3:12-reglerna och utdelning

Utdelning och 3:12-reglerna – så fungerar de för ditt företag

Samuel Karlsson

Uppdaterades: 15 maj, 2020
Publicerades: 7 mars, 2018

Få stenkoll på urdelning och 3:12-reglerna (utdelningsreglerna) med skatteexpertens checklista. Här listar vi hårdfakta över vad som gäller för 3:12-reglerna och företagets utdelning.

3:12-reglerna har ändrats ofta

Skattereglerna för utdelning i fåmansbolag (= de flesta aktiebolag), 3:12-reglerna, infördes 1991 i och med den stora skattereformen. Sedan ett tiotal år tillbaka är utdelningsreglerna väldigt gynnsamma för så gott som alla fåmansdelägare, oavsett om det är ett litet bolag eller ett större bolag. Reglerna har i omgångar gjorts allt mer generösa.

Ett krux är möjligen att det är svårt att hänga med i svängarna, reglerna har nämligen förändrats 23 gånger på 25 år, det vill säga i stort sett varje år sedan de infördes (!).

Läs också: Maxa din utdelning med 3:12-reglerna

Vad innebär 3:12-reglerna?

Vid utdelning på kvalificerade andelar i fåmansföretag gäller speciella regler (de så kallade 3:12-reglerna) som i vissa fall innebär att utdelning som överstiger så kallad normalutdelning ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Det är inga socialavgifter på sådan tjänstebeskattad utdelning (även kallad överutdelning).

Observera att utdelning på kvalificerade andelar beskattas det kalenderår då bolagsstämman beslutar om utdelningen, oavsett vilket räkenskapsår utdelningen hör till.

Skatt på gränsbelopp

Skatten på normalutdelning (alltså utdelning inom gränsbeloppet) är 20 % (genom en kvotering till 2/3).

Den del av utdelningen som överstiger gränsbeloppet beskattas i inkomstslaget tjänst. Några socialavgifter ska dock inte betalas på tjänste-
beskattad utdelning.

Årets gränsbelopp får enbart tillgodoräknas den som äger andelarna vid årets ingång. Den som köper andelar kan alltså inte nyttja gränsbeloppet för köpeåret.

Hur beräknas gränsbeloppet?

Årets gränsbelopp kan beräknas enligt något av följande två sätt:

1. Gränsbelopp enligt schablonregeln (förenklingsregeln).

2. Gränsbelopp bestående av en räntebaserad del och en lönebaserad del (huvudregeln).

Till detta får sparad utdelning läggas till när det totala gränsbeloppet beräknas, se Sparad utdelning längre fram.

Hur fungerar schablonregeln för utdelning?

Enligt schablonregeln (förenklingsregeln) är årets gränsbelopp 275 procent av inkomstbasbeloppet året före beskattningsåret.

Schablonbeloppet fördelas med lika belopp på andelarna i företaget.

Beskattningsår Schablonbelopp

  • 2018: 169 125 kr
  • 2017: 163 075 kr
  • 2016: 159 775 kr

Observera att schablonregeln inte kan kombineras med löneunderlaget. Ägare som vill tillgodoräkna sig lönebaserad utdelning måste använda sig av huvudregeln i stället (räntebaserad utdelning plus eventuell lönebaserad utdelning, se mer om detta nedan).

Äger du kvalificerade andelar i flera fåmansföretag får du bara använda schablonregeln för andelar i ett enda företag, för andelarna i övriga företag måste du använda huvudregeln.

Räntebaserad utdelning

Den räntebaserade delen är omkostnadsbeloppet (vid årets ingång) multiplicerat med den så kallade klyvningsräntan som är statslåneräntan (SLR) + 9 procentenheter.

Vid beräkningen används SLR den 30 november året före beskattningsåret (utdelningsåret).

Beskattningsår 2017

Klyvningsränta 9,27

Lönebaserad utdelning

Den lönebaserade delen av gränsbeloppet motsvarar 50 procent av hela löneunderlaget.

Löneunderlaget består av alla kontanta löner, det vill säga även ägarlöner, kalenderåret före beskattningsåret. Observera att förmåner inte får räknas med.

