Vänta inte – skydda ditt varumärke i tid
Yasemin Bayramoglu
9 januari,
2018
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
6 minuters läsning
Har du skyddat ditt varumärke än? Inte? I så fall kan det vara hög tid, menar advokaten Sara Sparring.
Immaterialrätt är det kanske lite svårbegripliga begreppet som täcker in alla de möjligheter som vi har att skydda en produkts namn, utseende eller tekniska lösning på ett problem så att vi själva får dra nyttan av vår kreativitet, i stället för att andra kopierar och åker snålskjuts.
Sara Sparring, advokat på advokatbyrån Synch, är specialiserad på detta och jobbar på uppdrag från såväl stora internationella bolag som mindre startups.
LÄS OCKSÅ: 7 tips för att skydda ditt varumärkeEn sak som hon menar att både väletablerade och nykomlingar har gemensamt är en ibland bristande kunskap om hur viktigt det är att man skyddar sina produkter eller tjänster. Och inte minst att man gör det i rätt tid.
– När det gäller startups kan man förstå att man kanske inte tänker på det direkt och att man varken vill eller kan lägga pengar på juridisk rådgivning. Men okunskapen finns ibland även hos mer väletablerade företag med en större varumärkesportfölj, säger hon.
Saras första råd är att man redan i ett tidigt skede ska tänka framåt och brett och att man ska undersöka om man borde skydda en produkt på mer än bara ett sätt. Kanske kan man både söka varumärkesskydd och designskydd för sin produkt.
– Ta bara den här flaskan, säger Sara och lyfter upp en juiceflaska från konferensbordet. Den har både ett varumärkesskydd för produktnamnet och för logotypen, så kallat figurmärke. Men man har också registrerat själva utseendet på flaskan – både med designskydd och som 3D-varumärke, säger Sara.
Fyra skydd för en enda flaska alltså. Något patent på flaskan finns inte. Och här menar hon att många använder begreppet patent felaktigt. Ett patent skyddar den tekniska lösningen på ett problem. Inte en produkts namn, design, doft eller ljud.
– Jag tycker att man kan börja med att gå in på Patent- och registreringsverkets hemsida. Den är superbra och där finns PRV-skolan där man kan lära sig massor om olika skydd. Det är dessutom helt gratis.
Helst ska man alltså göra det redan när man börjar fundera på sin företagsidé eller om man är mer etablerad sin nya produkt/tjänst.
– Fatta ett informerat beslut. Ta höjd för nya marknader och nya produkter direkt, säger Sara.
För att kunna fatta det informerade beslutet handlar det i första steget om att skaffa en strategi. Var är företaget idag och var vill jag att det ska vara om fem år? Har jag tänkt att ägna mig åt e-handel? Hur då i så fall?
– Vi har klienter som redan lanserat sina produkter på till exempel en .com-sajt där man erbjuder sina produkter till försäljning på engelska och med möjlig betalning i utländska valutor. Som svensk producent tänker man kanske inte på att man då redan är ute på den internationella marknaden och att man kan få krav på sig för intrång av aktörer som registrerat samma eller liknande varumärke i andra länder.
När det gäller just namnet på företaget är det, som vi skrev i förra delen av Varumärkesskolan, bra att ta fram flera alternativ direkt eftersom man längs resans gång kan upptäcka att namnet man kärat ner sig i redan är upptaget.
– Många gör fel och tror att man har skydd för sin vara eller tjänst bara för att man har registrerat sitt bolagsnamn/firma. Men firman är namnet på det registrerade bolaget och varumärket är det som särskiljer bolagets varor eller tjänster från andra aktörers.
En del väljer varumärken som medvetet ligger nära andra redan etablerade varumärken. På så vis hoppas man kunna åka snålskjuts på den andra aktören. Här kan man förstås få nej av PRV, men även om man skulle lyckas få igenom en registrering menar Sara att det kan finnas skäl att tänka till en gång till.
– Det är ofta betydligt bättre att skapa ett värde kring sitt egna varumärke i stället, säger hon.
Ett vanligt scenario är att man vänder sig till Sara och hennes kollegor när man står inför en lansering och kommersialisering, men då kan det vara väldigt sent.
– Man kanske redan har förhandlat med distributörer i andra länder när man kommer på att det varumärke man använt för sin produkt inte är registrerat i de länder dit man ska sälja. Distributörerna kan då inte sälja produkten under det oregistrerade varumärket eftersom de riskerar att få krav riktade mot sig från tredje man.
När man registrerar sitt nationella varumärke hos PRV gäller det i Sverige. Ingår det i strategin att man ska expandera inom EU eller till marknader på andra håll i världen gäller det att registrera varumärkena där också. Då blir det ännu viktigare att göra sitt grundarbete ordentligt.
