Slarviga kunder kostar skjortan
29 maj,
2017
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
4 minuters läsning
Foto: Kunder som inte betalar i tid kan bli kostsamma. Foto: Getty Images
Slarvar dina kunder med att betala dina fakturor? Det kan stå dig dyrt. Ofrivilliga krediter försämrar din likviditet och kostar pengar.
När det gäller att bedöma dina kunders vilja att betala, kan du med fördel använda dig av 80/20-regeln, som Driva Eget har beskrivit flera gånger. I det här fallet innebär den att 80 procent av dina kunder betalar i tid, medan 20 procent inte gör det. Dessa 20 procent kan kosta dig mer än du tror, och det kan vara värt att lägga krut på att få dem att ändra sina rutiner.
Läs också: 7 vägar till bättre likviditet
– Ofrivilliga krediter kan bli dyra, även om kunden betalar så småningom. Har du många sådana kunder påverkas din likviditet negativt, och du kanske måste använda dig av lån för att betala dina egna fakturor.
Det säger Stefan Ericson, som är betalningexpert på Svea Ekonomi och håller kurser för företagare som vill förbättra sitt kassaflöde.
En kartläggning som regeringen låtit göra visar att långa betalningstider är ett problem inom näringslivet och att betalningstiden ökat med i snitt tre dagar under de senaste tio åren. (Den utvecklingen går åt helt motsatt håll i många europeiska länder.) Framför allt är det stora företag som driver på utvecklingen med allt längre betalningstider.
Läs också: Så gör du när kunden inte betalar
– Jag är bekymrad över utvecklingen av de långa betaltiderna mellan stora och små företag och att det inte har skett någon förbättring. Små underleverantörer ligger många gånger ute med stora pengar för deras kunder, som antingen kräver mycket långa betaltider eller betalar sina räkningar alldeles för sent. Det är inte acceptabelt, sa näringsminister Mikael Damberg sent i höstas och lovade återkomma i frågan.
Det som händer om du låter kunden vänta med att betala, är att det i praktiken innebär att du binder kapital i reskontran, pengar som du alltså själv kunde använda på ett bättre sätt.
Läs också: Så mycket ska du fakturera för att få ut en viss lönDet går faktiskt att enkelt räkna ut den verkliga kredittid som du ger dina kunder. Gör så här:
Lägg ihop alla de kundfordringar du har, men inte ännu fått betalt för. Dela med din årsomsättning och multiplicera med 360. Du får nu fram en siffra, till exempel 45. Det innebär att dina kunder betalar i snitt på 45 dagar.
Du har allt att vinna på att sänka antalet kreditdagar. Sätt upp ett mål, till exempel att minska kredittiden med tio dagar och jobba mot det. Vad vinner företaget på det? Det går också att räkna ut. Gör så här:
Multiplicera antalet dagar som du har minskat kredittiden med (till exempel 10) med din årsomsättning och dividera med 360. Du får då fram en summa i kronor, till exempel 311 000 (se exemplet nedan).
Vad säger siffran? Är det verkligen pengar du tjänar?
– Det är pengar som finns tillgängliga för dig istället för dina kunder. Genom att använda dem och snabbt kunna betala dina leverantörer, kan du exempelvis skaffa dig rabatter. Du slipper använda kontokrediter eller ta lån. Bättre likviditet ger dig helt enkelt bättre valmöjligheter och mer pengar i kassan, säger Stefan Ericson.
Vad är det som gör att vissa kunder drar ut på betalningstiden? Svaret kan finnas hos dig själv. Du kanske är otydlig när du skriver fakturorna. Använder du ord som ”30 dagar netto” är risken stor att din kund missuppfattar vad du menar. Orden är gammalmodiga och otydliga – och fakturan hamnar längst ner i högen.
– Skriv ”oss tillhanda” eller ”bokfört på vårt konto” och ett datum. Det missuppfattas inte, utan kunden förstår att du vill ha pengarna på ditt konto den dagen. För att kunna uppfylla det måste pengarna skickas någon dag i förväg, säger Stefan Ericson.
I räkneexemplet ovan frigörs 311 000 kronor genom en sänkt kredittid på tio dagar. Här är fördelarna med det:
När det gäller att bedöma dina kunders vilja att betala, kan du med fördel använda dig av 80/20-regeln, som Driva Eget har beskrivit flera gånger. I det här fallet innebär den att 80 procent av dina kunder betalar i tid, medan 20 procent inte gör det. Dessa 20 procent kan kosta dig mer än du tror, och det kan vara värt att lägga krut på att få dem att ändra sina rutiner.
