Ekonomisk förening ett alternativ till aktiebolag. Foto: Getty Images

Aktiebolag eller ekonomisk förening

Samuel Karlsson

Publicerades: 10 september, 2018

Aktiebolag är säkrast för dig själv, brukar det heta. Men är det verkligen bättre än ekonomisk förening? Företagsrådgivaren reder ut.

Anna Tyrén har jobbat som företagsrådgivare sedan i mitten av 90-talet. Tidigare på kommuner och Swedbank, men sedan millenieskiftet på Värmlandskooperativen (en del av Coompanion) med företagsutveckling, projekt och uppdrag åt bland annat arbetsförmedlingen och kommuner.

Hon menar att okunskapen om ekonomisk förening som företagsform är ett hinder för företagsutveckling, genom att företagsrådgivare generellt förordar aktiebolag framför ekonomisk förening. Men skillnaderna är små mellan företagsformerna, menar hon.

– Ansvaret är precis likvärdigt det i ett aktiebolag. Den största skillnaden som jag ser det är det demokratiska synsättet i en ekonomisk förening. En medlem en röst. 

Inget aktiekapital i en ekonomisk förening

En annan skillnad är att man inte behöver gå in med 50 000 i aktiekapital om man startar en ekonomisk förening.

– Om man är några som ska starta ett tjänsteföretag ihop som inte kräver några större investeringar så förstår jag inte varför man ska ha ett aktiekapital. Och det är ju just i tjänste- och kunskapssektorn som vi ser den stora tillväxten, säger Anna.

Ekonomisk förening som företagsform är skräddarsydd för kooperativ, men lagstiftningen har varit ålderstigen, vilket gjort att man genomfört en rad förenklingar de senaste åren och det kommer fler nu i sommar.

– Men i de fall det saknas regler tillämpar man i hög grad aktiebolagslagen, säger Anna.

Det kan ändå hända att hon förordar aktiebolaget framför den ekonomiska föreningen. Men då handlar det om att väga samman alla specifika fakta kring just den aktuella företagsstarten – personerna som ska starta, idén och verksamhetens särart.

Framtidens företag

Precis som Gordon Hahn på Coompanion ser hon kooperativen som framtidens företag bland annat med tanke på hur delningsekonomin sprider sig. Men också ur perspektiv som lokalt ägande, landsbygdsutveckling och exempelvis kulturella och kreativa näringar.

– Jag tror att vi människor omvärderar det lokala, småskaliga och närproducerade.
Jag upplever det mer och mer i min rådgivning och i näringslivet på den mindre ort där jag själv bor.

En ekonomisk förening kan inte säljas. Där den har sitt säte verkar den.

– Det gör att man tar andra lokala hänsyn. Risken att verksamheten säljs till ett utländskt företag och flyttas till säg Kina är obefintlig, säger Anna och fortsätter:

– På landsbygd och i glesbygd kan det här bli en ren överlevnadsstrategi. Där krävs nya smarta lösningar för att lösa gemensamma problem – vilket man kan göra i ett tillsammansföretagande.

Jämför villkoren

Juridisk person

AB: Ja.

EF: Ja.

Ägare

AB: En eller flera personer. Man kan ha passiva ägare.

EF: Minst tre personer. Alla ska vara aktiva i föreningen.

Vem bestämmer

AB: En aktie en röst vid bolagsstämman. Ju större ägande, desto mer inflytande.

EF:  En medlem, en röst vid föreningsstämman.

Insats

AB: 50 000 kronor i aktiekapital krävs.

EF: Medlemmarna bestämmer storleken.

Skatter

AB: 22 procent vinstskatt. Särskild deklaration för företaget.

EF: 22 procent vinstskatt. Särskild deklaration för företaget.

Krav på revisor

AB: Ja, om omsättningen överstiger tre miljoner kronor.

EF: Ja, men mindre föreningar behöver inte ha godkänd/auktoriserad revisor.

Vinst

AB: Fördelas efter aktieinnehav. Drivs med vinstsyfte.

EF: Begränsad avkastning, fördelas efter arbetsinsats.

Förlust

AB: Föreningens fonder ska täcka upp förluster.

EF:  Föreningens fonder ska täcka upp förluster.

Kan ha anställda

AB: Ja.

EF: Ja.