På prv.se finns länkar till databaser där man kan kontrollera om ett tänkt varumärke kan vara möjligt att registrera eller om registret redan är fullt av identiska eller snarlika varumärken. Här kan det vara till hjälp att be en jurist tolka resultaten.
När man fått ok på sitt varumärkesskydd i Sverige från PRV har andra företag tre månader på sig att reagera om de tycker att det är för likt deras. Har ingen invänt inom tre månader är allt grönt. Men när det gäller vissa internationella skydd kan det ta 1,5 år innan man får ett ok.
Har man en produkt eller tjänst som man ser som unik och skalbar är det förstås mycket värt att få så bra koll och skydd som möjligt. Har man inte tid och möjlighet att fixa det själv kan man ta hjälp av experter, både med att dra upp strategier, göra sökningar i databaser, sköta själva registreringen och inte minst med att sedan bevaka eventuella intrång.
Utan bevakning spelar skyddet trots allt en liten roll.
– Om vi bevakar ett varumärke för en kunds räkning får vi som ombud direkt rapporter från registreringsmyndigheterna när någon ansökt om registrering av ett varumärke som kan vara förväxlingsbart med vår kunds varumärke. Då gör vi en bedömning från fall till fall om det är något kunden behöver agera på. För företag med större varumärkesportföljer kan det handla om många ärenden varje månad.
Men om man är liten aktör och inte ser att man kommer att ha råd att driva kostsamma processer?
– Man ska komma ihåg att de flesta ärenden vi hanterar löses i samförstånd mellan parterna, till exempel genom att parterna ingår ett samexistensavtal, säger Sara. Tvist är i princip aldrig ett första steg.
1. Skaffa en strategi. Var är företaget idag? Var vill du vara om fem år? Tänk brett. Ser du fler produkter/tjänster i pipeline som du kan skydda redan nu?
2. Kontroll. Kolla mot nationella och internationella databaser. Finns varumärket redan registrerat? Finns det risk att ditt tänkta varumärke kan inkräkta på någon annans?
3. Ansökan. Skicka in en nationell ansökan till PRV (kan göras på e-tjänsten),
EU-varumärke via EUIPO eller internationell registrering i ett eller flera länder eller organ (EUIPO och OAPI) som är anslutna till Madridprotokollet via WIPO.
4. Registrering. När allt är klart får du ditt intyg.
5. Bevakning. Håll koll på om andra gör intrång i ditt varumärke.
Immaterialrätt är det kanske lite svårbegripliga begreppet som täcker in alla de möjligheter som vi har att skydda en produkts namn, utseende eller tekniska lösning på ett problem så att vi själva får dra nyttan av vår kreativitet, i stället för att andra kopierar och åker snålskjuts.
Sara Sparring, advokat på advokatbyrån Synch, är specialiserad på detta och jobbar på uppdrag från såväl stora internationella bolag som mindre startups.
LÄS OCKSÅ: 7 tips för att skydda ditt varumärkeEn sak som hon menar att både väletablerade och nykomlingar har gemensamt är en ibland bristande kunskap om hur viktigt det är att man skyddar sina produkter eller tjänster. Och inte minst att man gör det i rätt tid.
– När det gäller startups kan man förstå att man kanske inte tänker på det direkt och att man varken vill eller kan lägga pengar på juridisk rådgivning. Men okunskapen finns ibland även hos mer väletablerade företag med en större varumärkesportfölj, säger hon.
Saras första råd är att man redan i ett tidigt skede ska tänka framåt och brett och att man ska undersöka om man borde skydda en produkt på mer än bara ett sätt. Kanske kan man både söka varumärkesskydd och designskydd för sin produkt.
– Ta bara den här flaskan, säger Sara och lyfter upp en juiceflaska från konferensbordet. Den har både ett varumärkesskydd för produktnamnet och för logotypen, så kallat figurmärke. Men man har också registrerat själva utseendet på flaskan – både med designskydd och som 3D-varumärke, säger Sara.
Fyra skydd för en enda flaska alltså. Något patent på flaskan finns inte. Och här menar hon att många använder begreppet patent felaktigt. Ett patent skyddar den tekniska lösningen på ett problem. Inte en produkts namn, design, doft eller ljud.
– Jag tycker att man kan börja med att gå in på Patent- och registreringsverkets hemsida. Den är superbra och där finns PRV-skolan där man kan lära sig massor om olika skydd. Det är dessutom helt gratis.
Helst ska man alltså göra det redan när man börjar fundera på sin företagsidé eller om man är mer etablerad sin nya produkt/tjänst.
– Fatta ett informerat beslut. Ta höjd för nya marknader och nya produkter direkt, säger Sara.