Läs också: 7 vägar till bättre likviditet
– Ofrivilliga krediter kan bli dyra, även om kunden betalar så småningom. Har du många sådana kunder påverkas din likviditet negativt, och du kanske måste använda dig av lån för att betala dina egna fakturor.
Det säger Stefan Ericson, som är betalningexpert på Svea Ekonomi och håller kurser för företagare som vill förbättra sitt kassaflöde.
En kartläggning som regeringen låtit göra visar att långa betalningstider är ett problem inom näringslivet och att betalningstiden ökat med i snitt tre dagar under de senaste tio åren. (Den utvecklingen går åt helt motsatt håll i många europeiska länder.) Framför allt är det stora företag som driver på utvecklingen med allt längre betalningstider.
Läs också: Så gör du när kunden inte betalar
– Jag är bekymrad över utvecklingen av de långa betaltiderna mellan stora och små företag och att det inte har skett någon förbättring. Små underleverantörer ligger många gånger ute med stora pengar för deras kunder, som antingen kräver mycket långa betaltider eller betalar sina räkningar alldeles för sent. Det är inte acceptabelt, sa näringsminister Mikael Damberg sent i höstas och lovade återkomma i frågan.
Det som händer om du låter kunden vänta med att betala, är att det i praktiken innebär att du binder kapital i reskontran, pengar som du alltså själv kunde använda på ett bättre sätt.
Läs också: Så mycket ska du fakturera för att få ut en viss lönDet går faktiskt att enkelt räkna ut den verkliga kredittid som du ger dina kunder. Gör så här:
Lägg ihop alla de kundfordringar du har, men inte ännu fått betalt för. Dela med din årsomsättning och multiplicera med 360. Du får nu fram en siffra, till exempel 45. Det innebär att dina kunder betalar i snitt på 45 dagar.
Du har allt att vinna på att sänka antalet kreditdagar. Sätt upp ett mål, till exempel att minska kredittiden med tio dagar och jobba mot det. Vad vinner företaget på det? Det går också att räkna ut. Gör så här:
Multiplicera antalet dagar som du har minskat kredittiden med (till exempel 10) med din årsomsättning och dividera med 360. Du får då fram en summa i kronor, till exempel 311 000 (se exemplet nedan).
Vad säger siffran? Är det verkligen pengar du tjänar?
– Det är pengar som finns tillgängliga för dig istället för dina kunder. Genom att använda dem och snabbt kunna betala dina leverantörer, kan du exempelvis skaffa dig rabatter. Du slipper använda kontokrediter eller ta lån. Bättre likviditet ger dig helt enkelt bättre valmöjligheter och mer pengar i kassan, säger Stefan Ericson.
Vad är det som gör att vissa kunder drar ut på betalningstiden? Svaret kan finnas hos dig själv. Du kanske är otydlig när du skriver fakturorna. Använder du ord som ”30 dagar netto” är risken stor att din kund missuppfattar vad du menar. Orden är gammalmodiga och otydliga – och fakturan hamnar längst ner i högen.
– Skriv ”oss tillhanda” eller ”bokfört på vårt konto” och ett datum. Det missuppfattas inte, utan kunden förstår att du vill ha pengarna på ditt konto den dagen. För att kunna uppfylla det måste pengarna skickas någon dag i förväg, säger Stefan Ericson.
Så här räknar du
- Företaget har en omsättning på 11 228 Mkr.
- Utestående kundfordringar: 1 750 Mkr.
- Kredittid: 1,750 Mkr/11,228 Mkr x 360 dagar = 56 dagar
- Åtgärder som gör att kredittiden sänks med 10 dagar
- 10 dagar x11,228 Mkr/360 dagar = 311 000 kr
Här är fördelarna
I räkneexemplet ovan frigörs 311 000 kronor genom en sänkt kredittid på tio dagar. Här är fördelarna med det:
- De 311 000 kronorna stärker bolagets kassa hela året.
- Företaget slipper låna pengar/utnyttja kredit hos banken och de kostnader för ränta och fasta avgifter som följer med det.
- Företaget kan använda pengarna till att betala sina leverantörer (i tid) på ett bättre sätt. Man slipper betala dröjsmålsräntor och kan till och med betala leverantörer med kortare betalningsvillkor, vilket kan leda till rabatter.
