Ekonomi & Skatt
Maxa din utdelning – få koll på 3:12-reglerna
7 mars,
2018
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
3 minuters läsning
Hur blir det egentligen med din utdelning efter alla turer med ändringar i 3:12-reglerna? Skatteexperten förklarar – och tipsar om smartaste strategin.
Många drog nog en lättnadens suck i somras när regeringen meddelade att man drog tillbaka sitt kontroversiella förslag om försämrade utdelningsregler i fåmansföretag, de så kallade 3:12-reglerna. Efter de senaste årens spekulationer och flera gånger ändrade förslag om försämringar kan det därför behövas en rejäl genomgång av vilka regler som nu och framgent faktiskt gäller.
LÄS OCKSÅ: ALLA GRÄNSBELOPP OCH REGLER FÖR UTDELNING
Vi behöver också titta på hur 3:12-reglerna fungerar i praktiken för inte minst mindre företag – för även om de är väldigt gynnsamma är det inte säkert att de kommer till nytta! Många företagare bör nämligen i första hand välja löneuttag och förmåner i stället för att ta utdelning eller jaga högre utdelningsutrymme.
För att kunna ta utdelning krävs vinst i bolaget som bolaget betalar bolagsskatt på och väldigt många får nog vara nöjda om de har inkomster i bolaget som ger en hygglig lön. Och lön ska alltid vara förstahandsvalet. Först när du har lön från bolaget (eller inkomster från annat håll, till exempel pension eller annan anställning) upp till brytpunkten för statlig skatt (cirka 450 000 kronor) blir det intressant att avstå lön från bolaget. Då blir det nämligen bättre att låta bolaget skatta fram en vinst (med 22 procent bolagsskatt) och sedan dela ut pengarna till dig med bara 20 procent kapitalskatt.
Tack vare jobbskatteavdrag, grundavdrag, nivån på arbetsgivaravgifterna och för att en lön ger pensionsgrundande och sjukpenninggrundande inkomst vinner lönealternativet före utdelningsalternativet så länge du inte kommer över brytpunkten för statlig skatt.
Går bolaget så bra att du kan ta ut lön upp till brytpunkten och det ändå finns vinst kvar i bolaget så blir det aktuellt med utdelning. Ja, systemet är dessutom så vettigt att du kan beräkna en potentiell skattemässig utdelning varje kalenderår och spara detta beräknade ackumulerade belopp inför framtiden. Antingen för att senare år ta utdelning om bolaget börjat generera bra vinster eller för att få en lågbeskattad kapitalvinst när bolaget säljs eller läggs ned. Skulle det inte uppkomma någon möjlighet att nyttja den sparade utdelningen faller den helt enkelt bort utan konsekvenser.
För varje kalenderår beräknar du som fåmansdelägare ditt utdelningsutrymme på deklarationsblanketten K10 enligt förenklingsregeln utifrån ett schablonbelopp eller enligt huvudregeln utifrån din anskaffningsutgift på aktierna plus det eventuella löneunderlag som finns i bolaget.
Schablonbeloppet är faktiskt i sig väldigt förmånligt och ligger för närvarande på över 160 000 kronor per år. Kan du ta utdelning från bolaget motsvarande schablonbeloppet betalar du bara 20 procent kapitalskatt på denna utdelning. Inte någon dålig årlig avkastning på kanske satsade 50 000 kronor i aktiekapital!
De stora beloppen får man dock från bolag med anställda, detta eftersom 50 procent av lönerna är underlag för beräkning av lönebaserad utdelning. I ett bolag med en miljon kronor i löner under ett år blir utdelningsutrymmet därmed 500 000 kronor per år bara genom den lönebaserade utdelningen. Har bolaget 10 miljoner i årliga löner blir utdelningsutrymmet 5 miljoner per år, och så vidare.
Det blir snabbt väldigt höga belopp och för de allra flesta fåmansdelägare ouppnåeliga belopp – så bra går sällan bolagen att det går att nyttja dessa höga utdelningsutrymmen. Men så långt det nu går att nyttja utdelningsutrymmet blir det alltså bara 20 procent kapitalskatt.
För att kunna använda lönebaserad utdelning krävs att ägaren själv eller någon närstående uppfyller ett lönekrav, det vill säga ett krav på en viss lönenivå (spärrlönen). Gör man inte det faller det eventuella löneunderlaget bort för det året. Så det är viktigt att göra en kontroll i slutet av året för att se om den egna lönenivån uppfyller lönekravet om man nu siktar på den lönebaserade utdelningen.
Även i ett enmansbolag blir lönebaserad utdelning snabbt det bästa alternativet. Tar fåmansdelägaren ut 400 000 kronor i lön blir ju utdelningsutrymmet 200 000 kronor, alltså betydligt högre än schablonbeloppet enligt förenklingsregeln.