För att kunna fatta det informerade beslutet handlar det i första steget om att skaffa en strategi. Var är företaget idag och var vill jag att det ska vara om fem år? Har jag tänkt att ägna mig åt e-handel? Hur då i så fall?
– Vi har klienter som redan lanserat sina produkter på till exempel en .com-sajt där man erbjuder sina produkter till försäljning på engelska och med möjlig betalning i utländska valutor. Som svensk producent tänker man kanske inte på att man då redan är ute på den internationella marknaden och att man kan få krav på sig för intrång av aktörer som registrerat samma eller liknande varumärke i andra länder.
När det gäller just namnet på företaget är det, som vi skrev i förra delen av Varumärkesskolan, bra att ta fram flera alternativ direkt eftersom man längs resans gång kan upptäcka att namnet man kärat ner sig i redan är upptaget.
– Många gör fel och tror att man har skydd för sin vara eller tjänst bara för att man har registrerat sitt bolagsnamn/firma. Men firman är namnet på det registrerade bolaget och varumärket är det som särskiljer bolagets varor eller tjänster från andra aktörers.
En del väljer varumärken som medvetet ligger nära andra redan etablerade varumärken. På så vis hoppas man kunna åka snålskjuts på den andra aktören. Här kan man förstås få nej av PRV, men även om man skulle lyckas få igenom en registrering menar Sara att det kan finnas skäl att tänka till en gång till.
– Det är ofta betydligt bättre att skapa ett värde kring sitt egna varumärke i stället, säger hon.
Ett vanligt scenario är att man vänder sig till Sara och hennes kollegor när man står inför en lansering och kommersialisering, men då kan det vara väldigt sent.
– Man kanske redan har förhandlat med distributörer i andra länder när man kommer på att det varumärke man använt för sin produkt inte är registrerat i de länder dit man ska sälja. Distributörerna kan då inte sälja produkten under det oregistrerade varumärket eftersom de riskerar att få krav riktade mot sig från tredje man.
När man registrerar sitt nationella varumärke hos PRV gäller det i Sverige. Ingår det i strategin att man ska expandera inom EU eller till marknader på andra håll i världen gäller det att registrera varumärkena där också. Då blir det ännu viktigare att göra sitt grundarbete ordentligt.
På prv.se finns länkar till databaser där man kan kontrollera om ett tänkt varumärke kan vara möjligt att registrera eller om registret redan är fullt av identiska eller snarlika varumärken. Här kan det vara till hjälp att be en jurist tolka resultaten.
När man fått ok på sitt varumärkesskydd i Sverige från PRV har andra företag tre månader på sig att reagera om de tycker att det är för likt deras. Har ingen invänt inom tre månader är allt grönt. Men när det gäller vissa internationella skydd kan det ta 1,5 år innan man får ett ok.
Har man en produkt eller tjänst som man ser som unik och skalbar är det förstås mycket värt att få så bra koll och skydd som möjligt. Har man inte tid och möjlighet att fixa det själv kan man ta hjälp av experter, både med att dra upp strategier, göra sökningar i databaser, sköta själva registreringen och inte minst med att sedan bevaka eventuella intrång.
Utan bevakning spelar skyddet trots allt en liten roll.
– Om vi bevakar ett varumärke för en kunds räkning får vi som ombud direkt rapporter från registreringsmyndigheterna när någon ansökt om registrering av ett varumärke som kan vara förväxlingsbart med vår kunds varumärke. Då gör vi en bedömning från fall till fall om det är något kunden behöver agera på. För företag med större varumärkesportföljer kan det handla om många ärenden varje månad.
Men om man är liten aktör och inte ser att man kommer att ha råd att driva kostsamma processer?
– Man ska komma ihåg att de flesta ärenden vi hanterar löses i samförstånd mellan parterna, till exempel genom att parterna ingår ett samexistensavtal, säger Sara. Tvist är i princip aldrig ett första steg.
5 steg till ett bra varumärkesskydd
1. Skaffa en strategi. Var är företaget idag? Var vill du vara om fem år? Tänk brett. Ser du fler produkter/tjänster i pipeline som du kan skydda redan nu?
2. Kontroll. Kolla mot nationella och internationella databaser. Finns varumärket redan registrerat? Finns det risk att ditt tänkta varumärke kan inkräkta på någon annans?
3. Ansökan. Skicka in en nationell ansökan till PRV (kan göras på e-tjänsten),
EU-varumärke via EUIPO eller internationell registrering i ett eller flera länder eller organ (EUIPO och OAPI) som är anslutna till Madridprotokollet via WIPO.
4. Registrering. När allt är klart får du ditt intyg.
5. Bevakning. Håll koll på om andra gör intrång i ditt varumärke.
