De startade en ekonomisk förening för vindkraft.

Tillsammans fick kvinnorna råd att satsa

Samuel Karlsson

Publicerades: 25 september, 2018

Hur gör man för att som kvinnor ta plats i en manligt dominerad energibransch? Wanja Wallemyr tog initiativet till Qvinnovindar. Nu är de drygt 80 kvinnor i Skaraborg som äger vindkraft ihop.

Wanja Wallemyr i Falköping är lantbrukare, med basen på Källeberg och Hasslekärrs familjelantbruk. Som många andra lantbrukare började hon snegla på vindkraft som en möjlighet att komplettera verksamheten med hållbar energiproduktion.

Numera står fem vindkraftverk på ägorna och det har gått elva år sedan hon var med om att starta energikooperativet Qvinnovindar.

– Jag hade tidigare ansvar för LRF kvinnor här och då hade vi en dag på temat Våga tjäna pengar. Det var precis när vindkraftsbranschen drog igång. Jag hörde mig för om det fanns fler än jag som var intresserade – och det fanns det. Men just då var det svårt att köpa in sig, alla andelar var redan intecknade.

LÄS OCKSÅ: Aktiebolag eller ekonomisk förening – vad är bäst för dig

Med tiden kom frågan. Var hon fortfarande intresserad? Det var hon!

– Jag hade inte råd att köpa hela andelen själv, men av en händelse råkade jag på flera av dem som tidigare visat intresse. Tillsammans fick vi ihop den kontantinsats som vi behövde på 250 000 kronor.

Detta blev starten till Qvinnovindar, som de valde att driva inom ramarna för en ekonomisk förening.

För och nackdelar med ekonomisk förening

– Vi tittade på aktiebolag också det fanns för- och nackdelar, men vi tyckte att vi blev mindre sårbara som ekonomisk förening, säger Wanja.

Med tiden har verksamheten vuxit och numera är de drygt 80 delägare, samtidigt som en ekonomisk förening har blivit till tre.

– Föreningarna har lite olika syften – att både vara utåtriktade genom att hålla föredrag och syssla med lobbyarbete, men också att äga vindkraft.

Den ursprungliga föreningen äger nu andelar i de andra två – Q2 och Qvinnovindar Sverige. Q2 förvaltar medlemmarnas ägande och intressen i Källebergs vind, medan Qvinnovindar Sverige är tänkt att jobba med utvecklingen av verksamheten.

Oavsett ägandestorlek har varje medlem en röst. Men det har inte alltid varit så i alla tre föreningarna.

– När vi startade Q2 gick det efter ägandet, men sedan gjorde vi en stadgeändring och nu har vi lika rösträtt. Det finns både för- och nackdelar med det. Har man en stark ägare som vill driva igenom sina projekt kan det bli ganska ojämlikt. Men det hade också en skatteteknisk fördel att vi bytte, säger Wanja.

Amortera på lånen

Den ekonomiska strategin har de varit ense om från början: att hålla på pengarna i föreningen och amortera på lånen så mycket som de bara kan för att på sikt kunna plocka ut en vinst.

Strategin har visat sig vara bra, då el-
priserna gått ner över tid och intäkterna per kilowattimme minskat. På det viset minskar de sin sårbarhet och skapar trygghet bland delägarna.

För Wanja handlar Qvinnovindar om flera olika saker. Dels att få den hållbara energin att växa i Sverige, men också om att hon inte ville se sin närmiljö förstöras av en uranbrytning, som det då fanns planer på.

Den tredje delen knyter an till engagemanget för kvinnorna. Att uppmuntra kvinnor att ta plats även på mansdominerade områden som energisektorn.

LÄS OCKSÅ: Kooperativ lösning på generationsskifte

– Vi har ett ansvar att ta plats och att förmedla hur vi ser på saker och ting. Det har av tradition varit en manlig bransch med många fackuttryck att sätta sig in i. Flertalet av våra medlemmar saknar anknytning till energivärlden och då är det lätt att känna sig obekväm med att ställa frågor. Hos oss vågar man, säger Wanja.

Till viss del handlar det också om att utbilda kvinnor till att ta plats i företagsledningar.

– I och med att vi har tre olika styrelser är det många som fått erfarenhet av styrelsearbete, något som man sedan kan använda i sitt cv när man söker jobb. Så vi gör också civil nytta, säger Wanja.

Ingen syjunta

Från inledningsvis ha avfärdats som ”syjuntan” har Kvinnovindars initiativ nu gett eko runt om i världen. Och i höstas fick Wanja pris av Women’s world summit foundation, som prisar kvinnor som förbättrar företagandet och livet på landsbygden.

Totalt har de investerat 12 miljoner i vindkraft tillsammans, en satsning som ger 1,8 miljoner kilowattimmar per år.

Om branschen är tuff idag så ser Wanja ljusare på framtiden.

– Det finns indikationer på höjt elpris framöver och kärnkraftverk ska börja fasas ut, säger hon och fortsätter:

– Förnyelsebar energi har stor potential och levererar mer och mer, men infrastrukturen i elnätet har flaskhalsar och befolkningen blir mer koncentrerad runt ett antal orter.

Av: Yasemin Bayramoglu