det i regel den äldste som bestämmer i de företag där man agerar utifrån grundarens ursprungliga visioner. (”Jag vet vad som behöver göras. Mina barn håller inte alltid med mig, men de kommer tacka mig när de blir äldre.”)

Synd, eftersom det är de unga som oftast kommer med innovativa idéer …

Men det tristaste resultatet i studien är att det även finns samband mellan familjekonflikter och hur man förmedlar familjeföretagets historia.

I de företag som har ett starkt grundarfokus såg forskarna fler konflikter – bråk som dessutom kan ha pågått i generationer. Konflikter som drar ner innovationsbenägenheten ytterligare.

Forskarnas slutsats är att där man brottas med konflikter drar sig de yngre från att komma med idéer på innovationer helt enkelt.

Dela artikeln

ANNONS

Innehåll från Spiris

Partner

Hur mycket ska jag fakturera för att få den lön jag vill ha?

Hur mycket behöver du fakturera varje månad för att få samma inkomst som om du hade en viss månadslön som anställd? Den här kalkylen ger dig svaret och tar hänsyn till faktorer som åldersbaserade sociala avgifter, semester, tjänstepension och andra företagskostnader.

spiris-de
Spiris 16 juni, 2025 Uppdaterades 27 juni, 2025 1 minuts läsning
Körv

Foto: Spiris

Se ditt resultat nu

Ange din e‑postadress för att få tillgång till resultatet

Vänligen ange en giltig e‑postadress

Dela artikeln

Rekrytering, Personal & Anställda

Den Bisarra Delegerings-Hetsen!

Sedan jag fick min första kollega för sådär 8 år sedan så får jag någon gång i veckan en variant på meningen "Du tänker väl på att delegera?".

Joel Löwenberg
Joel Löwenberg 18 juli, 2025 Uppdaterades 25 juni, 2025 3 minuters läsning
Joel Lo¨wenberg Delegerings hets

Foto: Unsplash/Författaren

Jag förstår att det är sprunget ur kärlek, men rätt ofta tror jag man delegerar utan att tänka på varför man gör det, eller vad det ska leda till. Man känner sig helt enkelt överbelamrad med saker, och då skyfflar man över lite på någon stackars kollega som i värsta fall åker på en uppgift där de ändå behöver ditt godkännande/din feedback dag efter dag, och ni blockerar bara varandras flow.

Rent krasst anser jag att folk verkar delegera saker de inte är redo att delegera, antingen för att de saknar kollegor de verkligen litar på, eller för att deras system inte är redo.

Om jag nu delegerar ansvaret för lagret till just lagret då vill jag inte spendera varje vecka med uppföljande möten och ständiga kontroller, för då har jag dels inte släppt ansvaret, dels tar det massor av tid, dels försenas beslut, och dels kommer folk känna sig kontrollerade.

Jag älskar att lämna bort områden, men min filosofi är att jag i princip bara lämnar bort områden som folk kan hantera helt utan min inblandning. Jag behöver inte vara delaktig i att lägga upp nya produkter för vi har ett system kring hur vi prissätter, lägger in bilder, skriver, etc. Och behöver det ändras så är det inte jag som ändrar det.

Jag behöver inte lägga mig i kundtjänstens öppettider, chattar, reklamationssystem, etc. För de som hanterar kundtjänsten har utvecklat det själva - precis som lagret har utvecklat sina mottagningsrutiner, packrutiner, etc.

Och genom att i princip inte lägga någon tid alls på kontroller, möten och uppföljningar så kan jag rodda en hela 'ledningsgruppen' själv. Vilket dels gör beslutsvägen extremt kort, men det är givetvis också en trevlig besparing ekonomiskt. 

Det kan säkert låta stressigt att hantera inköp, kontakt med Marknadsföring/IT-konsulter, leverantörer, produktutveckling, VD-jox, strategi-tjafs, förhandlingar, ingående och utgående fakturering, etc på en person, men det handlar snarare om att bygga enkla kommunikationsformer så att information flödar smidigt. Och med det på plats är det faktiskt inte så farligt.

Det finns massor av invändningar här som är fullt rimliga:

  • Bolaget blir givetvis personberoende av mig
  • Det blir begränsat av min kunskap och mina visioner
  • Vi saknar senior kompetens
  • Vad händer om jag ska sälja
  • Tänk om någon missköter sig inom de områden som är frigående, etc etc...

Rimliga invändningar, men så som jag vill bygga Gymkompaniet så är det egentligen inga större problem.

Och i slutändan bygger vi ju bolagen på vårt sätt. Varför ska vi annars ha dom?

Om Joel Löwenberg
Joel Löwenberg är vd på Gymkompaniet, som säljer gymutrustning och omsätter cirka 100 miljoner kronor. Joel är en av LinkedIns mest populära skribenter om e-handel, företagande och digitalisering – och med jämna mellanrum publicerar vi på Driva Eget hans texter (eftersom vi tycker att de är magiskt bra och insiktsfulla, helt enkelt). Följ Joel på LinkedIn här.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.