Många drog nog en lättnadens suck i somras när regeringen meddelade att man drog tillbaka sitt kontroversiella förslag om försämrade utdelningsregler i fåmansföretag, de så kallade 3:12-reglerna. Efter de senaste årens spekulationer och flera gånger ändrade förslag om försämringar kan det därför behövas en rejäl genomgång av vilka regler som nu och framgent faktiskt gäller.
LÄS OCKSÅ: ALLA GRÄNSBELOPP OCH REGLER FÖR UTDELNING
Vi behöver också titta på hur 3:12-reglerna fungerar i praktiken för inte minst mindre företag – för även om de är väldigt gynnsamma är det inte säkert att de kommer till nytta! Många företagare bör nämligen i första hand välja löneuttag och förmåner i stället för att ta utdelning eller jaga högre utdelningsutrymme.
För att kunna ta utdelning krävs vinst i bolaget som bolaget betalar bolagsskatt på och väldigt många får nog vara nöjda om de har inkomster i bolaget som ger en hygglig lön. Och lön ska alltid vara förstahandsvalet. Först när du har lön från bolaget (eller inkomster från annat håll, till exempel pension eller annan anställning) upp till brytpunkten för statlig skatt (cirka 450 000 kronor) blir det intressant att avstå lön från bolaget. Då blir det nämligen bättre att låta bolaget skatta fram en vinst (med 22 procent bolagsskatt) och sedan dela ut pengarna till dig med bara 20 procent kapitalskatt.
Tack vare jobbskatteavdrag, grundavdrag, nivån på arbetsgivaravgifterna och för att en lön ger pensionsgrundande och sjukpenninggrundande inkomst vinner lönealternativet före utdelningsalternativet så länge du inte kommer över brytpunkten för statlig skatt.
Bättre med utdelning än lön
Går bolaget så bra att du kan ta ut lön upp till brytpunkten och det ändå finns vinst kvar i bolaget så blir det aktuellt med utdelning. Ja, systemet är dessutom så vettigt att du kan beräkna en potentiell skattemässig utdelning varje kalenderår och spara detta beräknade ackumulerade belopp inför framtiden. Antingen för att senare år ta utdelning om bolaget börjat generera bra vinster eller för att få en lågbeskattad kapitalvinst när bolaget säljs eller läggs ned. Skulle det inte uppkomma någon möjlighet att nyttja den sparade utdelningen faller den helt enkelt bort utan konsekvenser.
För varje kalenderår beräknar du som fåmansdelägare ditt utdelningsutrymme på deklarationsblanketten K10 enligt förenklingsregeln utifrån ett schablonbelopp eller enligt huvudregeln utifrån din anskaffningsutgift på aktierna plus det eventuella löneunderlag som finns i bolaget.
Schablonbeloppet är faktiskt i sig väldigt förmånligt och ligger för närvarande på över 160 000 kronor per år. Kan du ta utdelning från bolaget motsvarande schablonbeloppet betalar du bara 20 procent kapitalskatt på denna utdelning. Inte någon dålig årlig avkastning på kanske satsade 50 000 kronor i aktiekapital!
De stora beloppen får man dock från bolag med anställda, detta eftersom 50 procent av lönerna är underlag för beräkning av lönebaserad utdelning. I ett bolag med en miljon kronor i löner under ett år blir utdelningsutrymmet därmed 500 000 kronor per år bara genom den lönebaserade utdelningen. Har bolaget 10 miljoner i årliga löner blir utdelningsutrymmet 5 miljoner per år, och så vidare.
Lönebaserad utdelning
Det blir snabbt väldigt höga belopp och för de allra flesta fåmansdelägare ouppnåeliga belopp – så bra går sällan bolagen att det går att nyttja dessa höga utdelningsutrymmen. Men så långt det nu går att nyttja utdelningsutrymmet blir det alltså bara 20 procent kapitalskatt.
För att kunna använda lönebaserad utdelning krävs att ägaren själv eller någon närstående uppfyller ett lönekrav, det vill säga ett krav på en viss lönenivå (spärrlönen). Gör man inte det faller det eventuella löneunderlaget bort för det året. Så det är viktigt att göra en kontroll i slutet av året för att se om den egna lönenivån uppfyller lönekravet om man nu siktar på den lönebaserade utdelningen.
Även i ett enmansbolag blir lönebaserad utdelning snabbt det bästa alternativet. Tar fåmansdelägaren ut 400 000 kronor i lön blir ju utdelningsutrymmet 200 000 kronor, alltså betydligt högre än schablonbeloppet enligt förenklingsregeln.