Om företaget har flera ägare ska det lönebaserade utdelningsutrymmet fördelas med lika belopp på andelarna i företaget.

Enbart ersättningar som betalats ut under den tid som en andel ägts under löneunderlagsåret får räknas in i löneunderlaget. (Se mer på sidan intill.)

Kapitalandelskrav

Lönebaserat utrymme får bara beräknas av delägare som äger en andel som motsvarar minst fyra procent av kapitalet i företaget. Närståendes innehav får inte räknas med.

Tak för lönebaserat utrymme

Det lönebaserade utrymmet får uppgå till högst 50 gånger den egna eller någon närståendes kontanta ersättning från bolaget under året före beskattningsåret.

Vad gäller vid dotterföretag?

Vid beräkning av spärrlön och löneunderlag får även ersättningar från dotterföretag till fåmansföretaget räknas med. Med dotterföretag menas enligt dessa regler enbart företag där moderföretaget, direkt eller indirekt genom ett annat dotterföretag, äger mer än 50 procent av kapitalet.

För att ett handelsbolag (eller en utländsk delägarbeskattad juridisk person) ska räknas som dotterföretag krävs att bolaget, direkt eller indirekt, är helägt (100 procent).

Sparad utdelning

Om ägaren tar ut utdelning som understiger gränsbeloppet (kanske ingen utdelning alls) ett visst år sparas beloppet till kommande år och får räknas upp med en speciell uppräkningsränta. Uppräkningsräntan för sparad utdelning
(alltså sparade gränsbelopp från tidigare år) är SLR + 3 procentenheter.

Vid beräkningen används SLR den 30 november året före beskattningsåret.

  • Beskattningsår: 2017
  • Uppräkningsränta: 3,27

Takregel

En takregel gäller som innebär att om ägaren och närstående till denne under ett år tar ut utdelning på sammanlagt mer än 90 inkomstbasbelopp (5 535 000 kronor år 2017), ska den del av utdelningen som överstiger detta belopp beskattas i inkomstslaget kapital i stället för tjänst. Skattesatsen för denna överutdelning är 30 procent.

Spärrlön (lönekravet)

För att få tillgodoräkna sig lönebaserad utdelning måste du som ägare (eller någon närstående) året före beskattningsåret ha tagit ut kontant lön som motsvarar minst

  • 6 inkomstbasbelopp plus 5 procent av företagets kontanta lönesumma (inklusive skattepliktiga kostnadsersättningar), eller
  • 9,6 inkomstbasbelopp.

Gränsbelopp för 2018, löner utbetalda år 2017

  • Inkomstbasbelopp: 61 500 kr
  • Spärrlönetak: 590 400 kr
  • Vid totala löner på: 4 428 000 kr

Gränsbelopp för år 2017, löner utbetalda år 2016

  • Inkomstbasbelopp: 59 300kr
  • Spärrlönetak: 569 280 kr
  • Vid totala löner på: 4 269 600 kr

Om de totala lönerna i företaget understiger ovanstående används följande formel för beräkning av spärrlönen: 6 IBB + 0,05 x totala löner

Exempel på löneuttagskrav vid olika nivåer på totala löner inklusive ägarlöner 2017 (gränsbelopp för 2018):

  • Totallöner: 388 422 kr
  • Spärrlön: 388 422 kr*
  • Lönebaserat utrymme: 194 211 kr
  • Totallöner: 700 000 kr
  • Spärrlön: 404 000 kr
  • Lönebaserat utrymme: 350 000 kr
  • Totallöner: 1000 000 kr
  • Spärrlön: 419 000 kr
  • Lönebaserat utrymme: 500 000 kr
  • Totallöner: 2 000 000 kr
  • Spärrlön: 469 000 kr
  • Lönebaserat utrymme: 1000 000 kr
  • Totallöner: 3 000 000 kr
  • Spärrlön: 519 000 kr
  • Lönebaserat utrymme: 1 500 000 kr
  • Totallöner: 4 000 000
  • Spärrlön: 569 000 kr
  • Lönebaserat utrymme: 2 000 000 kr

*(6 x 61 500)/0,95 = 388 422 kronor, det vill säga den absolut lägsta spärrlönen 2017.