Gå inte på fakturabluffen.

”Riv sönder blanketten”

Samuel Karlsson

Publicerades: 26 mars, 2018

Se upp för den nya fakturabluffen. Gör som Anders Andersson och riv sönder blanketten från Företagsopinion.

Nu har vårt invandrarengagemang dragits in i skojarbranschen. Mitt lilla företag är ett av  tusentals som drabbats. Jag har nämligen fått brev från Henry Deloné som för sju år sedan utvandrade från Sverige till Estland.

Nu skriver han förstås inte att det är han som skickat brevet, och hans giriga och bedrägliga avsikter med brevet är väl maskerade. Det ligger i ett snyggt grönt plastkuvert, som om Försäkringskassan vore avsändare. Men avsändaren kallas Företagsopinion och rubriken på det som ska föreställa en undersökning är PROPÅ 2017.

Driva Eget har skrivit om det här tidigare, men det är värt att lyfta igen. Frågorna ser ut som i de många onödiga undersökningsformulär som brukar komma till oss företagare. Man ska svara ja eller nej på frågor om man kan erbjuda instegsjobb för nyanlända och få.

80 procent av lönen betald av staten. Så blir det frågor om nystartsjobb, traineejobb, praktikjobb och sist en fråga om det var enkelt att förstå informationen i ”detta propåformulär”.

LÄS OCKSÅ: Drabbad av Bolagsupplysningen – det här behöver du veta

Allra sist kommer
Henry Delonés poäng med brevet – namnteckningen. Den som skriver under ska nämligen förbinda sig att betala 12 790 kronor för annonsering under två år. Det står finstilt under namnteckningen och i detalj på 83 långa nästan oläsliga rader i ett enda stycke på formulärets baksida.

Brevet kan locka stressade företagare som vill göra en insats för att hjälpa nyanlända eller de som vill utrycka sin invandrarfientlighet genom att svara nej på alla frågor. Det finns bara en sak att göra med formuläret – riv sönder det. Jag gjorde det i våras i tv-programmet Plus med Henry Delonés tidigare skojarblankett från Bolagsupplysningen.

Fakturabluff från Estland

I Driva Eget har vi varnat för dessa skojarmetoder som från en adress i Estland började med Nummerupplysningen redan under tidningens första år 2008. Det portofria kuvertet som alltid följer med dessa olika blufformulär kan däremot komma till användning. Lägg i stenar eller en kakelplatta och posta det. Då ger du i varje fall skojarna en välförtjänt näsbränna i form av en portokostnad.

Om du trots våra varningar ändå skrivit under och fått betalningskrav gäller det att inte betala. Skicka ett mail och skriv att du bestrider betalningen. Du kommer att få flera hotfulla kravbrev, men hittills har ingen som skrivit under dragits inför domstol. Kronofogden går heller inte vidare med krav som kommer från Företagsopinion eller andra företag som finns på Svensk Handels varningslista.

Inte bara skojarföretag bombarderar oss med erbjudanden. Det är lätt att vi köper onödiga prylar och nappar på abonnemang som av slentrian blir kvar även när de inte behövs längre.

Framgångsföretaget Klarna har som affärsidé att göra det snabbt för privatpersoner att betala även om man för tillfället inte har pengar. Alternativen att dela upp betalningen och betala skyhög ränta och att få faktura och riskera hög påminnelseavgift lyfts fram hos en del av de e-handlare som samarbetar med Klarna. Det naturliga, att betala direkt med kontokort, göms undan.

När jag på Facebook skrev att detta frestar svaga konsumenter att leva över sina tillgångar fick jag frågan varför jag som företagarvän på Driva Eget ger mig på e-handelsföretagarna och Klarna. Mitt svar är glasklart. När jag väljer sida står jag alltid på den svages sida – i detta fall privatkonsumenterna, som jag under 30 år slagits för.