ANNONS

Så gör du när kunden inte betalar

Skribent

Camilla Björkman

Publicerades: 16 november, 2011

ANNONS

Att kunden inte betalar kan få det att knyta sig i magen på de flesta småföretagare. Men det finns hjälp. Här guidar vi dig steg för steg till att få betalt.

Vad gör man om en kund inte betalar? För en småföretagare kan det innebära stora problem. Här reder vi ut vad som gäller.

Steg 1. Fakturera rätt
Ett allra första förebyggande steg är att skriva ut betalningsdag och dröjsmålsränta på dina fakturor.

Betalningsdag:

Är din kund en myndighet eller ett företag ska de enligt lag betala din faktura inom trettio dagar. Myndigheter och offentliga organ får inte avtala om längre betalningstider men mellan företag är det tillåtet. Är din kund en privatperson bestämmer du förfallodag innan köp, vanligtvis 14 eller 30 dagar.

Dröjsmålsränta:

Dröjsmålsräntan går att förhandla bort när du säljer till konsument, men inte mellan näringsidkare. Du får själv avtala procentsats. Avtalar du om en hög dröjsmålsränta har du större chans att få betalt i tid. Men är räntan orimligt hög finns risk för att den jämkas eller anses ogiltig.

Har du missat att avtala om procentsats kan du enligt lag debitera ränta med en referensränta (räntesats som fastställs en gång per halvår av Riskbanken) + 8 procent på fakturabeloppet från förfallodagen.

Dröjsmålsränta får inte räknas på faktureringsavgift, påminnelseavgift, inkassoavgift eller på ännu obetald dröjsmålsränta.

Om varken förfallodag eller dröjsmålsränta är avtalad och din kund är ett företag kan du ändå ta ut dröjsmålsränta enligt ovan från den dag som infaller 30 dagar efter fakturadatum.

Om varken förfallodag eller dröjsmålsränta är avtalad och din kund är en privatperson kan du ta ut dröjsmålsränta först efter 30 dagar från det att du meddelar kunden att du kommer att ta ut en sådan. Meddelar du alltså detta via en betalningspåminnelse räknas de 30 dagarna från det att du skickat påminnelsen.

Steg 2. Påminnelse
Skulle du inte få betalt är det bra att skicka en påminnelse till kunden. Du får enligt lag ta ut en påminnelseavgift på 60 kronor om detta är avtalat sedan innan. Det ska stå i ditt företags allmänna villkor eller i avtal med kunden, som denne alltså godkänt. Det räcker inte att det står på din faktura.

ANNONS

Kolla in

Pengar

6 råd för att ta grepp om din ekonomi

Är din kund ett företag eller en myndighet har du rätt till en förseningsersättning på 450 kronor, utan att det avtalats innan. Begär du en sådan har du dock sedan inte rätt till påminnelseavgift (60 kronor), inkassokostnad (180 kronor) eller avgift för upprättande av amorteringsplan (170 kronor), det anses inbakat i beloppet.

– Det är inte ett måste att skicka en påminnelse men hör till god inkassosed. Påminnelsen bör inte skickas alltför nära förfallodagen, men vänta heller inte för länge, säger Noshin Kardel, jurist på avtal24.

Steg 2.2 Om kunden bestrider
Varken inkassokrav eller ansökan om betalningsföreläggande får lämnas in om kunden har bestridit fakturan, eftersom den då anses tvistig. Risken är annars att kunden får en betalningsanmärkning, trots att den kanske ha rätt att bestrida kravet.

Tvistiga fordringar måste hanteras i domstol, vilket innebär att du som fordringsägare måste lämna in en stämningsansökan med ett yrkande (ett belopp) och en rättslig grund (varför du anser dig ha rätt till betalning). Till stöd för kravet ska fakturan bifogas.
– För en enkel fordran behöver en stämningsansökan inte vara mer omfattande än en A4, säger Noshin Kardel.

