<![CDATA[]]>

”Politikernas House of cards-syndrom hotar företagandet”

Ebba Arnborg

Publicerades: 13 mars, 2015

”Politiker, sluta med House of Cards-syndromet, låt inte det politiska spelet vara viktigare än de reella förutsättningarna. Låt inte partipolitisk färg stå mot goda idéer, förutsägbarhet, tydlighet och beslutsförhet”. Det uppmanar idag sex svenska entreprenörer på DN-debatt”Företagares drivkrafter ifrågasätts på ett sätt som man inte sett sedan sjuttiotalet.”

Stabilitet och långsiktiga spelregler behövs för ett innovativt företagande, det skriver i dag sex svenska entreprenörer på Dagens Nyheters debattsida: Richard Båge, entreprenör Insplanet och ­Media­planet, Daniel Daboczy, vd och grundare FundedByMe, Dinesh Nayar, vd och medgrundare Fyndiq, Jens Nilsson, vd och grundare Offerta, Sebastian Siemiatkowski, vd Klarna och Jessica Stark, vd och grundare SUP46 (Start Up People of Sweden).

De menar att det både är höger- och vänsterreformer, som Hem-PC, bredbandsutbyggnaden, de sociala skyddsnäten, fri utbildning, jämställdhetspolitiken och en frikostig immigrationspolitik, som gjort Sverige till en ledande entreprenörsnation. Där Stockholm har näst flest nyskapade miljardbolag per capita i världen, bara Silicon Valley ligger före.

”Men kanske viktigast av allt har varit den svenska pragmatismen, konstruktivismen och en dos konsensus. Med det som grund har långsiktiga förutsättningar för entreprenörskap skapats.” skriver de.

Men nu hotar politisk polarisering och oförutsägbarhet förutsättningarna för ett modernt, innovativt företagande, enligt artikelförfattarna.

”Företagares drivkrafter ifrågasätts på ett sätt som man inte sett sedan sjuttiotalet. Kalla oss naiva, men vi känner inte igen oss i bilden av konflikt mellan arbetsgivare och arbetstagare, mellan näringsliv och det offentliga.” skriver de.

Företag som Facebook och Apple menar artikelförfattarna har skapat nya ekonomier med egna regelverk och avgiftsuttag, som de jämställer med skatt.

”Dessa bolag lärde sig fort att den mest grundläggande förutsättningen för tillväxt var förutsägbarhet och tydlighet.” slår de fast.

Följande tre exempel på hur bristen på långsiktiga spelregler drabbar företagandet lyfts fram:

1. Att dela ägande med anställda.
Det är inte möjligt att ge anställda aktier i företaget utan oklara skattekonsekvenser.
”Även om de anställda köper in sig, så finns det inte en jurist som med rådande osäkerhet i frågan, vill gå i god för att Skatteverket i framtiden ändå inte hittar tekniska skäl till att man nog kunde se det som en löneförmån ändå, med ödesdigra konsekvenser för både arbetsgivare och anställd.” skriver entreprenörerna i debattarikeln.

2. Välfärden.
Osäkerheten kring vad som ska hända med de privata välfärdsföretagen drabbar inte de stora vårdföretagen utan de små entreprenörerna, som får nya krav från bank och hyresvärdar, menar artikelförfattarna.
”Kanske det främsta exemplet någonsin på hur det som är politiskt bekvämt – att tillsätta en utredning – fått gå före klara besked.” skriver de.

3. Integration och invandring.
Här ökar polariseringen samtidigt som svenska teknikföretag lider brist på rätt talang, menar artikelförfattarna.
”Flera av våra företag skulle vara idealiska arbetsplatser för nyanlända eftersom svenska inte är ett krav, men det vet inte arbetsförmedlingen, för den har inte brytt sig om att fråga.” skriver de.

De lyfter även upp problematiken kring bostadssituationen.

Slutligen dras paralleller till den populära tv-serien House of Cards, om det politiska spelet i Washington DC:

”Allt detta kan närmast beskrivas som House of Cards-syndromet, där det politiska spelet har blivit viktigare än de reella förutsättningarna.” skriver de och uppmanar politikerna att ”inte låta partipolitisk färg få stå mot goda idéer, förutsägbarhet, tydlighet och beslutsförhet.” skriver artikelförfattarna och fortsätter:

”När de långsiktiga ramverken är satta finns all tid i världen att diskutera om skattenivån ska vara si eller så, men lämna oss inte under tiden i ett regulatoriskt ingenmansland. Det är inte där som nästa generations miljardföretag växer fram.”

Vad tycker du? Kommentera gärna!

Läs debattinlägget i sin helhet här.