Arbetsrätt och LAS

Så ska svensk arbetsrätt och LAS förändras enligt nya förslaget

Gustaf Oscarson

Publicerades: 9 juni, 2021
Foto av: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Fler undantag från ”sist in först ut”-regeln och ett nytt studiestöd för vuxna. Det är två av nyheterna när Regeringen tillsammans med samarbetspartierna lägger fram förslaget om en ny svensk arbetsrätt.

Efter långa förhandlingar har nu förslaget om förändrad arbetsrätt presenterats – och i fokus står anställningsskydd, a-kassefrågor, stöd för studenter och vidareutbildning.

– Det här är den största reformen på svensk arbetsmarknad i modern tid, sa arbetsmarknadsministern Eva Nordmark på presskonferensen.

Även Annie Lööf verkar nöjd med reformen.

– Det blir en modernare arbetsmarknad. Fyra av fem jobb skapas i de mindre företagen, och genom att öka deras flexibilitet, sänka deras kostnader och minska krånglet kan fler jobb skapas, säger Centerpartiets ledare.

Från exempelvis organisationen Företagarna är man inte lika nöjda.

Kolla in
Nya regler för LAS i höst – vad har ändrats?
Driva Eget

Nya regler för LAS i höst – vad har ändrats?

− Detta är ett stort politiskt misslyckande och jag är besviken. Sveriges småföretagare behövde mer än detta, säger Företagarnas vd Günther Mårder.

Läs också: Ny miljonärsskatt kan drabba företagare – här är förslaget

Förslaget om förändrad LAS och arbetsrätt

Det nya förslaget om svensk arbetsrätt kan sammanfattas i 4 huvudsakliga punkter.

  • Företag ska få utökad möjlighet att göra undantag från turordningsreglerna. Detta ska till skillnad från dagens undantag gälla alla företag, oavsett antal anställda. Arbetsgivare ska i framtiden få behålla tre personer istället för två, oavsett företagets storlek, utan att ta hänsyn till den så kallade ”sist in först ut”-regeln.
  • Allmän visstid ersätts av särskild visstid där anställningen snabbare ska övergå till en tillsvidareanställning.
  • Det ska bli enklare för personer med arbetslivserfarenhet att utbilda sig. Anställda som arbetat åtta år för samma arbetsgivare ska ha rätt att studera under ett år – med 80 procent av lönen. Utbildningarna i fråga ska utgå ifrån arbetsmarknadens behov och ”stärka arbetstagarens framtid på arbetsmarknaden”.
  • Det föreslås också ett nytt offentligt omställningsstöd till arbetstagare som inte omfattas av kollektivavtal. 

När träder förslaget i kraft?

Vid årsskiftet är det tänkt att riksdagen ska kunna fatta beslut om förslaget om förnyad arbetsrätt. Den 30 juni 2022 planeras de nya reglerna att träda i kraft. Reformen beräknas kosta staten 11 miljarder kronor per år.

Läs också: Här är hela förslaget från regeringen