Steg 3. Inkasso
När du inte får betalt, och telefonsamtal och påminnelser inte fungerar, brukar inkasso vara nästa steg. Men det betyder inte att du måste lämna ärendet till ett inkassoföretag – du kan skicka ett krav själv och får då dessutom behålla de 180 kronorna du kan lägga till på fakturan i inkassoavgift.

Inkassobrevet måste se ut på ett särskilt sätt. Följande ska vara med:

Ditt (borgenärens) namn
Tydlig uppgift om vad som ligger till grund för din fordran.
Kapitalbeloppet inklusive moms.
Vilken ränta som ska betalas och hur den är beräknad – enligt räntelagen eller enligt något annat avtal.
Övriga kostnader – påminnelseavgift (60 kronor) och inkassoavgift (180 kronor) eller – samt om din kund är ett företag – ersättningsavgift (450 kronor).
Inom vilken tid gäldenären (din kund) måste betala eller bestrida kravet – praxis är åtta dagar. Sedan måste du vänta ytterligare fyra dagar innan du går till Kronofogden, men det behöver inte stå i inkassobrevet.
Till vem och hur betalning ska ske, alternativt till vem invändning mot kravet ska riktas.
Telefonnummer eller annat som gör det möjligt för gäldenären att få direktkontakt med den som handlägger inkassoärendet.
Åtgärden om ingen betalning kommer in, till exempel ”Om betalning uteblir kommer ansökan om betalningsföreläggande att inlämnas till Kronofogdemyndigheten”.
Om gäldenären är ett HB eller KB kan man även skicka inkassokrav till bolagsmännen, med undantag för kommanditdelägaren i KB.
Din kunds (gäldenärens) namn och eventuella firma.
Utskriftsdatum.

Steg 4. Gå till Kronofogden

Får du ändå inte betalt är det dags att gå till Kronofogden. Det kan du göra redan i efter steg 1 (då du inte fått betalt), men kanske vill du ge kunden en chans och skicka en påminnelse och inkassokrav först. Så här fungerar det att gå till Kronofogden:

Först måste skulden eller förpliktelsen vara fastställd, vilket innebär att det måste finnas ett beslut som säger att det finns en skuld mellan dig och den du har fakturerat. Detta görs genom att du skickar in blanketten om ett betalningsföreläggande till Kronofogden. Avgiften för ansökan om betalningsföreläggande är 300 kr. Du har rätt att kräva ansökningsavgiften av den du riktar kravet emot. Ladda ner blanketten här.
När din ansökan har kommit in till Kronofogdemyndigheten får den du riktar kravet mot i sin tur ett föreläggande att betala.
Skulle kunden nu betala dig är det viktigt att du återkallar din ansökan.
Kunden har nu möjlighet att invända mot kravet inom en viss tid. Bestrids det kan frågan överlämnas till tingsrätten för att behandlas vidare. Du får bestämma om du vill att din ansökan i fortsättningen ska handläggas av domstol. Om du inte vill det kommer ditt ärende avskrivas. Om du väljer att gå vidare måste du betala en avgift till domstolen på 600 eller 2 500 kronor beroende på hur stor skulden är och hur målet kommer att handläggas. Den som förlorar målet kan förutom rättegångskostnader få betala tilläggsavgiften.
Om kunden inte bestrider kravet fastställer Kronofogden hans eller hennes yrkande i ett utslag. Även då kan kunden invända mot utslaget och begära återvinning. Det innebär att ärendet tas över av domstol och då tillkommer samma avgifter som ovan. Om du inte betalar avgiften kommer domstolen att undanröja utslaget. Det betyder att utslaget inte längre gäller.
Samtidigt som du ansöker bestämmer du också om du vill att Kronofogden ska hjälpa dig att få in pengarna efter att skulden är fastställd. Då tillkommer en kostnad på 600 kronor. Kronofogden försöker alltid ta ut avgiften av den svarande, men om det inte går kommer du få en faktura.
Du kan begära ersättning för dina kostnader för att ansöka. Normalt ersätts eget arbete eller ombudskostnader med 380 kronor.