<![CDATA[]]>

Undvik fällorna som de framgångsrika gått i

Maja-Stina Skarstedt

Publicerades: 27 oktober, 2016

Vilka misslyckanden och problem har några av Sveriges mest framgångsrika råkat på? I en ny bok delar flera entreprenörer med sig av sina snedsteg. Spana in vilka här!

omslagfuckups“Bakom varje framgångsrik person finns alltid en lång rad misslyckanden som sällan når allmänheten”, står det inledningsvis i nya boken Fuckups och businessblunders av Ebba Hallin och Nils von Heijne.

Författarna ville visa andra sidor av alla lyckade exempel. I boken bjussar därför några av Sveriges mest framgångsrika på historier som visar att det inte bara har varit räkmackor fram till succéerna.

Så här har verkligheten sett ut för några av dem:


Niklas Adalberth

niklasadelberth

Han är en av tre grundare bakom framgångssagan Klarna. Bolaget erbjuder digitala betalningslösningar och värderades till 19 miljarder kronor elva år efter starten.

Men Niklas inledde sin entreprenörsbana som 13-åring genom att tillverka och sälja falskleg. Pengarna gick till godis så att han skulle kunna stilla sitt sockerberoende.

Verksamheten skalades upp, med langare av leg för att effektivisera och snart insåg Niklas att allt hade gått överstyr.

Han lade ned verksamheten som polisen ändå fick nys om. Niklas slapp undan fängelsestraff, men fick stora böter som han fick arbeta ihop under flera år.

Under ett av många jobb träffade han sin blivande affärspartner, Sebastian Siemiatkowski.

Hårt slit för att få ihop pengar gjorde också att Niklas formade en arbetsmoral utan dess like när satsningen på Klarna, först kallat Kreditor, grundades:

“Killarna insåg att det enda sättet att väga upp för sin bristande erfarenhet var att arbeta stenhårt. De bodde i princip på kontoret under de efterföljande två åren och när Niklas ser tillbaka på den tiden räknar han ut att han hade totalt fem lediga dagar sedan starten – helger, lov och högtider inräknat. Han ser i dag att deras totala fokus under den tiden var nyckeln till den efterföljande framgången”, skriver författarna.

Jessica Nilsson

jessicanilsson

Hon startade 2012 HelloFresh med två medgrundare, som i dag är en av världens största matleveranstjänster, med verksamhet i sju länder. Vid senaste investeringsrundan värderades företaget till 24 miljarder kronor.

Jessica jobbar i dag som investerare på Northzone, där hon främst investerar i nya svenska och tyska teknikbolag och hennes portfölj innehåller bolag som Fyndiq, Klarna och Matsmart. Men det har inte bara gått spikrakt framåt för Jessica:

– Vår resa var svår och vi misslyckades i princip med allt från recept, marknadsföring och rekrytering till att ta in kapital, berättar hon i boken.

Bland annat sökte de investering sommartid, på gränsen till konkurs, när alla riskkapitalister hade semester. De använde bilder på välkända kockar i sina annonser, där de hade glömt tillfråga en. Stämningen kom direkt.

Och en expansion till Frankrike visade sig också vara ett stort misslyckande där allt var mycket dyrare än de trodde. De var tvungna att avveckla med förlust.
– Den misslyckade Frankrikesatsningen var utan tvekan det svåraste och tyngsta vi gjorde under de första åren med HelloFresh.

Men trots detta har Jessica och hennes kollegor aldrig gett upp vilket har lett till dagens framgångar:
– När allt verkar kört, så måste man hitta perspektiv för allt framstår som så stort när du är mitt inne i processen. Under Frankrikekaoset försökte vi hitta perspektiv genom att gå tillbaka sex månader i tiden och titta på var vi var då. Vi insåg då hur långt vi trots allt hade kommit under de sex månaderna och hur mycket vi hade lärt oss. Det gav oss perspektiv och orken att kämpa vidare, säger hon.


Jacob de Geer

jacob-de-geer-izettle-1

Han är medgrundare och VD på iZettle som är det mest snabbväxande kortbetalningsföretaget i världen.

Hans företagarresa började krokig. Efter att ha grundat bolag som inte blev vad han önskade satsade han också tid och pengar på en karriär som riskkapitalist som inte heller gav utdelning:
– Hela den här investeringsresan var läromässigt bra, men framgångsmässigt var det närmare en katastrof. Vid 2010 hade jag konstaterat att jag inte var en riskkapitalist och jag var fortfarande väldigt trött efter kampen med alla vändor och ville ha någon form av mental paus, berättar han i boken.

Han bestämde sig för att bli “klassiskt anställd” på ett bolag – med fast lön, pensionsavsättning och kanske till och med en tjänstebil.

Men då dök idén om iZettle upp, när Jacobs fru som sålde läsglasögon på en mässa upptäckte att hon förlorade 50-60 procent av alla kunder när de inte kunde betala med kort.
– Har jag fått en fix idé så har jag svårt att släppa den utan att åtminstone försöka, berättar Jacob.

Trots att bankerna var skeptiska till idén ökade iZettle antalet kortterminaler i Sverige med 10 procent första halvåret och i dag är lite över 50 procent av alla kortterminaler i Sverige från iZettle.

– Lärdomen här är att om man tittar på att starta något i en etablerad bransch och får höra från branschmänniskor att man ska hålla sig borta för att det inte finns något att hämta, så ska man köra på som fasen. Ju mer man kan om en bransch, desto större hinder ser man för att starta något nytt inom den, säger Jacob de Geer.

 

Läs också:

5-superföretag